Skolvägrarna – Lång väg tillbaka | del 3

Det finns en ny typ av svenska miljardärer, som blivit som förmögna på människans dröm om att bli rik. Casinomiljarderna granskar en hemlighetsfull bransch som drivs från skatteparadiset Malta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När internet började bli populärt fick travfantasten Anders Ström en idé: den som först erbjuder spel om pengar på nätet kommer att bli mycket framgångsrik och förmögen.Casinomiljarderna är historien om hur han använder sina egna spelvinster från travet till att kringgå det svenska spelmonopolet och rulla igång en svensk miljardindustri – i skatteparadiset Malta.Numera är det över fem tusen svenskar som jobbar med spel på den lilla ön i Medelhavet ­– de arbetar för företag som Betsson, Mr. Green, Leovegas och Unibet. Bolag som riktar sig till svenska spelare, men inte omfattas av svensk lag och undkommer svensk skatt.På kundtjänsten hos Casumo jobbar Pavel Ouvin, som har fått syn på hur lättledda och impulsiva människor är ­– nu vill han starta eget och bli nästa svenska casinomiljardär.Reportern Måns Mosesson är flerfaldigt belönad för sina radioreportage. 2014 vann han Stora journalistpriset samt Prix Italia för P1 Dokumentär-serien Rädda Sverige och 2012 tilldelades hans P1 Dokumentär Gå till jobbet och dö en Ikaros för Årets bästa reportage, samt Susanne Björkman-stipendiet.

27 Maj 201650min

Kan man sälja ett torg? Ja, det kan man. Vad kostar det? Inte mycket. Stora planer smiddes för torget i Bollnäs. Ett företag skulle bygga en galleria. Alla skulle vinna på affären. Så kom finanskrisen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I berättelsen om Brotorget i Bollnäs, möter vi lokalpolitiker med stora visioner, en författare som inte tror sina öron och en ökänd affärsman iklädd svarta kostymbyxor och foppatofflor. Torget säljs till ett danskt företag som ska komma till stan och bygga en stor galleria över hela torget.Men mitt i den politiska drömmen om mer handel och jobb, gör världsekonomin ett nedslag i småstadsidyllen. Det blir finanskris, projektet fryser till is, och kvar i centrum väntar en 2500 kvadratmeter stor grusplan på nya tider. Idag, nio år senare, har Bollnäs fortfarande inte något riktigt torg. Men förhoppningen är att det nya Brotorget ska stå klart hösten 2016. Linda Carlsson: så jobbade jag med dokumentärenLinda Carlsson är journalist utbildad på Uppsala Universitet och Södertörns högskola. Hon tycker om berättelser där stora samhällsfrågor visar sig i små sammanhang och har tidigare gjort reportage för Studio Ett, God Morgon, Världen! och Konflikt i P1. Linda Carlsson kommer från Skellefteå, men har bott ett drygt år i Bollnäs för att studera musik, då fanns ett torg i centrum. Torget som försvann är hennes första dokumentär.Vill du diskutera P1-dokumentären Torget som försvann? Använd gärna hashtagen #torgetsomförsvann.

23 Maj 201648min

30-årige Rikard Langewolf kämpar för sitt liv på intensivvårdsavdelningen på Karolinska sjukhuset. Vid hans sida finns familj och vårdpersonal. Det alla undrar är, hur har han blivit så sjuk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vecka tidigare kom han till akuten med smärtor i magen. Gallsten, konstaterar läkarna. Ett rutiningrepp. Men på grund av platsbrist får operationen vänta. Efter fyra dygn har de fortfarande inte plats för Rikard och läkarna tar till en nödlösning. Operationen delas upp mellan två olika sjukhus och under två dagar. Plötsligt börjar Rikard spy grön galla och insjuknar snabbt. Två månader och över 30 operationer senare dör Rikard Langewolf. Varför? Den prisbelönte reportern Hugo Lavett tar oss med på en helvetesresa genom svensk akutsjukvård. Han berättar om den yttersta konsekvensen av ett system som fallerar. Och om en familj som bara maktlöst kan se på.Hugo Lavett är samhälls- och kulturjournalist verksam på SVT och Sveriges Radio. För P1 har han tidigare gjort dokumentären Kvinna hittad död vid badplats - för vilken han bland annat fick Prix Europa och Stora radiopriset. 2015 gjorde han den uppmärksammade P3 Dokumentären Mordet på Therese Johansson Rojo i fem delar.

