Lasse Lucidor den olycklige – poetens liv och död i 1600-talets hederskultur

Att stiga ner i författaren Elin Wägners (1882-1949) universum av rösträttskamp, kvinnokamp, radikalpacifism och ekologiska tankar är en intressant relief till de stora händelserna under 1900-talets första halva. Elin Wägner sticker ut och är många gånger besvärlig, men hon är samtidigt en framgångsrik journalist och populär författare.Första halvan av 1900-talet var en brytningstid när ideologier och rörelser bröts mot varandra samtidigt som två världskrig förödde världen. Det var under denna tid som journalisten och författaren Elin Wägner blev en tongivande röst i den svenska debatten.I avsnitt 125 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och journalisten Ulrika Knutson om Elin Wägner, en av 1900-talets tongivande gestalter.Elin Wägner blev en portalfigur i kampen om kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet. Hennes bok Pennskaftet kom att popularisera kampen om kvinnlig rösträtt. Ganska snart efter att allmän och lika rösträtt införts kom hon att kritisera hur demokratin fungerade.Radikalpacifisten Elin Wägner hamnade i mycket impopulära ställningstaganden i skuggan av det aggressiva nazityskland. Demokratierna blev nazifierade i när de rustade för att stå emot Nazityskland och Sovjetunionen.Elin Wägner är kanske mest intressant när hon kritiserar industrialismen och tidigt formulerar ekologiska tankar om glada grisar och närproducerat.Foto: Sören HåkanlindMusik: A sentimental gentleman from Georgia av Isham Jones And His Orchestra Star Dust från 1921 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

21 Okt 202052min

I Ukraina sommaren 1943 plundrar ett SS-kommando på uppdrag av Heinrich Himmler 18 odlingsanläggningar på jakt efter fröer i världens första genbank. Fröerna skulle bli grunden till det tusenåriga rikets superfröer för att föda det onda imperiet.Fröerna hade samlats in av den berömde växtförädlaren Nikolaj Vavilov på expeditioner runt om i världen. Men Vavilov hade dött i Stalins fängelser i början av året, eftersom han inte ville underordna vetenskapen den sovjetiska ideologin.I avsnitt 124 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist som är aktuell med boken Den stora fröstölden - Svält, plundring och mord i växtförädlingens århundrade.Den moderna växtförädlingen tog fart i början av 1900-talet med återupptäckten av den österrikiske munken Gregor Mendels teorier kring korsning av växter från 1860-talet. Världens växande befolkning behövde efter mer tåliga och högavkastande spannmål och grönsaker.Tyskland, Sovjetunionen, USA och Sverige var de länder som i början av 1930-talet kommit längs i arbetet med växtförädling. En gemensam nämnare var det statliga stödet, och inblandningen, i växtförädlingen.Nikolaj Vavilov såg den ständigt föränderliga biologiska mångfalden som resultatet av ett samspel mellan människan och naturen. Trots att blomkål, grönkål, brysselkål, vitkål, rödkål och broccoli ser helt olika ut stammar de alla från samma art, vildkål (Brassica oleracea). I människans tjänst har den vilda arten utvecklats till vitt skilda grönsaker. Växtförädlingens historia var full av storartade bedrifter.Nikolaj Vavilov stötte på många hinder i sin kamp mot svälten. Han och de andra växtförädlarna kämpade mot torka och väta, skadedjur och virussjukdomar. I hans väg stod även Lysenkos pseudovetenskap, brutala partibossar och politiska tjallare. Ändå var han en obotlig optimist. Han trodde verkligen att förnuftet till slut skulle segra och han trodde på växtförädlingens förmåga. Naturen var rik nog att föda människan, och den vetenskap han älskade mer än livet gav honom de redskap som behövdes för att resurserna skulle kunna nyttjas.Nazityskland har slängt avundsjuka blickar på Sovjetunionens växtförädlingsprogram. Utan en livsmedelssektor som kunde försörja det tyska riket och dess militärapparat skulle expansionen österut aldrig gå att genomföra.Ledare för SS:s frökommando är den unge växtförädlaren och SS-officeren Heinz Brücher, som med hjälp av de ryska fröerna ska ta fram nya supergrödor. Nazisterna bedriver redan en omfattande växtförädling i flera koncentrationsläger, bland annat Auschwitz. I krigets slutskede gömmer Brücher de värdefulla fröerna för att senare kunna användas. Med hjälp av just frösamlingen vill han köpa sig fri lejd till tryggheten i Sverige. Musik: Po dolinam i po vzgoriam av S. Alimov och T. Aturov Bild: NKDV:s fotografi på Nikolaj Vavilov vid hans arrestering i januari 1942, Wikipeida. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

