172. Det svenska indelningsverket (1682-1901)
Kungar och krig24 Sep 2023

172. Det svenska indelningsverket (1682-1901)

Indelningsverket var ett system som inrättades för att skapa en vältränad armé som snabbt kunde mobiliseras vid behov, samtidigt som staten inte behövde betala löner till soldaterna. Istället finansierades systemet av bönderna, som betalade det som motsvarade skatt till staten och därigenom undvek själva militärtjänstgöring. Detta system hade sina rötter i ett beslut från 1279, där de som tillhandahöll häst och ryttare till kungens vaktstyrka blev befriade från skatt och utskrivning som soldater.


Det äldre indelningsverket började under Gustav Vasas tid och involverade både infanteri och kavalleri. Infanteriet blev tvångsutskrivet, medan kavalleriet rekryterades frivilligt genom rusttjänst i utbyte mot skattelättnader. Soldater organiserades i "rotar" av gårdar, vilket befriade bönderna från tvångsutskrivning av sina söner.


Det yngre indelningsverket, infört 1682, innebar en omorganisering av den svenska armén. Bönderna som höll en soldat fick skattelättnader och slapp själva bli utskrivna. Kontrakt mellan konungen och landskapen krävde att regementen skulle upprättas och underhållas av bönderna. Soldaterna fick torp och jord för sin försörjning, och detta system gav upphov till en särskild grupp som ägnade sig åt soldatyrket.


Under Karl XI och Karl XII:s tid implementerades indelningsverket fullt ut, och en vältränad armé skapades. Under stora nordiska kriget visade sig indelningssystemet effektivt, men efter kriget återinfördes tvångsutskrivningar och extra skattelättnader för att möta förlusten av soldater. På 1800-talet började systemet visa brister, och det avskaffades gradvis från 1885 och ersattes med allmän värnplikt. Slutligen avskaffades indelningsverket helt 1901 och ersattes av värnpliktsförsvar.


Den sista indelte soldaten avled 1983, nästan 300 år efter att indelningsverket först godkändes av riksdagen. Denna militära organisation var grundläggande för Sveriges försvar under en lång period och genomgick betydande förändringar under sin existens.


Omslagsbilden är "Besiktning av soldattorp av kompanichefen, den indelte soldaten och rotebonden. Färglitografi av V.L.E. Sparre (1866)."


Litteratur:

Indelningsverket | CENTRALA SOLDATREGISTRET

Indelningsverket och den indelte soldaten

Det ständiga knekthållet - Sörmlands museum

De sista knektarna | CENTRALA SOLDATREGISTRET



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(301)

179. Karl XI (1660-1697)

179. Karl XI (1660-1697)

Karl XI (1655–1697) var en betydande och inflytelserik monark. Mest känd för sina militära framgångar, särskilt under det skånska kriget (1675–1679) där han stod emot dansk aggression och säkrade svenska territoriella intressen. Efter kriget lyckades han behålla Skåne, Blekinge och Halland i Sverige genom freden i Lund 1679.Karl XI var också känd för att ha infört en period av envälde i Sverige och genomfört reduktionen, en politik som syftade till att återta landområden som hade avsatts till adeln under tidigare regeringar. Genom dessa åtgärder stärkte han kungamaktens centrala styrka och minskade adelsprivilegierna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

7 Jan 202450min

God jul alla lyssnare

God jul alla lyssnare

God jul till alla lyssnare. Nu tar vi några veckors uppehåll öbver helgerna.Vill du lyssna på fyra julspecial-avsnitt så måste du blir patron Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

25 Dec 20232min

178. Karl XI:s död och begravning (1697)

178. Karl XI:s död och begravning (1697)

Under stora delar av sitt liv plågades Karl XI av svåra magsmärtor. Detta kulminerade på 1690-talet då kungen blev sämre och sämre. Han dog till slut i april 1697 i vad som senare ha konstaterats vara cancer.Litteratur:Ett kungligt cancerfall | Doktorn.comKarl XI - Göran Rystad Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

17 Dec 202311min

177. Ulrika Eleonora av Danmark (1680-1963)

177. Ulrika Eleonora av Danmark (1680-1963)

Ulrika Eleonora d.ä. var en drottning som levde i skuggan av sin svärmor och ägnade sig huvudsakligen åt rollen som mor. Trots sin danska bakgrund arrangerades ett äktenskap med Karl XI för att förbättra relationerna mellan Sverige och Danmark. Hon fick fem söner och två döttrar, men endast en son och döttrarna överlevde barndomen. Trots misstänksamhet vid det svenska hovet visade Ulrika Eleonora engagemang i barnens uppfostran och välgörenhetsarbete. Hon avled vid 36 års ålder och blev en symbol för en plikttrogen och kärleksfull hustru och mor. Begravningen hölls i Riddarholmskyrkan och hon lämnade en ljus bild i historieskrivningen.Litteratur:Ulrika Eleonora d.ä., drottning , www.skbl.se/sv/artikel/UlrikaEleonoradadrottning, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Karin Tegenborg Falkdalen), hämtad 2023-12-09.Ulrika Eleonora d.ä. Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008). Första webbpublicering i december 2014. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

