Knarkposten 2: Knarkkurir mot sin vilja
Kaliber23 Okt 2023

Knarkposten 2: Knarkkurir mot sin vilja

Information om en omarbetad lag som skulle bidra till att stoppa post med droger har inte nått fram till dem som skulle vara viktiga i kampen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Bengtsfors finns Emiliano som tillsammans med sin fru driver en bensinmack och kiosk. De är också postombud som många andra på liknande ställen runt om i landet. Sedan årsskiftet kan de också anmäla paket som de misstänker innehåller narkotika. Men det är inget Emiliano vet något om.

– Det kan jag missat så klart, ska gå tillbaka och dubbelkolla men idag, jag har ingen kännedom om den nya lagen.

– Vad tycker du om det, så här nio månader efter att lagen börjat gälla?

– Det tycker jag är konstigt. Vi jobbar också med tobak, vi får information i väldigt god tid. Det borde kommit automatiskt.

Den omarbetade postlagen som började gälla vid årsskiftet innebär att alla som är postombud, likt Emiliano, nu får larma polis om de misstänker något illegalt i ett brev eller paket. Lagen gäller alla; från brevbärare till postombud, och anställda på de stora terminalerna runt om i landet. Och det är företagen, eller postoperatörerna, som ska informera och utbilda sina medarbetare om den nya lagstiftningen och vad den innebär.

Ska, eller ges möjlighet

Inför lagändringen som trädde i kraft vid årsskiftet, hade polisen och Postnord olika åsikter i frågan om hur långt man skulle gå. Postnord ville inte se ett skallkrav, medan polisen, som såg positivt på förslaget, hade velat gå längre: att alla som hanterar brev och paket skulle bli skyldiga att larma om de såg nåt misstänkt. Stewe Alm på polisens Nationella operativa avdelning förklarar varför:

– Ja, det handlar ju då om att man hade även kunnat gett ett skydd. Och man hade kunde hänvisa till att man är tvungna rapportera. Och att man inte kan se mellan fingrarna på det här utan att då man måste göra det. Och det är. ju. Det är återigen då upp till var och en utav de anställda då att uppfatta det här som då en del av arbetet. Att man ska göra det här. När man ser när man observerar något misstänkt.

Postnords säkerhetschef Alexis Larsson delar inte polisens uppfattning om att en skyldighet att larma skulle skydda postombud och andra som hanterar brev och paket:

– Ja, det, jag svarar så här att det, det kan man ju förstå att så ser inte verkligheten ut.

– Hur menar du då?

– Nej, men det, visst har man en skyldighet och kan luta tillbaka på lagen. Men det tror jag att den som har blivit drabbad av det så att säga, den kriminelle som väntar på någonting, kommer visa ganska liten hänsyn och det kommer vara ett klent argument gentemot den personen.

Till slut blev det Postnord som vann, den omarbetade lagen landade i en möjlighet och inte en skyldighet och klubbades i riksdagen utan debatt. Alltså, alla de som hanterar brev och paket kan om de vill larma om de ser nåt misstänkt, men de är inte skyldiga att göra det.

Postombudens viktiga roll

Försäljning av narkotika via internet ökar. Men, den är svåråtkomlig för brottsbekämpande myndigheter. Kontakten mellan säljare och köpare sker bland annat via olika krypterade appar, och betalning sker ofta i kryptovaluta, som också är svår att spåra.

I förarbetet till den nya lagstiftningen lyfter de brottsbekämpande myndigheterna tillgången på information om misstänkta försändelser som det främsta sättet att komma åt narkotikaförsäljningen. Postombud och brevbärare pekas därför ut som viktiga kuggar i det brottsbekämpande arbetet av såväl polisen som tullen.

– Jag har hört kring den men inte genom mitt jobb. Det känns lite dumt. Det hade varit bra att veta eftersom vi hade kunnat hjälpa till, vet man att vi får så är man kanske mer varsam när man tar emot paketet för vi har ju inte vetat om att vi kan påverka överhuvdtaget, det säger Filippa Orshammar, postansvarig på Ica i Lindome utanför Göteborg.

Filippa är en av de 100 postombud vi pratat med och som inte känner till den nya lagen och vad hon nu har för möjlighet.

Avsnitt(500)

De försvunna

De försvunna

En lagändring har gjort att upp till hundra personer per år felaktigt tas bort ur folkbokföringen. Vi träffar Lena som är en av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är en vårdag i ma...

4 Maj 29min

Bortförda barn – Farid jobbar 12 timmar om dagen

Bortförda barn – Farid jobbar 12 timmar om dagen

Ritaj övertalades att åka med på en semesterresa. Farid togs till sina föräldrars hemland. Båda hölls kvar mot sin vilja. Om hur reseförbud kan stoppa hedersresorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges ...

27 Apr 29min

Nätläkarna: ”100 patienter på en dag” | Del 2/2

Nätläkarna: ”100 patienter på en dag” | Del 2/2

Kry inför ett nytt bonussystem. Det kallas Pay Per Meeting och gynnar snabba läkare. Snart känner läkare att de måste jaga sekunder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är 2022 och inves...

15 Apr 31min

Nätläkarna: Krys nya plan | Del 1/2

Nätläkarna: Krys nya plan | Del 1/2

Med visionen att avlasta sjukvården når Kry miljardvärderingar. Men plötsligt kommer krav på vinst och snart kallas läkare till ett möte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Debatten om digi...

15 Apr 21min

Hotet från ovan – drönare bland kriminella och terrorister

Hotet från ovan – drönare bland kriminella och terrorister

I Europa växer ett nytt hot fram. Europol och EU kommissionen larmar om vad som kan hända när drönare hamnar i fel händer. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har lett till att utvecklingen av d...

13 Apr 29min

Genvägen till läkarleg

Genvägen till läkarleg

Läkare anmäls av arbetsgivare för att vara en fara för patienterna. Ekot har granskat Genvägen till läkarleg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svenskar som fick bottenresultat på högskole...

25 Mars 23min

Fallet Mohamed

Fallet Mohamed

14-årige Mohamed försvann. P4 Jönköping kunde avslöja att polisen inte tog mammans oro på allvar. Han hittades senare mördad. Vi vill varna för våldsamma beskrivningar i programmet. Lyssna på alla avs...

23 Mars 29min

Bodelningar ska gå snabbare – Mona: ”Det hade hjälpt mig jättemycket”

Bodelningar ska gå snabbare – Mona: ”Det hade hjälpt mig jättemycket”

UPPFÖLJNING. Om hur snabbare bodelningar ska underlätta för alla dem som utsätts för ekonomiskt våld vid skilsmässa. Mona väntade nästan tre år innan allt blev klart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges...

16 Mars 29min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
p3-dokumentar
gynning-berg
en-mork-historia
aftonbladet-krim
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
hor-har
aftonbladet-daily
svenska-fall
spar
killradet
mardromsgasten
historiska-brott
flashback-forever
p3-historia
rss-expressen-dok
kod-katastrof
rss-mer-an-bara-morsa
vad-blir-det-for-mord