Desinformation och fake news – så kan vi skydda oss
Vi utsätts ständigt för informationspåverkan, genom lögner, överdrifter och hat. Det är en konst att känna igen den, och svårt att skydda sig. Behöver vi införa censur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rysk desinformation riktas målmedvetet mot Väst och Sverige sedan flera år. Avsikten är att skapa splittring och polarisering för att störa de demokratiska processerna. Det berättar professor Charlotte Wagnsson vid försvarshögskolan som studerat rysk informationskrigföring.Metoden följer gamla sovjetiska mönster, en taktik som lärdes ut av KGB redan under mellankrigstiden. Det gäller att underblåsa motsättningar för att försvaga motståndaren genom desinformationskampanjer, säger Ingrid Carlberg, författare till en bok om rysk propagandateknik.Ett exempel på farliga påverkanskampanjer är utnyttjandet av koranbränningarna under 2023, som underblåstes av internationella internetplattformar så att de lede till allvarliga hot mot Sverige.Många svenskar anser att myndigheterna borde kunna censurera skadlig information på nätet för att skydda oss, visar forskning, men är det möjligt och rätt att begränsa yttrandefriheten? Åsikterna går isär.I programmet medverkar Charlotte Wagnsson och Magnus Ranstorp som är statsvetare vid Försvarshögskolan, Ola Svenonius, forskningsledare på FOI, Ingrid Carlberg, författare och journalist samt Linus Wahlberg som forskar vid Försvarshögskolan. Reporter: Tomas Lindbladvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
25 Mars 19min
Desinformation och fake news – då blir alternativa sanningar ett vapen
Internet har blivit ett medel för att forma människors verklighetsbild. Desinformation, fake news och påverkanskampanjer kan driva politiken, öka samhällets polarisering och till och med uppmana till våld. Vem ligger bakom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Statsvetaren Magnus Ranstorp berättar om hur den s k LVU-kampanjen hetsade mot den svenska socialtjänsten med hjälp av en digital plattform i mellanöstern och hur lokala protester mot islam, koranbränningarna under 2023, kunde mobilisera en internationell proteststorm som ledde till stora demonstrationer i Irak och Jemen och en höjd terrorhotnivå i Sverige.Vi har sett en omfattande desinformation kring covid-19 och de nya vaccinerna och hur man försökte dra igång en debatt om att valfusk 2022 i Sverige efter amerikansk modell. Idag finns forskning som försöker identifiera kampanjerna, deras ursprung och effekter och hur vi kan skydda oss.Nya studier vid Försvarshögskolan visar till exempel att en stor andel av valdebatten på sociala medier utförs av automater, inte av människor, automatiska konton vars uppdrag är att svartmåla motståndarna.Vad händer när vi inte längre kan lita på informationen vi får?I programmet medverkar statsvetarna Magnus Ranstorp och Linus Wahlberg vid Försvarshögskolan, Ola Svenonius FOI och Emma Ricknell vid Linnéuniversitetet.Reporter: Tomas Lindbladvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
24 Mars 19min
Så kan Ukraina bli hjälpt av att du förutspår krigsutvecklingen
Nu finns en webbtjänst där vem som helst kan gå in och bedöma hur kriget i Ukraina kommer att utvecklas. Resultatet ska vara till nytta för Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glimt, som sidan heter, görs av totalförsvarets forskningsinstitut FOI i samarbete med Ukraina som en del av Sveriges hjälp till landet. Prognoser gjorda av många som tänker till kan bli riktigt bra enligt forskning som ligger till grund för arbetet, säger analytikern Ivar Ekman på FOI.En ny språk-AI kan klara svenska dialekter bättre, tack vare att den tränats på många olika sätt att tala. Vetenskapsradions Björn Guner har testat den.Och ribbsoppen som blivit invasiv i svenska skogar – när och hur kan den ha kommit hit? Det har vi rotat i, inspirerade av ett lyssnarmail från förra fredagen. Programledare och producenter: Gustaf Klarincustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
21 Mars 19min
Margot Wallström: ”Förstörelsen i Ukraina är enorm”
Sprängningen av Kachovkadammen är det enskilt tydligaste exemplet, men stora delar av Ukraina är förstört av giftiga kemikalier och mineraler i krigets spår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapsradion träffar Klotets Marie-Louise Kristola Margot Wallström, före detta utrikesminister, miljökommissionär och under de senaste åren medordförande i en grupp som tittat på krigets miljöskador i Ukraina. Rysslands krig mot Ukraina har påverkat miljön och klimatet där för lång tid framöver. Margot Wallström lyfter fram lärdomar och förslag på hur vi kan titta framåt, hur vi måste fortsätta värna demokratin och arbeta för ett inkluderande samhälle. Reporter: Marie-Louise Kristolamarie-louise.kristola@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
19 Mars 19min
Chatta med de döda – så kan vi ta fram AI-botar av dem vi mist
Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
19 Mars 19min
Nu kommer AI-n som förstår skånska och gotländska
Att förstå svenska dialekter och skriva ut det som sägs har varit en utmaning för så kallad taligenkänning baserad på AI. Men nu finns en ny AI-modell, specialtränad på svenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den nya taligenkänningsmodellen, som kallas KB-Whisper, har fått träna på 50 000 timmar inspelat svenskt tal som det finns text till. Inspelningarna kommer från riksdagen, SVT och Institutet för språk och folkminnen, ISOF, och innehåller både ett antal dialekter och knepiga termer.Leonora Vesterbacka, senior data scientist på KBLab på Kungliga biblioteket har varit med och tagit fram den nya modellen, och med hennes hjälp testar vi hur bra den fungerar på svenska dialekter. Hon berättar också vad AI:n än så länge har svårt att klara av.Medverkande: Leonora Vesterbacka, senior data scientist på KBLab på Kungliga biblioteket; Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning på Institutet för språk och folkminnen, ISOF.Här går KB-Whisper att ladda ner. Obs att den kräver viss förkunskap för att använda.Här är ISOF:s arkiv Folke med ljudinspelningar och nedskrifter från hela landet.Här finns några av de dialektinspelningar som hörs i programmet och många andra.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.broström@sr.se
18 Mars 19min
Nytt ris kan minska utsläppen av klimatgaser
Ris släpper ut mycket mer växthusgaser än andra spannmål. Därför har forskare i Sverige och Kina utvecklat en ny rissort med 70 procent mindre klimatutsläpp än genomsnittligt ris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här skulle kunna få betydelse för utsläppen eftersom ris är en av världens största grödor, och stapelföda för halva jordens befolkning.Växters rötter avger kemiska ämnen till marken, avsöndringar som kallas rotexudat. Forskarna har upptäckt att ris avsöndrar ett rotexudat som kallas fumarat. Fumarat gynnar mikroorganismer som släpper ut metan. De såg också att etanol, som också avges från rötterna, missgynnar metanproducerande mikroorganismer.Med denna kunskap har de nu tagit fram en rissort med låg fumaratproduktion och hög etanolproduktion som ger lägre metanutsläpp samtidigt som skördarna är goda.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
17 Mars 19min
Amerikansk svamp sprider sig snabbt i de svenska skogarna
Första ribbsoppen upptäcktes på Öland 2017, sen dess sprider den sig snabbt och finns därför på Naturvårdsverkets risklista över invasiva arter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges Radio släpper AI-funktion för att sortera i nyhetsflödet, och vi hör om läkaren och författaren Oliver Sachs som genom medkänsla i sitt författarskap om märkliga hjärnor inspirerat många hjärnforskare.Camilla Widebeck och Gustaf Klarin är programledare.
14 Mars 19min
