# 16 Tema Akademiska Misstag Del 2: IF metall och den normativa undersökningens kraft.

Detta är det första programmet i 50 meter från byggnadens nya orala quadriptyk "Kvantitativ brist blir till reell konspiration - Konspirationsteori som Jesper Strömbäck ser det". En programserie om å ena sidan konspirationsteorier, konspirationsteoretisk läggning och å andra sidan om ryggradsmässig auktoritetstro.

 Programserien tar avstamp i Jesper Strömbäcks text ”Konspiratorisk läggning hos svenska folket”, som går att hitta i SOM-institutets forskarantologi ”Du sköra nya värld” i vilken resultaten från den 36:e SOM-undersökningen presenteras för den sköna värld vi lever i. Utifrån denna granskar vi: (a.) Tidigare forskning i ämnet utförd av Jesper Strömbäck och, den såväl i allmän media som i SOM-världen välkände Henric Ekengren Oscarsson (bland annat såväl valforskare - den typen som använder sedlar - som redaktör för ”Du sköra nya värld”). (b.) ”Landvinningar” i hela forskningsfältet (så som det definieras utifrån Jesper Strömbäcks referenser.

 Det vi finner är ett fält präglat av bristande definitionsarbete och metodologi. Ett fält som tror sig mäta konspirationsteoretisk läggning, men som genom att operationalisera verkligheten snarare mäter å ena sidan ”ryggradsmässig tro på auktoritet”, och å andra sidan ”rimlig kontakt med verkligheten”. För att sedan hylla den första och förkasta den andra som farlig.

 Program 1. Detta det första programmet viker vi åt J. Strömbäcks något vingliga definitionsarbete - de läckande definitioner som ligger till grund för såväl skapandet av mätinstrument (operationaliseringen av begrepp och de frågor/påståenden som ställts) som tolkningen av det empiriska material mätinstrumenten skapar. Vi går rundligt igenom Strömbäcks definitionsvärld och doppar tårna i de källor som han refererar. Vi finner logiska felslut och kategoriläckage inte bara hos Strömbäck utan också i refererad litteratur - en litteratur som Strömbäck på sina håll dessutom som det tycks läst lite sådär svajande i masten på sin läckande skuta.
 Vi frågar oss också om det finns annat än konspirationer och om allt som ser ut som en konspiration måste vara en konspiration - om konspirationseffekten går att frammana endast genom våra grundläggande mänskliga funktioner. Program 2. Jesper Strömbäcks operationalisering - de frågor som J. Strömbäck skapat, och den likertskala han använder - ställs under lupp. Det blir tydligt att Strömbäck tror sig mäta ”konspirationsteoretisk läggning” men att genom att operationalisera verkligheten, definiera den som konspirationsteoretisk, så mäter han egentligen ryggradsmässig auktoritetstro. Denna sätts som samhälleligt god, och tro på verkligheten som tvivelaktigt. Program 3. 
I detta går vi igenom en av J. Strömbäcks källor med lite större intresse, nämligen ”CoVID-19, kunskap och konspirationer - SOM-undersökningen om coronaviruset 2020”. Detta eftersom han själv tillsammans med Henric Ekengren Oscarsson är författare till artikeln.

Vi finner att Henric Ekengren Oscarsson och Jesper Strömbäck själva lider av bristande kunskap i ämnet, en inte försvinnande ryggradsmässig auktoritetstro, en klar tendens att inte kunna hålla isär olika hypoteser samt ett stort mått att självupphöjande moraliserande och pejorativ argumentation.
 Vi sammanfattar också labbläckehypotesen och hur man försökt stoppa den.

 Program 4. Pratar vi lite kring varför vi gör denna programserie. Vi berör kända skeptikers fäbless för krig mot enkla mål, auktoritetstro och pejorativ som argument. Hela programserien knyts samman i detta avslutande program, som från början var en inledning. PS. På grund av Niklas virrighet laddades fel variant av programmet upp. Skillnaden är endast att Åke är med två gånger till i detta program. En gång för att rätta NIklas som använder fel akronym på ett ställe (EUA istället för FOIA). En gång för att ge hänvisning till djupare diskussion vad gäller labbläckehypotesen (se program 3 i serien).

