Avfall från pappersbruk i vattnet kan vara enorm växthusgaskälla (repris)
Vetenskapsradion11 Juli 2023

Avfall från pappersbruk i vattnet kan vara enorm växthusgaskälla (repris)

Små bubblor av metan letar sig upp till vattenytan och växthusgasen svävar upp i atmosfären. Nu tyder forskning på att bubblorna skulle kunna motsvara 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och allt fler vill göra något åt källan till bubblorna, de ruttnande fiberbankarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fiberbankarna byggdes upp på botten av sjöar, åar och i Östersjön när pappersmassafabriker släppte ut överblivna träfiber ut i vattnet, och med dem även giftiga tungmetaller. Det här har vi känt till länge och industrin har landat i att det är bäst att låta fiberbankarna ligga kvar eftersom exempelvis kvicksilverhalterna i fisken verkar gå ner, något vi berättade om i första delen av den här serien. Men de som bott eller vistats vid vattnen har länge anat att det finns ytterligare ett problem där nere under ytan.

– Man kan se att det bubblar vid vattenytan, säger Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet.

Det var i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, publicerad 2021, som Alizée Lehoux och hennes forskarkollegor presenterade de uppseendeväckande resultaten: att metangasen som bubblar upp från fiberbankarna kan motsvara 7 procent av Sveriges totala klimatgasutsläpp. Artikeln baseras dock på labbresultat och vissa antaganden, så siffran kan i verkligheten vara både lägre och högre.

- Det är väldigt många "om" så därför försöker vi vara lite försiktiga med den siffran, det är mycket man behöver undersöka vidare, säger Alizée Lehoux.

Programmet är en repris från 14 mars 2023.

Medverkande: Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet; Johan Holmén, doktor i fysisk resursteori som forskar om hållbar omställning på Chalmers; Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Jörgen Berglund (m), riksdagsledamot Sundsvall.

Reporter: Lasse Edfast

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Avsnitt(1000)

Så skapas det marockanska solenergi-undret

Så skapas det marockanska solenergi-undret

I Marocko pågår en energirevolution. En rekordsnabb utbyggnad av förnybar energi gör att landet som ett av få i världen har en god chans att nå FN:s klimatmål om maximalt 1,5 graders uppvärmning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Ouarzazade lyser solen mer än 320 dagar om året. Här finns världens största solkraftsanläggning. Satsningen på förnybar energi gör den marockanska ekonomin mer motståndskraftig eftersom beroendet av importerad olja minskar. Det finns planer på att förvandla Marocko till en energileverantör både för afrikanska grannländer, men också för Europa. I programmet hörs: Mustapha Sellam, platschef solkraftanläggningen Noor i Marocko, Obaid Amrane, styrelseledamot i företaget Masen i Marocko, Badr Ikken, generaldirektör för forskningscentret Iresen i Marocko, Johan Lilliestam, professor i energipolitik på universitetet i Potsdam. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Apr 201919min

Hur bygger man trivsel och trygghet?

Hur bygger man trivsel och trygghet?

Uppsala kommun satsar i Gottsundaområdet för att öka tryggheten och förbättra villkoren. Hur går man tillväga för att satsningarna ska få den förväntade effekten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Planen innehåller nya spårvägsstationer, vägar och bostadsbyggen, dessutom idéer för grönområdena och för Gottsunda centrum. Vad vill man ha kvar? Vad behöver göras nytt? Och vilka idéer ska få styra? Vi pratar om hur det som man kommer fram till ”på pappret” påverkar verkligheten för de som bor i området. Programmet sänds direkt från Gottsunda med Huseyin Tas, restaurangägare i Gottsunda centrum, Lisa Hellberg, huvudprojektledare stadsutveckling Gottsunda, Ann Legeby, forskare vid KTH Arkitekthögskolan. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

12 Apr 201919min

Här fanns Homo luzonensis – en nyfunnen människosläkting

Här fanns Homo luzonensis – en nyfunnen människosläkting

På en ö i Filippinerna har forskare funnit vad de hävdar är lämningar av en tidigare okänd förmänniska - Homo luzonensis. Där ska den ha levat för drygt 60 000 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ön Luzon fann forskare tänder och ben efter den tidiga människan. Analyserna visar att den kombinerar olika drag på ett sätt som få andra människotyper gör. De drar slutsatsen att de funnit en ny sorts förmänniska, och kallar den Homo luzonensis efter ön den hittats på. De senaste årens forskning har visat att moderna människor levt sida vid sida med en rad andra människotyper, som neandertalare och denisovamänniskor. Det här kan alltså vara ännu en gren i släktträdet. Men hur passar den nyfunna människan in och var kommer den ifrån? Vi träffar paleontologen Lars Werdelin och genetikforskaren Mattias Jakobsson, som har lite olika syn på den saken. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