10 Dec 202333min

176. Kyrkolag och husförhör (1686)

176. Kyrkolag och husförhör (1686)

Under Karl XI:s regentskap infördes en ny kyrkolag (1686) som reglerade förhållandet mellan den världsliga och kyrkliga makten. Lagen fick också som konsekvens att läskunnigheten i Sverige ökade.Avsnittsbild: Husförhöret, Kilian Zoll, NationalmuseumLitteratur:Vem definierar religion? Från kyrkolagen 1686 till omskärelselagen 2001 Hög läskunnighet redan före folkskolan | popularhistoria.se Kyrkan lade grunden till svenskarnas läskunnighet - Universitetsläraren Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

3 Dec 202312min

175. Judedopet (29 september 1681)

175. Judedopet (29 september 1681)

Våren 1681 anländer två judiska familjer till Stockholm. På hösten samma år döps de tolv individerna i Tyska kyrkan inför bl.a. kung Karl XI och drottning Ulrika Eleonora den äldre närvarande som dopvittnen. Vid dopet antog de nydöpta judarna nya namn: Israel Mandel blev Carl Christian och hans fru fick namnet Ulrika Eleonora som en hyllning till drottningen. Moses Jakob antog namnet Gustaf Mikael, och hans hustru antog namnet Hedvig Eleonora.Litteratur:Gamla tron levde länge hos folket | popularhistoria.seJudarnas historia i Sverige | Religion | SO-rummetReligionsfrihet - StockholmskällanNyfiken på mer kunskap | Judiska museetDet stora judedopet blev historiskt - Stockholmskällan"Det stora judedopet" blir utställning i Tyska kyrkan - Människor och tro | Sveriges Radio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

27 Nov 202326min

174. Urban Hjärne (1641-1724)

174. Urban Hjärne (1641-1724)

Urban Hjärne har beskrivits som en av stormaktstidens stora genier med kunskaper inom medicin, kemi, litteratur, teater och mycket annat.Fotot är från Medevi brunns hemsidaLitteatur:SBL - Urban Hjärne Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

19 Nov 202311min

173. Det stora oväsendet  (1668-1676)

173. Det stora oväsendet (1668-1676)

Under medeltiden fanns föreställningar om trolldom och häxor, men det var först under tidigmodern tid som omfattande rättsprocesser mot dessa började. Starkare ortodoxi i synen på trolldom och förmodade förbindelser med djävulen ledde till en masshysteri och starkare statlig inblandning i Europa. I Sverige började häxprocesserna sent och var koncentrerade till norra delen av landet, starkt påverkade av den rådande stormaktstiden och kyrkans inflytande. Rättegångar grundades på barns vittnesmål om påstådda pakt med djävulen, vilket ledde till över 300 avrättningar under denna period.Trolldomskommissioner, bestående av präster, jurister och lekmän, hanterade rättegångar där påstådda häxor utsattes för tortyr och vattenprov. Trots ifrågasättanden av vittnesmål och metoder fortsatte avrättningarna, vilket kulminerade i massavrättningar som det stora häxbålet i Ångermanland. Det drabbade främst kvinnor, inklusive barn, som dömdes till döden baserat på påståenden om samröre med djävulen. Påverkan av andra länders strängare lagar syns tydligt i områden som Bohuslän.Mot slutet av perioden började ifrågasättanden av barns vittnesmål och metoder för avslöjande av häxor växa, vilket ledde till en gradvis avmattning av häxprocesserna och till sist avlägsnandet av trolldomsparagrafen från lagboken år 1779. Den typiska bilden av en häxa som en utstött kvinna stämde inte alltid, utan det var ofta kvinnor med bra ställning i samhället som drabbades. Totalt avrättades cirka 400 personer i Sverige, där tre fjärdedelar av dessa avrättningar inträffade under "det stora oväsendet".Avsnittsbild: Häxprocess i Mora 1670. Tyskt kopparstick. I förgunden djävlar och häxor. Där ovan förhörskommissionen med en hop klagande kvinnor och barn som avger vittnesmål. En fångknekt driver fram en flock fängslade häxor och trollkarlar. Omkring bålet där de dömda brinner, syns häxor som bortför barn på sopkvastar, bockar och dynggrepar medan demoner i djurskepnad tumlar i luften. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

12 Nov 202330min

Populärt inom Utbildning

rss-bara-en-till-om-missbruk-medberoende-2
historiepodden-se
det-skaver
sektledare
nu-blir-det-historia
alska-oss
allt-du-velat-veta
harrisons-dramatiska-historia
johannes-hansen-podcast
rss-sjalsligt-avkladd
roda-vita-rosen
i-vantan-pa-katastrofen
not-fanny-anymore
rss-max-tant-med-max-villman
rikatillsammans-om-privatekonomi-rikedom-i-livet
sa-in-i-sjalen
dumforklarat
rss-beratta-alltid-det-har
nar-man-talar-om-trollen
psykologsnack