20 Maj 201651min

Årets Guldspade. I den andra delen av dokumentären fortsätter Katia Wagner och Milan Djelevic berättelsen om Tobias som i tre år kämpat för att få hem sitt barn från ett familjehem i Bollnäs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är ett unikt fall, så till vida att sonens placering på ett familjehem inte handlat om att Tobias förmåga att ta hand om ett barn ifrågasatts. Socialtjänsten har bromsat en överflyttning från det familjehem pojken bor hos, på grund av att pojken är född för tidigt och enligt myndigheten är stresskänslig. Socialtjänsten har menat att hemflytten måste ske gradvis och långsamt. Pernilla Leviner, doktor i offentlig rätt och expert på social barnrätt, har granskat domarna och delar av utredningsmaterialet. Hon menar att det gick fel redan från början. – Lagen ställer väldigt tydligt krav på att det ska vara brister i hemförhållanden, det finns fyra olika kriterier, misshandel, brister i omsorgen, otillbörligt utnyttjandet eller annat förhållande i hemmet. Men i det här fallet var det så att barnet var redan placerat, pappan brast inte, utan bristen blir att han gör en annan bedömning än socialtjänsten om huruvida barnet ska hem eller ej, säger Pernilla Leviner. Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son. Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..." Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU. Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen. I den står: ”Högsta Förvaltningsdomstolen finner – till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU”. Hela domen hittar ni här Programmet sändes först gången i juni 2015. Milan Djelevic är reporter på Ekot, SverigesRadio, och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har vunnit Guldspaden, och varit nominerad till Ikaros och Röda Korsets journalistpris. Katia Wagner ärfrilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har vunnit Guldspaden och fått Wendelapriset för bästa socialreportage. Producent: Håkan Engström.

13 Maj 201648min

Årets Guldspade! 2012 fick 40-årige Tobias från Malmö veta att han har en son. Idag, tre år senare, kämpar han fortfarande för att få hem pojken som är tvångsomhändertagen i Bollnäs 80 mil bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barnet placerades i familjehem redan innan det stod klart vem pappan var, på grund av brister hos mamman.Istället för att leta upp den andra biologiska föräldern, folkbokförde socialnämnden i Bollnäs barnet hos ett barnlöst par i 25-årsåldern. De fick veta att pojken sannolikt skulle växa upp hos dem.Det var Tobias själv som fick bekräfta faderskapet genom ett dna-test. Då var sonen redan ett halvår gammal. När han tog kontakt med socialnämnden för att ta hand om sitt barn, fick han veta att pojken för tillfället inte kunde flytta hem. Hans hälsa skulle kunna skadas allvarligt, enligt socialnämnden, eftersom barnet är för tidigt fött och påstods vara extremt känsligt.Tobias valde då att lita på myndigheten, men snart stod det klart att myndigheten istället bromsade en överflyttning.Tobias har spelat in samtal och möten han haft med myndigheter, vilket han också varit öppen med. Journalisterna Katia Wagner och Milan Djelevic har följt honom under ett år. I programmet avslöjar Tobias ljud- och bildinspelningar hur socialnämnden bland annat använder sig av obestyrkta uppgifter för att bromsa överflyttningen till Tobias.Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son. Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..."Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU. Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen. I den står: ”Högsta Förvaltningsdomstolen finner – till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU”.Hela domen hittar ni härProgrammet sändes först gången i juni 2015.Milan Djelevic är reporter på Ekot, Sveriges Radio och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har vunnit Guldspaden och varit nominerad till Ikaros och Röda Korsets journalistpris.Katia Wagner är frilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har vunnit Guldspaden och fått Wendelapriset för bästa socialreportage.Producent: Håkan Engström.