14 Okt 202057min

Den 25 mars år 1809 invaderar ryska trupper Övre Norrland för att sätta press på Sverige att ge upp Finland. Först i november samma år lämnade de sista ryska soldaterna Sverige var på ockupationen av svenskt territorium upphörde.Under ockupationen får civilbefolkning utstå tvångsrekvirering av mat, foder och boskap. Dessutom följer dödliga sjukdomar i både den svenska och de utländska truppernas spår. Men ockupationen blev trots allt relativt mild.I avsnitt 123 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med den kända journalisten K-G Bergström som är aktuell med boken Nöd och död – Den ryska ockupationen i norr 1809. Han är själv född i en by utanför Kalix, som låg i ockupationsområdet. Ryssland hade anfallit Finland, som varit en del av Sverige sedan medeltiden, utan krigsförklaring i den 21 februari 1808 och erövrat hela Finland. Enligt stilleståndsavtalet som slöts i november samma år tvingades Sverige dra sig tillbaka bakom Kemi älv.Hela Sveriges framtid låg vågskålen år 1809 när kung Gustav IV Adolf den 13 mars avsattes i en statskupp och den ryska armén sade upp den vapenvila som rådde i kriget mot Sverige. Ryska trupper invaderade svenskt fastland och den 25 mars kapitulerade den svaga svenska armén i Kalix.Detta blev starten för den ryska ockupationen i Övre Norrbotten. För civilbefolkningen i norr blev 1809 ett nödens och dödens år. Sjukdomar, fattigdom och hunger drabbade många.Bild: Slaget vid RatanMusiken: Björneborgarnas marsch av Runeberg, Johan Ludvig (san.);Carlsson, Bengt (joht.) Framförd av Muntra Musikanter,1928, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

7 Okt 202042min

När nazisterna tagit makten efter riksdagsbranden år 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin.Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget för att skaffa sig lebensraum.Omvandlingen sker systematiskt. Skolorna nazifieras från småskolan till universiteten. Nazistiska organisationer ska matcha alla andra civila organisationer från fackföreningar och kyrkor till skytteföreningar. Ekonomin organiseras helt för att tjäna rustningsindustrin utan hänsyn till ekonomiska teorier eller sunt förnuft.I avsnitt 122 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del tre i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens triologi om Tredje riket.Hitler vänder sig också mot oppositionella i det egna leden. I samband med de långa knivarnas natt mördades ledande SA-män som Ernst Röhm, en av få försökt utmana Hitlers oinskränkta makt.Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media. Läs: Richard J Evens – Third Reich at Power. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

30 Sep 202051min

I september år 1691 i Gudhems härad i Västergötland rider och sticker en soldat ihjäl lille Sven till synes utan anledning. Mordet bevittnas av jämnåriga Karin som ska valla hem korna i kvällningen. Snart tar en rådig granne upp jakten på mördaren. Likt en modern deckare letar bonden Joen Arvidsson rätt på mördaren.Det välskrivna protokollet från rättegången mot soldaten Nils Anderson i oktober samma år blir ett titthål tillbaka i tiden. En tid med stark bysammanhållning och mystiska seder. Det blir också ett vittnesmål om hur svårt en bödel på landet hade det – så svårt att hela avrättningen av mördaren spårar ur.I avsnitt 121 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia, om ett mord som låter oss tjuvkika in i historien en ovanlig dag år 1691 i Västergötland.Rättsprotokoll från 1600-talet låter oss komma närmare människor som levde i Sverige för nästan 400 år sedan. Ett ovanligt rättsfall följs av en lika ovanlig avrättning, visar samtidigt på vardagslivet i Västergötland år 1691.Bild: Tre skattebönder i Sverige tecknade år 1674 av den italienska diplomaten Lorenzo Magalotti i skriften Notizie di Svezia.Musik: Thinking about murder av Bobby Cole, Storyblocks Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Sep 202039min

Slaget om Alamo år 1836 saknade strategisk betydelse för den texianska revolutionen och utgången var given på förhand. Men den meningslösa heroismen där 180 män gick i döden mot mångdubbelt fler reguljära mexikanska trupper fick ändå betydelse för Texas självständighet.Kom ihåg Alamo blev slagordet när den texianska rebellarmén besegrade den mexikanska armén i kampen om ett självständigt Texas. Och Alamo har blivit ett begrepp inom populärkulturen fram till våra dagar.I avsnitt 120 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Hugo Nordland, historiker och författare till boken Militära misstag och förläggare på Historiska Media. I belägringen av Alamo den 23 februari till den 6 mars 1836 stod 180 texianska rebeller mot 2400 reguljära mexikanska trupper mot varandra. Rebellernas försvar av missionsstationen Alamo utanför staden San Antonio i dåvarande Mexiko mot reguljära mexikanska trupper genomfördes mot texianernas överbefälhavare Sam Hustons uttalade vilja. Men nederlaget vid Alamo blev en nationell samlingspunkt som underlättade rekrytering till utbrytararmén i Texas.När Mexiko blev självständigt från Spanien år 1821 och försökte få kontroll över sitt territorium kom det glest befolkade Texas i fokus. Hit hade amerikanska nybyggare lockats med skattebefrielse. När de generösa reglerna senare stramades upp kom mexikanska regeringen i konflikt med nybyggarna. Bland annat förbjöd Mexiko slaveriet år 1829, med undantag för inflyttade amerikanska slavägare. När undantaget försvann formerades en provisorisk regering i Texas som krävde självständighet. En utbrytararmé skapades under general Sam Hustons ledning.Texas överbefälhavare Sam Huston saknade fullständig kontroll över sin rebellarmé. Och när befälhavaren James Bowie skickades till Alamo för att kommendera trupper och transportera material till rebellarméns högkvarter i Gonzales struntade han i sina order och började förbereda sina fåtal män att hålla Alamo mot den antågande mexikanska armén.Alamo stormades efter tretton dagars belägring av de mexikanska reguljära trupperna och alla försvarare dödades, men striden fick en oanad betydelse då det meningslösa hjältemodet fick hundratals att ansluta sig till rebellarmén som till slut besegrade de mexikanska trupperna.Republiken Texas erkändes av Mexiko 1836 och anslöts 1845 till USA. Alamo har blivit föremål för en omfattande romantiserad mytbildning i USA med den stupade Davy Crockett som samlande symbol.Bild: Alamos fall av Robert Jenkins Onderdonk – Wiki MediaMusik:Wild west guitars full av Dorian Kelly, Storyblocks Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

