Napoleonkrigen II 1809-1815: Den slutliga konfrontationen

Napoleonkrigen II 1809-1815: Den slutliga konfrontationen

1810 stod Napoleon på höjden av sin makt. Trots detta möttes den franska ockupationen av hårt motstånd i Spanien och på vissa håll i Italien och Sydtyskland. Det var främst på landsbygden och bland bondebefolkningen som motståndet var störst. Man gillade inte de franska försöken att förändra samhället. Medelklassen i italienska städer var däremot mer positivt inställda till fransmännen.


Sakta gick utvecklingen mot en slutlig konfrontation mellan Alexanders Ryssland och Napoleons Frankrike. År 1812 bröt en stor fransk armé in i Ryssland. Inte mindre än 400 000 man marscherade mot Moskva för att en gång för alla tvinga Ryssland till underkastelse.


Detta är det andra avsnittet av två om Napoleonkrigen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Napoleonkrigen.


Vid Borodino i september bjöd ryssarna hårt motstånd, men fransmännen tog slutligen Moskva. Men Napoleon kunde inte komma åt den ryska armén. Ryssarna backade undan och lät kylan och den brända jordens taktik slita ner den franska armén. Fälttåget blev en katastrof för Napoleon. I början på 1813 linkade de sista resterna av hans Grand Armée tillbaka in i Ostpreussen.


Omgående samlades en ny allians mot Napoleon. En av de ledande krafterna var den före detta franske marskalken Bernadotte – sedan 1810 svensk kronprins. Tre arméer ringade in Napoleon vid Leipzig och besegrade honom i det största slaget under kriget som pågick fyra dagar i oktober 1813. Napoleon undslapp med en del av armén till Frankrike men tvingades i april 1814 abdikera och förvisades till den lilla ön Elba.


De allierade inledde den stora fredskonferensen – Wienkongressen. Knappt hade gränserna reglerats och ordningen efter årtionden återställts innan budet om Napoleons återkomst nådde de församlade ledarna i Wien. Napoleon hade i mars 1815 undkommit från Elba och inledde hundra nya dagar vid makten. Den nya franska armén som i all hast stampades fram besegrades slutligen av brittiska och preussiska styrkor som i ilmarsch sattes in mot den franske kejsaren vid Waterloo den 18 juni 1815. Detta blev det definitiva slutet för Napoleon. Han fångades och sattes på ön St Helena i Atlanten.


Slutligen fick Europa fred. Alla förändringar kunde inte återställas av Wienkongressen även om det fanns ett tydligt antirevolutionärt budskap i fredens slutdokument. De gamla kungadynastierna återinsattes på tronerna med ett egentligt undantag: Bernadotte fick behålla sin ställning som kronprins av Sverige. För Norden innebar Napoleonkrigens slut att embryot till fyra självständiga nationella identiteter skapades. Sverige och Danmark var stympade, men Norge hade fått en egen författning även om man befann sig i en påtvingad union med Sverige. Finland nådde en viss autonomi som storfurstendöme inom det ryska imperiet. Hundra år senare vann Norge 1905 och Finland 1917 sin självständighet, men det hade andra förklaringar.


Bild: Napoleon och resterna av la grande armée på reträtt efter det ryska fälttåget. Målning av Adolph Northen ca 1850, Public Domain.


Musik: La Marseillaise av Band of the Garde Républicaine med dirigent François-Julien Brun. Inspelad i Théâtre des Champs-Elysée 1950, Wikimedia Commons, Public Domain.


Lyssna också på Jacob Walter och katastrofen i Ryssland 1812.


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(659)