10 Apr 201919min

Litteratur genom örat – allt fler lyssnar på ljudböcker

Litteratur genom örat – allt fler lyssnar på ljudböcker

Ljudboksmarknaden växer kraftigt. Varför väljer allt fler att läsa med öronen istället för med ögonen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Första halvåret 2018 ökade digitala abonnemangstjänster för ljudböcker med nästan 37% jämfört med första halvåret 2017 – medan bokförsäljningen sammantaget ökade med drygt 6%. Att kunna lyssna på boken i mobilen medan man pendlar, jobbar eller joggar – det är en förklaring till ljudbokens snabba etablering bland litteraturkonsumenterna, menar Julia Pennlert, litteraturvetare vid Bibliotekshögskolan i Borås som har gjort studien Litteratur genom örat. En viktig aspekt av om vi vill lyssna eller inte är rösten som läser för oss, konstaterar Cecilia Björkén-Nyberg, docent i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Högskolan i Halmstad. Författaren Kristina Appelqvist ser ljudboksboomen som en spännande utveckling. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

9 Apr 201919min

Invasiva ostron – kan problemet bli en resurs?

Invasiva ostron – kan problemet bli en resurs?

Den är hatad i havet, men älskad på tallriken. Nu försöker forskare ta fram en säker metod för att odla japanska jätteostron direkt i havet, utan att bidra till att vi får ännu fler i våra badvikar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det japanska jätteostronet har invaderat västkusten, samtidigt importerar vi hundratals ton från utländska odlingar för konsumtion. Den invasiva främmande arten är klassad som en högriskart av Artdatabanken, och betraktas framför allt som ett problem i våra ekosystem. Men Åsa Strand och Anna-Lisa Wrange på IVL Svenska miljöinstitutet vill försöka ta vara på de asiatiska ostronen, nu när de ändå är här för att stanna. I Vetandets väld får du följa med ut på Gullmarsfjorden där de testar en ny metod för att odla ostron utan att de förökar sig. Programledare: Malin Avenius Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

8 Apr 201919min

Från lådkamera till selfie på 180 år

Från lådkamera till selfie på 180 år

För 180 år sedan fick fotografin sitt genombrott. Idag tar alla bilder på allt och alla hela tiden. Fotohistorien utmärks av tekniksprång som efter hand gjort det allt enklare att fotografera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi möter fotohistorikern Björn Axel Johansson som skrivit flera böcker i fotohistoriska ämnen. Han är som rådgivare knuten till Tekniska museet i Stockholm som även är ett slags nationalmuseum för fotografi, då där finns samlingar av såväl kameror, annan fototeknisk utrustning och även bilder från en rad olika epoker. I programmet, inspelat i museets fotografica-magasin, berättar Johansson bland annat om märkesåret 1839, när fransmannen Louis Daguerre lanserade det första praktiskt användbara systemet för att ta fotografiska bilder. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

7 Apr 201919min

Hästen som kan tala med människan (R)

Hästen som kan tala med människan (R)

Många hästägare upplever nog att hästar kan tala med oss, och vi med dem. Nu kommer allt mer forskning som vetenskapligt belägger hur det går till, och vilka kognitiva förmågor hästen har. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En ny studie visar att hästar kan be människan om hjälp om de ställs inför en svår uppgift - men också att vi påverkar hästens hjärtrytm och stressnivå enbart genom våra förväntningar. Men kan hästen även känna igen och tolka människans ansiktsuttryck? Vetandets värld tar dig med till ett livligt stall fullt av hästar. Med oss har vi Linda Keeling, etolog och professor i djurskydd vid SLU, hästägaren Anna Sellberg och hästägaren Vendela Pettersson. Programmet är en repris från februari 2017. Katarina SundbergKatarina.sundberg@sverigesradio.se

4 Apr 201918min

Sena aborter – ett etiskt dilemma?

Sena aborter – ett etiskt dilemma?

Vården kan ibland rädda extremt för tidigt födda barn, efter 22 veckor. Tidpunkten sammanfaller med den yttersta gränsen för sena aborter. Det har inträffat att ett aborterat foster visat livstecken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågan kan uppstå om fostret som visat livstecken också rent av är livsdugligt. Är detta då ett aborterat foster, eller en född individ med mänskliga rättigheter? Statens medicinsk-etiska råd föreslog i sin rapport Livstecken vid sen abort att livsduglighetsbegreppet i abortlagen utreds, liksom möjligheten att använda feticid, en dödlig injektion till fostret, vid sena aborter. Programmet ger olika perspektiv på rapportens förslag via Christian Munthe, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt vid Stockholms universitet, Gerald Wallstersson, specialistläkare inom obstetrik och gynekologi och Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

3 Apr 201919min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
paranormalt-med-caroline-giertz
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
sexet
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapsradion
det-morka-psyket
rss-vetenskapspodden
hacka-livet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-spraket
a-kursen
vetenskapsradion
medicinvetarna