9 Nov 20222h 59min

Avsnitt #43 - Flam, Thorsell och en älskad rikskansler. Samtalet med Mikael Nilsson tar vid där vi så hastigt tog paus. Vi fortsätter gräva i den aldrig sinande Flamska myllan, men denna gång tar vi några lätta men kraftfulla fjät in på den tysta tigerns revir. Tyngda av visst svårmod dyker vi ned i ”Det här är en svensk tiger”, samt dennas förhållande till Staffan Thorsells bok "Meine liebe reichskanzler!" Frågor som diskuteras: - Vad är ett pussel? - Hur lägger man pussel? - Är det bara Thorsell som försökt lägga pusslet? - Kan retoriska figurer ta makten över tanken? - Fanns det någon anledning för svenskarna att vara en tiger? - Fanns det svenska skepp att sänka? - Vad hade hänt om Sverige gått med i kriget? (Hade den svenska krigs-katten gjort så stor skillnad?) - Vilka skyldigheter har en nation mot sina medborgare? - Vad hade hänt om Sverige blivit ockuperat? (Hur många flyktingar hade kunnat räddas? Hur många och vilka svenskar hade fått möjligheten att arbeta sig till frihet på andra sidan?)

1 Jan 20221h 23min

Med detta avsnitt tar vi ett steg in historiens kött, blod och ben genom att samtala med historikern Mikael Nilsson. Under en längre tid har Nilsson, mestadels medelst* det skrivna ordet i twitterform, ymnigt och genomgripande levererat kritik av Aron Flams bok ”Det här är en svensk tiger”. Men hela livet utspelar sig inte på twitter. Den 30 juni 2021 publicerade Aron Flam podavsnittet ”Aron Flam, Adolf Hitler och jiu-jitsu”. Detta var Arons första försök att oralt vederlägga Mikaels något påträngande och potentiellt förödande kritik. Då det inte föll sig bättre än att det var första gången Mikael hörde Aron uttala sig i egen hög person, ledde situationen oss att tillsammans, i huvudsak, nagelfara de tyngst, om dock eventuellt fjäderlätt, vägande delarna av detta Arons första vederläggningsförsök av Mikaels kritik. Genom våra vedermödor fann vi att Flam i sin strävan att vederlägga kritiken valde bort möjligheten att kritisera kritiken, för att istället välja att kritisera kritikern. Vi fann också tecken på ojämnt fördelade logiska fallasier, ad hominem samt eventuellt en del missuppfattning, glömska och/eller annat, för en betraktare, från detta mer eller mindre oskiljbart. Saker som diskuteras: - Smutskastning. - Auktoritetsargument. - Guilt by association. - Ad hominem. - Guldhandel. - Folkhemmets koppling till guld från mördade judar. - Skillnaden mellan å ena sidan filosofi, och å andra sidan straffrätt och juridik. - Värdenihilism. Och mycket mer. Vill Ni höra mer av Micke och @50MFB kan Ni lyssna på: #5 Hitlerforskning och källkritik utan kritik - med historikern Mikael Nilsson. https://soundcloud.com/user-81807456/50-meter-fran-byggnaden-2016-10-13-hitlerforskning-och-kallkritik-utan-kritik #6 Carol Bacchi, Posthumanism, källkritik och vad är teori? https://soundcloud.com/user-81807456/50-meter-fran-byggnaden-15-jan-2017-bacchi-posthumanism-kallkritik-och-vad-ar-teori Vill Ni höra mer om fallet "Det här är en svensk tiger" så finner Ni det här: *Mikael har också bevistat några andra poddar såsom Haveristerna, Öppet fall och Bakom ryggen. Så de kan Ni lyssna på om Ni vill höra mer från Mikael även om Ni tröttnat på oss andra. (Jag - Niklas - får egentligen inte skriva detta för Niklas, men jag gör det ändå...).

1 Jan 20221h 53min

En prolog - åskådarna natten innan striden. Detta är det första, och kanske minst viktiga, avsnittet i vår orala polytyk om rumlet och rabalder kring Mikael Nilssons kritik av Aron Flams bok ”Det här är en svensk tiger”. I denna prolog (avsnitt noll)går vi mödosamt igenom våra egna tankar, känslor och levda erfarenhet av Aron Flams ”samlade” verk som kritiker och satiriker. Utifrån vissa delar (vitt spridda i tiden) av Arons verk ”hissar å dissar” och försöker bena ut om Flam är en fyr för vetenskapen eller för den deformativa kritiken. Frågor vi ställer oss: - Är narrativa termer och pejorativ en lubrikum för tänkandet eller ett vaccin mot dialektik och byggandet av korrekta modeller av verkligheten? - Kan man kritisera i sak utan att gå in på sakfrågan? Är invektiv och ad hominem fullgoda vetenskapliga verktyg? - Kan retoriska frågor någonsin fylla någon annan funktion än den retoriska?

