Vetenskapsradion30 Apr 2023

Snilleblixtarna som byggde innovationslandet Sverige

Sverige är det mest innovativa landet i världen, säger vissa. Vi har uppfunnit skiftnyckeln och dynamiten, kullagret och blixtlåset, med mera. Men är vi bättre än alla andra? Och vad beror det i så fall på?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige ligger högt på listorna över de länder som skapar flest patent i världen. Räknat per invånare ligger vi bland de två eller tre bästa, tillsammans med länder som Schweiz.

Och Sverige har genom historien stått för en lång rad uppfinningar som fått genomslag över världen. Alfred Nobels dynamit och John Ericssons propeller är ett par exempel. I modern tid har vi företag och tjänster som Skype eller IKEA, namn som känns igen över världen.

Faktorer som ligger bakom den här framgångsrika historien är bland annat att vi tidigt fick en allmän folkskola, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia. Även den privata äganderätten till mark har bidragit, den har gjort att innovationer i jordbruket blivit direkt lönsamma och stimulerats. Vi har också varit öppna för att ta in kunskap från andra länder, säger Hans Sjögren. Men är Sverige unikt i det här avseendet? Nej, säger teknikhistorikern Per Högselius på KTH. Många andra länder kan också rada upp sina många innovationer på samma sätt som vi. Men vi har haft en egen ”innovationsstil”, säger han. En förmåga att anpassa och förändra teknik så att den passar våra lokala förhållanden. Och ur detta har många uppfinningar fötts.

Medverkande: Eva Krutmeijer, författare och vetenskapsjournalist; Per Högselius, professor teknikhistoria KTH Stockholm; Hans Sjögren, professor ekonomisk historia Linköpings universitet

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Det här avsnittet är hämtat från ett öppet RSS-flöde och publiceras inte av Podme. Det kan innehålla reklam.

Avsnitt(2000)

Nobelveckan 2026: Här är årets pristagare och genombrott

Vetenskapsradion guidar genom årets naturvetenskapliga Nobelpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur kan ljus användas för att styra hjärnans nervceller? Vad kan spöklika partiklar från...

9 Okt 20min

Svante Arrhenius – föregångare på flera fronter

”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare...

8 Okt 20min

Nobelpriset i kemi 2026

Kemipriset belönar forskning som handlar om att välja rätt spegelbild hos molekyler. Det är viktigt för bland annat läkemedelstillverkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Molekyler kan ...

7 Okt 20min

Nobelpriset i fysik 2026

Francis Halzen belönas för sin forskning om gåtfulla partiklar från rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Francis Halzen får Nobelpriset i fysik 2026 för upptäckter om högenergetiska n...

6 Okt 20min

Nobelpriset i medicin 2026

Tre forskare som visat hur hjärnceller kan studeras och slås av och på med ljus får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karl Deisseroth, Peter Hege...

5 Okt 21min

Vetenskapsradion tippar 2026 års Nobelpris

Vilken forskning kan belönas med årets naturvetenskapliga Nobelpris? Hör vilka Vetenskapsradion ser som favorittippade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion följer spekulatio...

2 Okt 19min

Här är glaset som lurar ljuset

De kan i princip göra ett föremål osynligt. Men hittills används de mest till platta linser. Metamaterialen har blivit ett hett forskningsområde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forsknin...

1 Okt 20min

Det våras för hårdtvålen

Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radi...

30 Sep 20min