6 Maj 201648min

En dotter, en mamma som drack och en omgivning som visste. Katarina Helmerson har rest tillbaka till de människor och platser som bara finns kvar som några minnesfragment av en barndom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är klart att du vill veta varför ingen brydde sig om dig, säger Katarina Helmersons mamma till henne i ett av deras många samtal i dokumentären.Katarina Helmerson gör ett försök att minnas en barndom som det till stora delar bara finns fragment av minnen kvar av. Genom samtal med sina föräldrar och andra vuxna som fanns nära henne under barndomen försöker hon förstå hur hon som barn hanterade sin uppväxt. En uppväxt som präglades av mammans alkoholism på en liten ort där de var nykomlingar och där alla kände alla.Katarina var en duktig flicka och mamma var en välutbildad och respekterad lärare. Genom att resa tillbaka till orten där de bodde försöker hon hitta svar på hur omgivningen uppfattade henne och vilka mer eller mindre slumpartade livsval som har format henne.Katarina Helmerson är inrikespolitisk reporter på Ekot, Sveriges Radio. Hon har tidigare gjort reportage för flera andra redaktioner, bland andra Godmorgon, världen! och Tendens. En dokumentär från 2014.

29 Apr 201650min

Sofia och Sundar ska efter många hinder äntligen få gifta sig i Sundars hemby. Men när naturkatastrofen slår till läggs byn i ruiner. De bestämmer sig för att göra allt för att bygga upp den igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dokumentären följer vi Sundar från Nepal, och Sofia och hennes föräldrar från Gotland mitt under en naturkatastrof av historiska mått, under ett år av glädje, sorg, vanmakt, skam och ömsesidig respekt.En berättelse om att tvingas ta ställning till de yttersta frågorna om etik och moral. Men också om kraften i när människor samarbetar.En dokumentär av Olle Wiberg. Kontakta honom på olle.wiberg@sverigesradio.se

22 Apr 201652min

IS skär halsen av sina fångar och tar kvinnor som sexslavar. Men när IS utropade ett islamiskt rike i Syrien då kunde inget stoppa svenska Sara från att åka dit. Nu berättar hon om livet med IS. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara kommer från Västsverige och blev radikaliserad i unga år. Under USA:s invasion av Irak 2003 hängde hon på jihadistforum på nätet samtidigt som tog hand om sin bebis. Hon ville åka till Irak för att gå med i al-Qaida där men ansvaret för barn höll henne tillbaka.– De stred för islam. I mitt huvud så vad det rätt för att det enda sättet att få sharia är att strida.När Syrien-kriget började följde hon jihadisterna på nära håll via vänner och släktingar som stred för olika grupper.De sa ”kom ner, det är bra här, man kan dö här, du kan få martyrskap här” och ju närmare döden desto tryggare, tänkte Sara.De beskrev tillvaron som en dröm där alla klädde sig islamiskt och levde enligt Koranen, en bild som skulle visa sig inte stämma. I juni 2014 kom avgörandet. IS hade haft stora framgångar och utropade ett kalifat. Då kunde hon inte stanna hemma.Efter kontakt med bekanta fick Sara instruktioner att ta sig till Turkiet och en stad vid gränsen.På morgonen kom de och hämtade mig från hotellrummet, så som alla andra.Hon och flera andra kvinnor från Ryssland, Danmark och andra europeiska länder, fördes över gränsen till Syrien och så småningom vidare till Raqqa. Men tillvaron blev inte som hon förväntat sig.– I Islam finns det regler som inte fanns där. Om de såg en man och en kvinna stå och prata så kunde de säga att det är otukt. De kunde stena henne för det, berättar Sara.När hon försökte lämna staden hamnade hon i fängelse. Medfångarna var IS-medlemmarnas sexslavar.Vi fick många gånger se på när de sålde de här kvinnorna.För första gången berättar en svensk kvinna om livet under IS styre: Om sexslavar, kroppsbestraffningar och en massiv ojämlikhet där syrier är mindre värda än de europeiska jihadisterna. Men har hon egentligen lämnat ideologin? Om programmakaren Karwan Faraj har arbetat i 12 år med ungdomar i Göteborg, 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Han är medförfattare till romanen ”Vildsvinet” som vunnit ”silverpocket”.Han har tidigare gjort de två P1 dokumentärerna Skotten i Göteborg: Hamza tillsammans med Kamran Rahimi Hosseini, och Marco.Karwan Faraj: karfarhtc@gmail.comProducent: hakan.engstrom@sr.se

15 Apr 201651min