31 Dec 20211h 35min

Trots att vi inte än publicerat alla delar i vår pågående triptyk om samhällsvetenskaplig metod väljer vi att presentera en bubblare - helt enkelt för att vi vill vara alerta och med i vår tid. I detta avsnitt diskuterar, dissekerar och avfärdar vi rapporten "Svart på vitt - om rasism inom samhällsbyggnad." (Publicerad 8:e september 2021) Rapportbeställare var (och är) Byggcheferna (en delsektion av fackförbundet Ledarna). Men (och det är knappast ett litet men) som inkallad "expert"-hjälp för att formulera frågor och göra analys, var AllBright - detta unikum av vetenskaplig kompetens och stringens. Själva fotarbetet sköttes däremot av Novus. Vi går igenom rapporten enligt vår patenterade (inte) metod för att utvärdera studier/rapporter/utredningar eller vilket buzzword som används för just den skrivelse man är intresserad av. Metoden består av tre huvudfrågor med tre korresponderande kriterier (här uttryckta i frågor): - Hur många respondenter? (Är det ett tillräckligt antal för att kunna generalisera till population?) - Vilket urval? (Hur valdes respondenter ut? Randomiserat, eller kanske "slumpvist snöbollsurval"? Vilka svarade i realiteten? Finns anledning av misstänka att urvalet är skevt på något sätt?) - Är frågor och svar vidöppna för tolkning? (Var de frågor som ställdes knivskarpa och helt omöjliga att tolka på vitt skilda sätt? Var frågorna ens relevanta för studiens/rapportens/utredningens fokus? Mätte enkäten det den ville mäta?) Här kan du hitta rapporten: https://byggcheferna.se/aktuellt/rapport-om-rasism-inom-samhallsbyggnad/

29 Okt 20212h

I detta andra program av tre i vår orala triptyk om samhällsvetenskapliga metoder fortsätter vi diskutera metodologiska problem i samhällsvetenskapen. Vi tar upp Reportrar utan gränsers rapport om sexuella trakasserier av kvinnliga journalister i världen - presenterad den 8 mars i år. En "kvantitativ" studie med så få respondenter att den nästan blir till ett mellanting mellan en dålig kvalitativ undersökning och en kraftigt undermålig kvantitativ skitstudie. Vi diskuterar också organisationen Paraplys tveksamma statistiska habrovinker.

13 Okt 20212h 41min

Lögn, förbannad lögn och metod, oral triptyk om vetenskaplig metod. Detta är första avsnittet i en oral triptyk där rotar vi vidare i den samhällsvetenskapliga trippelbajskorven för att se hur dåliga metoder ger oss dåliga svar. I triptyken gör vi en nedstigning i metod-helvetets cirklar, från de så kallade kvalitativa metodernas moras, genom mellantingens mystifikationer till de kvantitativa klavertrampen. Vi talar om metodernas brister och går igenom konkreta exempel på riktigt dålig metodanvändning som trots dumheten har getts utrymme i våra medier och presenterats som sann kunskap. Vi ger lyssnarna ett enkelt lackmustest som kan guida dem i sökandet efter artiklar/rapporter/utredningar etc. som överhuvudtaget kan tas på allvar - de artiklar som kan gå vidare till verklig läsning och utvärdering. I detta första avsnitt diskuterar vi de kvalitativa metoderna, och frågar oss hur det kan komma sig att kvalitativ metod nästan alltid ger data av bristfällig kvalité, eller åtminstone lågkvalitativ analys.

10 Sep 20211h 6min

I detta program går vi igenom professor Staffan Carlshamres artikel "Vad är filosofi? En introduktionsföreläsning." Publicerad i Filosofisk tidskrift nr 1 årgång 42, feb 2021. Frågor vi ställer oss? - Vad är ett begrepp? Är det en idé? En kategori? - Finns medfödda begrepp? - Vart jonnar Carlshamre över den platonska kanten? - Kan vi inte sluta kalla fria fantasier för "teorier"? Saker som nämns: - Sökare och Sökarna - Göran Skytte. - Platon. - Kant. - Begrepp. - Begreppsskapande: Kognition och modellbyggande. - Di Angelo. - Ideologi. - Sanningen. - Lucky Luke.

24 Apr 20211h 37min