Skånska kavalleriet - från ockupanter till kulturbärare

Skånska kavalleriet - från ockupanter till kulturbärare

Ett väldrillat kavalleri kunde under stormaktstiden ändra förutsättningarna på slagfälten. För att kontrollera det nyligen erövrade Skåne inrättade Karl X de Skånske rytterne den 15 mars 1658, men det skulle dröja flera årtionden innan några skåningar tilläts i leden.


Den goda skånska myllan var rätt förutsättningar för att föda upp hästar. Det kom den svenska kronan att utnyttja efter att Skåne blev svenskt år 1658. Två regementen sattes upp under 1600-talet, följt av ett tredje i mitten av 1700-talet. Skåne har präglats av sina kavalleriregementen, som under hela 1800-talet var hälften av Sveriges hela kavalleri.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författarna Göran Larsson och Marco Smedberg som är aktuella med boken Det skånska kavalleriet.


När de två första skånska kavalleriregementena sattes upp 1658 respektive 1676 var det som tungt slagfältskavalleri. Beväpnade med värja och pistoler spelade de en central roll under fältslagen genom att anfalla i täta formationer mot kavalleri eller mot infanteri i flank eller rygg, samt riva upp förband som råkat i oordning. Vid sidan om detta skulle kavalleriet spana och skydda.


En avgörande egenskap hos kavalleriet har varit dess stora operativa rörlighet. Införandet av kulsprutor och stridsvagnar gjorde det beridna kavalleriet föråldrat, vilket slutligen bekräftades under andra världskriget.


När teknikutvecklingen sprang från kavalleriet och till följd av stora nedskärningar av försvaret på 1920-talet slogs de tre skånska kavalleriregementena samman år 1927 - nedläggningen kom år 1942. Mellan 1946–1952 återuppstod regementet för att sedan försvinna för gott. Efter 300 år var det skånska kavalleriets historia över. Även om hästar fortsatte att spela en roll ända fram till 1970-talet.


Lyssna också på Slaget vid Lund år 1676 – Nordens blodigaste slag.


Bild: Kronprinsens husarregementes uniform från 1825, Armémuseet, Wikipedia, Public Domain.


Musik: Kungl. Skånska Husarregementets Marsch, Framförd av: Flottans Musikkår i Karlskrona. Marschen antogs omkring 1850 och är komponerad av den tyske tonsättaren och pianisten Carl Schwen(c)ke (1797 - 1879). Då Skånska husarregementet upphörde 1927, blev marschen regementsmarsch för det sammanslagna Skånska kavalleriregementet, från 1942 pansarregementet, för att 1947 ersättas av f. d. K 6:s marsch. Från 1946 blev den även regementsmarsch för det då nyuppsatta andra Skånska kavalleriregementet, som drogs in redan 1952.


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(657)

Kulten vid Uppsala högar

Kulten vid Uppsala högar

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Maj 201847min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
p3-dokumentar
en-mork-historia
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
nemo-moter-en-van
p1-dokumentar
killradet
hor-har
fallen-som-forfoljer
p3-historia
dialogiskt
svenska-fall
flashback-forever
rss-brottsutredarna
sanna-berattelser
rattsfallen
rss-sanning-konsekvens
mandagsvibe-med-hannalicious-och-lojsan
aftonbladet-daily