Herulerna glömde aldrig Västkusten under sina folkvandringar

Herulerna glömde aldrig Västkusten under sina folkvandringar

Herulerna är ett av de mest gåtfulla germanfolken, som rörde sig från Västkusten i dagens Sverige ända till Krim vid Svarta havet. De dök även upp i dagens Serbien och Tunisien.Herulerna kan under folkvandringstiden uppgått till runt 30 000 människor av ett blandat ursprung. Och det verkar som de underhållit minnet av sitt ursprung i dagens Sverige.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen och författaren Jonathan Lindström som är aktuell med boken Sverige långa historia – människor, makt och gudar under 14 000 år.Germanerna var heterogena grupper med stormän, krigare, familjer, tjänare och slavar. Vi känner till många olika germanska grupper där goter, visigoter och vandaler är några av de mest kända.Folkvandringarna handlade om allt från mindre krigarföljen till hela folk och ett folk på vandring kunde ha en mycket varierad sammansättning. Men det kunde finnas en kärna av stormän, som värderade att ha en gemensam identitet och historia för sammanhållningens skull. Hade folket varit på vandring under flera generationers tid kunde de vårda minnet av sitt ursprung, som fick gälla för hela gruppen.Romarriket fungerade som katalysator för germanvandringarna på två sätt. Närheten till Roms nordgräns ledde till ekonomiska och politiska förändringar i Nordeuropa som innebar ökade sociala klyftor och oro, alltså skäl att lämna. Samtidigt lockade rikedomarna och stabiliteten i Romarriket.Den heruliska huvudgruppens historia sträcker sig över 300 år. Under flera århundraden har gruppens ledande familjer underhållit minnet av sitt skandinaviska ursprung. Kunskapen om ett avlägset mål förklarar germanfolkens märkliga förmåga att under ett sekel befinna sig på en plats, och seklet därpå långt därifrån, utan att någon har sett dem däremellan. Förflyttningen, ofta hundratals mil, sker under relativt kort tid, i ett svep.Lyssna också på Det första Svearikets uppgång och fallBild: Germaner så som romarna såg dem – här på Marcus Aurelius-kolonnen från år 180. Bilden föreställer troligen ett germanskt rådslag. Wikipedia, Public Domain.Musik: Electra to the Baltic Sea (Full) av Giuseppe RizzoKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

11 Jan 202359min

Så blev Heliga Birgitta Sveriges mest kända person (nymixad repris)

Så blev Heliga Birgitta Sveriges mest kända person (nymixad repris)

Birgitta Birgersdotter (1303-1373), senare Heliga Birgitta, var en person som vann ryktbarhet och respekt i hela Europa. Född in i högadeln drog hon sig inte för att läxa upp kungar, försöka förmå påvar att flytta och medla i krig på kontinenten. Hennes drygt 600 uppenbarelser gjorde att hon helgonförklarades arton år efter sin död.Birgittas uppenbarelser och skrifter har också blivit ett titthål in i den vardagliga medeltiden med kritik av böndernas seder att ställa ut gröt till tomten och kvinnornas syndiga klädsel.I den nymixade reprisen av avsnitt 103 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet som har skrivit ett sjuttiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Sveriges medeltid.Birgitta Birgersdotter föddes år 1303 i Finsta i Uppland. Hon var dotter till lagmannen Birger Persson och modern Ingeborg Bengtsdotter som tillhörde den berömda Bjälboätten i Östergötland. Redan som elvaåring flyttade Birgitta sin moster Katarina på Aspanäs gård vid Sommen efter moderns död.13-åring gammal blev Birgitta bortgift med Ulf Gudmarsson, senare lagman i Närke. De fick åtta barn. Mest känd av dem är Katarina, som blev föreståndarinna för Vadstena kloster. Birgitta var också hovdam hos kung Magnus och drottning Blanka på Kungsgården i Vadstena. Det var här som Birgitta fick en uppenbarelse om att stifta ett kloster.För att kunna grunda ett kloster måste Birgitta få påvens godkännande. Därför beger hon sig år 1349 till Rom. Rom vid denna tid vara bara en spillra av sitt fornstora jag och påven befinner i Avignon i Frankrike. Birgitta arbetar sedan målmedvetet på att få sin klosterorden godkänd och att påven ska återvända till Rom. Först 1370 ger påven Urban V sitt godkännande till att två kloster grundas i Vadstena: ett för kvinnor och ett för män.Birgitta dör i Rom år 1373 efter att hon just har kommit hem från en pilgrimsresa till Det heliga landet. Året efter fraktas Birgittas kvarlever genom hela Europa till Vadstena. Överallt längs vägen möter vördnadsfulla människor upp. 18 år senare helgonförklaras Birgitta.Bild: Heliga Birgitta på ett altarskåp i Salems kyrka, Södermanland, WikipediaMusik: The Blessed One 01 av Augustine Sumo, Soundblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