16 Sep 202048min

Under några årtionden på 1500-talet erövrade en handfull spanjorer välorganiserade riken med miljontals invånare i dagens Mexiko och Peru. Spanjorerna var teknologiskt överlägsna, men viktigare var att både aztekerna i Mexiko och Inkariket i Peru var dysfunktionella samhällen som gärna offrade förtryckta grannfolk i stora massriter.Erövrarna förde också med sig sjukdomar som urinvånarna saknade motståndskraft mot och som kan ha dödat 80 procent av urbefolkningen.I avsnitt 119 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Inger Enkvist, professor emeritus i spanska vid Lunds universitet. Hon är aktuell med boken Erövringen av Amerika – Spanien och Nya världen 1492-1580 som hon skrivit tillsammans med historikern Vincente Ribes-IborraNär Christoffer Columbo upptäckte Amerika hösten 1492, sponsrad av spanska kronan, fanns en stor hunger efter rikedomar. Spanjorerna möte allt ifrån små stammar som levde på samlarstadiet till avancerade samhällen med stora städer och komplexa samhällen.Idag är det svårt att förstå hur små grupper om några hundra män kunde erövra enorma territorier. Hernán Cortés första expedition till Mexiko bestod knappt av 600 soldater. Men han kunde liera sig med tlaxcalaborna mot de blodtörstiga aztekerna. Och med list och hänsynslöshet kunde Fransisco Pizarro med bara 62 män och några kanoner besegra en armé med 20 000 män i Peru.Urbefolkningen drabbades hårt av de sjukdomar som erövrarna omedvetet tog med sig. Men det handlade inte om blodtörstiga män som besegrade fredliga urinvånare. Aztekernas samhälle var ett i grunden dysfunktionell högkultur som gjort människooffer av besegrade stammar till motorn i deras teokrati där tiotusentals människor kunde offras vid ett och samma tillfälle. Fiender till aztekerna lierade sig gärna med spanjorerna.Även i Inkariket var människooffer en viktig del av religionen. Inkariket var extremt hierarkiskt och när spanjorerna avrättade inkan verkade få villa hålla fast vid den gamla samhällsordningen.Erövringen av Spanskaamerika sker i flera faser:Under de första decennierna efter upptäckten år 1492 utforskas och erövras Karibien och en del av Mellanamerika.Den andra fasen inleds 1519-21 när Hernán Cortés upptäcker och erövrar dagens Mexiko.Den tredje fasen handlar om Francisco Pizarros upptäckt och eröveringen av Peru 1532-1534Bild: Erövringen av Tenochtitlán, okänd konstnär, Library of Congress. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

9 Sep 20201h

Under perioden 1563 till 1814 har Sverige deltagit i ett trettiotal krig. En stormakt växte fram och föll samman samtidigt som hundratusentals svenska soldater lidit stora umbärande i sjukdomar, svält, köld och strid.Döden har alltid varit närvarande i soldatlivet. Både som en överhängande risk att dö själv, men också i plikten att döda andra. Frågan är hur soldaterna upplevt striden och soldatlivet? Vad har motiverat dem?I avsnitt 118 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Lars Ericsson Wolke, professor vid Försvarshögskolan. Han är aktuell med boken Stridens verklighet – Döden på slagfältet i svensk historia 1563-1814.Under den tidigmoderna perioden dog de flesta soldater i sjukdomar och andra umbäranden. Större fältslag var ovanliga, men mindre skärmytslingar var vanligare. Skjutvapnen var länge ineffektiva och det krävdes ett stort antal skott för att fälla en fiende.Sveriges historia ända fram till 1814 har varit präglat av ett stort antal krig med grannar, men också inbördeskrig och uppror. Under stormaktstiden var Sverige i praktiken en militärdiktatur där en stor andel av mänskliga och ekonomiska resurser förbrändes i till synes ständiga krig.Bild: Slaget vid Lesna, av Jean-Marc Nattier, 1717, Wikipedia Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2 Sep 202050min