#44 Definitioner Utan Stringens - Att Sjunga Den Blinda Auktoriteststrons Lov.

#44 Definitioner Utan Stringens - Att Sjunga Den Blinda Auktoriteststrons Lov.

Detta är det första programmet i 50 meter från byggnadens nya orala quadriptyk "Kvantitativ brist blir till reell konspiration - Konspirationsteori som Jesper Strömbäck ser det". En programserie om å ena sidan konspirationsteorier, konspirationsteoretisk läggning och å andra sidan om ryggradsmässig auktoritetstro.

 Programserien tar avstamp i Jesper Strömbäcks text ”Konspiratorisk läggning hos svenska folket”, som går att hitta i SOM-institutets forskarantologi ”Du sköra nya värld” i vilken resultaten från den 36:e SOM-undersökningen presenteras för den sköna värld vi lever i. Utifrån denna granskar vi: (a.) Tidigare forskning i ämnet utförd av Jesper Strömbäck och, den såväl i allmän media som i SOM-världen välkände Henric Ekengren Oscarsson (bland annat såväl valforskare - den typen som använder sedlar - som redaktör för ”Du sköra nya värld”). (b.) ”Landvinningar” i hela forskningsfältet (så som det definieras utifrån Jesper Strömbäcks referenser.

 Det vi finner är ett fält präglat av bristande definitionsarbete och metodologi. Ett fält som tror sig mäta konspirationsteoretisk läggning, men som genom att operationalisera verkligheten snarare mäter å ena sidan ”ryggradsmässig tro på auktoritet”, och å andra sidan ”rimlig kontakt med verkligheten”. För att sedan hylla den första och förkasta den andra som farlig.

 Program 1. Detta det första programmet viker vi åt J. Strömbäcks något vingliga definitionsarbete - de läckande definitioner som ligger till grund för såväl skapandet av mätinstrument (operationaliseringen av begrepp och de frågor/påståenden som ställts) som tolkningen av det empiriska material mätinstrumenten skapar. Vi går rundligt igenom Strömbäcks definitionsvärld och doppar tårna i de källor som han refererar. Vi finner logiska felslut och kategoriläckage inte bara hos Strömbäck utan också i refererad litteratur - en litteratur som Strömbäck på sina håll dessutom som det tycks läst lite sådär svajande i masten på sin läckande skuta.
 Vi frågar oss också om det finns annat än konspirationer och om allt som ser ut som en konspiration måste vara en konspiration - om konspirationseffekten går att frammana endast genom våra grundläggande mänskliga funktioner. Program 2. Jesper Strömbäcks operationalisering - de frågor som J. Strömbäck skapat, och den likertskala han använder - ställs under lupp. Det blir tydligt att Strömbäck tror sig mäta ”konspirationsteoretisk läggning” men att genom att operationalisera verkligheten, definiera den som konspirationsteoretisk, så mäter han egentligen ryggradsmässig auktoritetstro. Denna sätts som samhälleligt god, och tro på verkligheten som tvivelaktigt. Program 3. 
I detta går vi igenom en av J. Strömbäcks källor med lite större intresse, nämligen ”CoVID-19, kunskap och konspirationer - SOM-undersökningen om coronaviruset 2020”. Detta eftersom han själv tillsammans med Henric Ekengren Oscarsson är författare till artikeln.

Vi finner att Henric Ekengren Oscarsson och Jesper Strömbäck själva lider av bristande kunskap i ämnet, en inte försvinnande ryggradsmässig auktoritetstro, en klar tendens att inte kunna hålla isär olika hypoteser samt ett stort mått att självupphöjande moraliserande och pejorativ argumentation.
 Vi sammanfattar också labbläckehypotesen och hur man försökt stoppa den.

 Program 4. Pratar vi lite kring varför vi gör denna programserie. Vi berör kända skeptikers fäbless för krig mot enkla mål, auktoritetstro och pejorativ som argument. Hela programserien knyts samman i detta avslutande program, som från början var en inledning. PS. På grund av Niklas virrighet laddades fel variant av programmet upp. Skillnaden är endast att Åke är med två gånger till i detta program. En gång för att rätta NIklas som använder fel akronym på ett ställe (EUA istället för FOIA). En gång för att ge hänvisning till djupare diskussion vad gäller labbläckehypotesen (se program 3 i serien).

Avsnitt(54)

#14 Kuhn och de försvunna paradigmen samt Dr Fardost och det "omöjliga" medvetandet.

#14 Kuhn och de försvunna paradigmen samt Dr Fardost och det "omöjliga" medvetandet.

I detta program diskuteras Thomas Kuhns idé om vetenskapens paradigmatiska utveckling - vilket visar sig kanske snarast betyda uttolkarnas inpressade idéer. Ytterligare en färd in i villfarelsernas land. Vi diskuterar även Dr Ashkan Fardost idéer om förutsättningarna för medvetandet, samt jonnar till och från en filosofiruin. Det här nämns nämns: - Kuhn. - Paradigm. - Modell. - Cherrypicking. - Vetenskapssamhälle. - Artificiell Intelligens - AI och medvetande. - Sex med robotar. - Thomas Brante, professor vid Lunds Universitet. - Bosse Holmquist, Professor idéhistoria Stockholms Universitet. - Relativism. - Logik.