7 Jan 202344min

Chiang Kai-shek – salthandlarsonen som förlorade Kina

Chiang Kai-shek – salthandlarsonen som förlorade Kina

Chiang Kai-shek (1887-1975) var Kinas ledare under en mycket svår period i landets moderna historia. Han ledde republiken Kina i strider mot krigsherrar, japanska inkräktare och förlorade sedan inbördeskriget mot kommunisterna. Han flydde till ön Taiwan efter inbördeskriget där han blev oinskränkt ledare ända till sin död 1975.Chiang Kai-shek är en kontroversiell historisk gestalt. Alltid leende och hänsynslös. Som republiken Kinas ledare lyckades han förhindra att japanerna helt erövrade Kina under andra världskriget. Samtidigt undergrävdes republiken av korruption och allvarliga militära felsteg i inbördeskriget mot kommunisterna.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet, om den kinesiske nationalistledaren Chiang Kai-shek. Ingemar Ottosson har bland annat skrivit boken Möten i monsunen: Sverige och Kina genom tiderna.Chiang Kai-shek var en salthandlarson från provinsen Zhejiang. I ett land där militären hade låg status utbildade han sig vid militärhögskolor i Kina och i Japan. I Japan kom han i kontakt med den kinesiska nationaliströrelsen. Chiang Kai-shek deltog i Xianhairevolutionen som avskaffade kejsardömet. Som ung levde han ett utsvävande liv i Shanghai där han knöt nära kontakter med det kriminella nätverket Qingbang.Chiang Kai-shek blev ledare för nationalistpartiet Kuomintang efter nationalistledarens Sun Yat-sens död 1925 under en mycket stökig tid i Kinas historia. Han erövrade det centrala Kina i Nordfälttåget och upprättade en centralregering i Nanking under åren 1926-28 som fick det internationella samfundets erkännande som Kinas lagliga regering.På grund av Japans invasion och senare det kinesiska inbördeskriget upprättade han aldrig full kontroll över hela Kina. Försvagade av åtta års krig, korruption och viktiga militära felsteg förlorade Chiang Kai-shek inbördeskriget mot kommunisterna och tvingades fly till ön Taiwan.Bild: Officiellt porträtt av Chiang Kai Shek från 1943, Wikipeida, Public Domain.Lyssna också på Änkekejsarinnan Cixi – konkubinen som blev världens mäktigaste kvinna.Musik: Cinematic Action Drums And Percussion With Dark Ambient Atmospheric Tension av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

4 Jan 202354min

Klubbekriget - det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog (nymixad repris)

Klubbekriget - det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog (nymixad repris)

Klubbekriget i Finland åren 1596-97 är ett av de största bondeupproret i nordisk historia. I ett land med bara 25 000 gårdar dödades minst 2500 bönder, enligt historikern Heikki Ylikangas. Dessutom svalt många bönder ihjäl efter att deras gårdar grundligt plundrats som straff för upproret. I slutet på 1500-talet var den östra rikshalvan av Sverige präglat av kriget mot Ryssland som pågått i 25 år. Här gick den starkes rätt gick före lagen. Ofta var de egna truppernas övergrepp mot befolkningen mer omfattande än fiendernas härjningståg. I den nymixade reprisen av avsnitt 102 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt som är professor i historia vid Umeå universitet. Han är snart aktuell med en bok om den svenska historien i Finland. Klubbekrigets utlösande faktor var att bönderna i Österbotten tvingades att underhålla trupper i strid mot tidigare förordningar, men bör ses i ett sammanhang där högt skatteuttag tillsammans med olagliga uttag och regelrätt plundring gjorde livet outhärdligt för bönderna. Namnet Klubbekriget kom från att bönderna delvis var beväpnade med stora klubbor som faktiskt var det bästa vapnet mot bepansrade ryttare, Stöd oss via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa eller via https://www.patreon.com/historiaNUFinland som styrdes av den kungatrogne Klas Flemming, var i kölvattnet på det nordiska 25-årskriget mot Ryssland, präglat av laglöshet där adel, ämbetsmän och rusthållare inte bara hänsynslöst drev in höga skatter utan drev in mer än vad lagen krävde med falska mått och regelrätta rån av redan utfattiga bönder. Upproret, som spred sig från Österbotten år 1596, hade föregåtts av en rad oroligheter i Österbottens svenskbygder och i Rautalampi storsocken som slagits ned utan misskund. Klubbekriget utspelade sig mot en politisk bakgrund där Hertig Karl integrerade om kungamakten mot sin egen brorson kung Sigismund. Finlands ståthållare Klas Flemming höll Finland i ett järnbrepp och var trogen kung Sigismund. I november 1596 kom det till oroligheter vid Storkyro kyrka, varefter bönderna uppdelade på tre avdelningar ryckte mot söder. Till upprorsstyrkorna slöt sig bönder från norra Tavastland och Savolax. Huvudstyrkan, anförd av storbonden Jaakko Ilkka, led nederlag vid Nokia gård 31/12, medan andra drabbningar, som även slutade med knektarnas seger, stod vid Padasjoki kyrka i Tavastland och S:t Michels prästgård i Savolax. Bild: Den brända byn, konstnären Albert Edelfelts skildring av klubbekriget. Litteratur: Klubbekriget : det blodiga bondekriget i Finland 1596-97 av Ylikangas, Heikki Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

31 Dec 202254min

Bonus: Historiekampen - Returmatchen (teaser)

Bonus: Historiekampen - Returmatchen (teaser)

Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gilletEn frågesportspodd för alla quizfantaster där historiekunskaper - om allt från antika samhällen till 1900-talsrevolutioner - sätts på prov. Lyssna när Urban Lindstedt från Historia Nu och Martin Hårdstedt från Militärhistoriepodden återigen tävlar om att få titulera sig historisk mästare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

28 Dec 20221min

Skriftkulturen som förändrade allt (del 2)

Skriftkulturen som förändrade allt (del 2)

Handskriften var en omvälvande förändring i tankarnas historia. Skriftkulturen på den äldre medeltiden gav möjligheter till djupare reflexioner i sökandet efter mening och ett mer abstrakt tänkande.När senare boktryckarkonsten gjorde det skrivna ordet tillgängligt för en större publik lades grunden för både reformationen och den vetenskapliga revolutionen. Det skrivna ordet kunde nu förändra kontinenter.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet som är aktuell med boken Svensk idéhistoria – Forntid, medeltid, renässans. Detta är andra delen av två som utgår från boken Svensk idéhistoria.Samspelet mellan tänkandet och omvärlden har drivit fram nya idéer – från att odla marken till att uttrycka tankar i hällristningar och runor. Senare kom introduktionen av skriftkultur och kristendom som gjorde allt mer abstrakta tankar möjliga. Boktryckarkonsten och reformationens ökade möjligheterna till tankeutbyte och snabbade på utvecklingen.Lyssna också på Martin Luthers idéer blev grundstenen till Sveriges välstånd.Bild: Gregorius IX Liber Decretalium. Utf. andra fjärdedel av 1300-talet, Nationalmuseum Digitalt museum.Musik: Medieval World Video Game av Aparat Blue, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

28 Dec 202250min

Sveriges roll i kampen om Nordkalotten under andra världskriget (nymixad repris)

Sveriges roll i kampen om Nordkalotten under andra världskriget (nymixad repris)

Järnmalmen i Kiruna med utskeppningshamnen i Narvik, nickelmalmen i Petsamo i Finland och hamnen i Murmansk med järnvägen söderut var strategiskt viktiga brickor som gjorde att Nordkalotten blev platsen för ett av de största slaget i Nordens historia.Den svenska samlingsregeringen underlättade den tyska krigsansträngningen genom att under flera år tillåta tyskarna att transportera soldater på svenskt territorium och att bygga upp ett stort lager i Luleå för främst mat och foder.I avsnitt 101 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Gyllenhaal, författare med inriktning på militärhistoria som är aktuell med återutgivningen av Slaget om Nordkalotten.Den tyska invasionen av Norge hade föregåtts brittiska planer på att ta kontrollen över gruvorna i Kiruna. Senare när Molotov-Ribbentropspaktens bröts med Nazitysklands anfall på det kommunistiska Sovjetunionen blev hela Nordkalotten en karg och ogästvänlig stridsplats där tiotusentals soldater dog.Sverige både hukade och profiterade på Nordkalottens strategiska betydelse. Det neutrala Sveriges eftergiftspolitik mot nazityskland gjorde att 2 140 000 tyska soldater och över 100 000 vagnar med krigsmaterial transporterades på svensk järnväg. Under perioder upptog tyskarna 10 procent av SJ:s transportkapacitet.Tyskarna byggde också upp ett enormt mellanlager i Luleå där det främst lagrades mat och djurfoder till den tyska krigsmakten. Lagret vaktades av svenska poliser och den ansvarige för lagret Walther Zindel kom att gifta sig med en svenska från Piteå. Svenska åkerier tjänade stora summor på att frakta krigsmateriel till Nazitysklands trupper på Nordkalotten.Sverige stoppade inte transporterna förrän den 20 augusti 1943 – långt efter att krigslyckan vänt för tyskarna. Och det tyska lagret i Luleå avvecklades inte förrän sommaren 1944.Musik: Before the Fight av Michael Vignola Bild: Tyska tanks avancerar mot fronten vid Vasonvaara den 1 juli 1941. Källa (sa-kuva.fi). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

24 Dec 202258min

Bonus: Vikingarnas kulturmöten (teaser)

Bonus: Vikingarnas kulturmöten (teaser)

Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gilletVikingarna reste vitt och brett över världen och deras möten med främmande kulturer kom att påverka deras syn på världen. De polyteistiska nordmännen konfronterades med monoteistiska muslimer, kristna och judar.Bild: Skeppsbegravning av Igor den äldre, målad av konstnären Henryk Siemiradzki (1845-1902); wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

21 Dec 20221min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
killradet
flashback-forever
kod-katastrof
p1-dokumentar
hor-har
p3-historia
fallen-som-forfoljer
vad-blir-det-for-mord
rss-sanning-konsekvens
sanna-berattelser
aftonbladet-daily
rss-vad-fan-hande
dialogiskt