4 Jan 20181h 37min

#13 Kulturforskning - Syfte vs. Metod. Vilken roll spelar Teorin? Samtal med Eddy Nehls

#13 Kulturforskning - Syfte vs. Metod. Vilken roll spelar Teorin? Samtal med Eddy Nehls

I detta program gästas vi av Eddy Nehls, lektor Vid Företagsekonomiska avdelningen Högskolan Väst. Hans forskning har inriktning på forskning om kultur. Från olika ståndpunkter samtalar vi utifrån Eddys bloggpost "Syfte - Metod - Resultat" Publicerad 17 november 2017 på Flyktlinjer (http://flyktlinjer.blogspot.se/2017/11/syfte-metod-resultat.html) - Syfte, metod och teori i sökandet efter kunskap. Hur förhåller sig dessa till varandra - är alla viktiga? - Kan en generalisera utifrån kvalitativa studier? - Kan forskning sam utgår får en försanthållen högst specifik i alla lägen gällande maktfördelning nå fram till något annat än konfirmerande bevis? - Kan en lösa problem utan att veta att problemen verkligen finns? Vad händer med lösningen om verkligheten inte stämmer in? - Leder kulturforkningen och/eller genusforskningen saker i bevis? Ett slingrande samtal för att gnida tankar mot varandra och nå framåt i förståelsen.

23 Dec 20171h 23min

#12 Late Night  Filosofiska rummet Revisited - Med Hans och Jonna i termernas såriga språkskog

#12 Late Night Filosofiska rummet Revisited - Med Hans och Jonna i termernas såriga språkskog

En uppföljning på programmet "Jonna och de odefinierade begreppen". Kan vi verkligen skapa förståelse och kunskap med "begrepp" som saknar innehåll - som i alla fall saknar förståeligt innehåll? Är de ens begrepp? I detta program går vi djupare i tanken om de "filosofiska begreppen" och det "filosofiska språket." Vi diskuterar språkvändningens logiska motsägelser och dess eventuella oförmåga att skapa "förståelse" för ur tänkandet produceras. Saker som nämns: essentialistiska definitioner, vetenskapliga definitioner, Popper, Aristoteles, språkliga vändningen, logisk motsägelse, Kissgubbar och mycket mer.

6 Nov 20171h 10min

# 11 Jämställdhetsutredningen - konsten att byta term för att skapa nya sanningar.

# 11 Jämställdhetsutredningen - konsten att byta term för att skapa nya sanningar.

# 11 Programmets huvudämne är denna gång skapandet av sanning. Med Jämställdhetsutredningen SOU 2015:86 "Mål och myndighet - En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken." som objekt och fokus på psykisk ohälsa, tittar vi bl.a. på (a.) Hur en genom ett enkelt termbyte kan ge sken av att kunna använda samma statistiska underlag för att säga saker om skilda fenomen, (b.) Hur en subgruppsutveckling kan göras till en allmän (för alla grupper) gällande utveckling, (c.) hur en kan skapa sanningar genom att referera uppgifter som inte finns i källtexten. Programmets Akademiska missförstånd - kan en räkna c-upsatser och rapporter/utredningar som tidigare forskning? Programmets skolastik: Paul Gorbow: Essens, att sammanfalla och karakterisering, Ur Filosofisk Tidskrift nr 3 2017

11 Okt 20172h 8min

#10: Jonna Och De Odefinierade Begreppen

#10: Jonna Och De Odefinierade Begreppen

Tema: Filosofiska begrepp. Utifrån SR:s Filosofiska rummet, "Att plugga filosofi" (3 sept. 2017, samt uppsatsen "Det oerhörda i verket - en undersökning av konstverket som ort hos Martin Heidegger." diskuterar vi frågorna: Behöver begrepp vara definierade? Måste begrepp vara förståbara utanför sin begreppskontext? Vad är jibbrischens plats i filosofin? Vi tar upp Jonna Bornemark och Astrid Grelz tankar om detta. Akademiskt misstag: Operationaliseringsproblemet. Utifrån artikeln "Stora könsskillnader i användningen av läkemedel" publicerad i läkartidningen nr 40 2011 diskuterar vi vad en operationalisering verkligen tillåter en att säga om verkligheten. Skolastik: Posthumastisk pedagogik. Vad betyder en radikal ontologi.

3 Okt 20171h 16min

#9: Att ha fel - om nödvändigheten av att ha och erkänna fel.

#9: Att ha fel - om nödvändigheten av att ha och erkänna fel.

Ett program om felet som vetenskapens motor - om nödvändigheten av att ha fel, men också att erkänna fel. Vilka typer av fel finns det? Vilka konsekvenser får de?

1 Juni 20171h 14min

#8 Late Night Special: Yttrandefrihet inom akademien och vetenskapen.

#8 Late Night Special: Yttrandefrihet inom akademien och vetenskapen.

En "special edition" - inspelat i direkt anslutning till förra avsnittet (Hemnet och Foucault). Diskussion om yttrandefrihet inom och utanför vetenskapen - finns det gränser för vad man får säga och undersöka? Eller kanske bara gränser för vad man kan säga och undersöka?

17 Apr 20171h

#7 Hemnet Och Foucault

#7 Hemnet Och Foucault

En genomgång av "Hemnet och Foucault" av Andreas Bartonek. Ur Filosofisk Tidskrift nr 4 2016.

11 Mars 201747min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
doden-hjarnan-kemisten
rss-vetenskapsradion-2
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
sexet
hacka-livet
bildningspodden
rss-vetenskapsradion
vetenskapsradion
paranormalt-med-caroline-giertz
medicinvetarna
a-kursen
naturmorgon
halsorevolutionen