Miljardprojekten som ska leda Europas forskning in i framtiden

Miljardprojekten som ska leda Europas forskning in i framtiden

Går det att bygga en fungerande datormodell av människans hjärna? Det fick en karismatisk forskare EU-kommissionen att satsa på, men projektet havererade. Vad hände sedan? Och supermaterialet grafen lovade också stort, men vad har det blivit av miljardsatsningen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De kallas flaggskepp, projekten som får miljardanslag från EU och som ska skapa framtidens teknik med siktet mot högt ställda mål. Två av dem är nu avslutade, men allt har inte gått enligt plan. Först ut, för tio år sedan, gällde det forskning på det då helt nya materialet grafen och avancerad hjärnforskning. Med 1 miljard euro vardera under tio år var förväntningarna höga. Grafen skulle revolutionera tillvaron sades det, och hjärnprojektet siktade mot att bygga en realistiskt fungerande digital människohjärna.

Flaggskeppen var tänkta som EU:s sätt att möta konkurrensen från USA och Asien. Med stora anslag, visionärt tänkande och internationellt samarbete ville EU-kommissionen mobilisera Europas samlade potential inom forskning och vetenskap. Framför allt ville man få forskning och industri att mötas på nya sätt och skapa kunskap och teknik som kunde bli framgångsrika avancerade produkter.

Nu har de första projekten avslutats. Grafenforskningen har inte gett några stora sensationer, men ett hundratal nya produkter och fler syns vid horisonten.

För hjärnforskningen däremot gick det inte som planerat. Konflikter inom projektet har lett till radikala förändringar och de ursprungliga målen fick överges.

Men ytterligare två flaggskepp har kommit igång under tiden: ett för kvantteknik och det senaste för batteriforskning. Kanske lite mindre visionära, men med tydligare målinriktning.

Medverkande: Patrik Johansson, professor i fysik Chalmers Göteborg; Mats Benner, professor forskningspolitik Lunds universitet; Göran Johansson, professor i fysik Chalmers; Jonas Bylander, docent i fysik Chalmers, Kristina Edström, professor i kemi Uppsala universitet; Tamara Patranika, doktorand kemi Uppsala universitet; Sten Grillner, professor neurovetenskap Karolinska institutet; Jeanette Hellgren Kotaleski, professor neurovetenskap KTH.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Avsnitt(1000)

Del 1: Framtidens sjöfart – Säkrare navigering (R)

Del 1: Framtidens sjöfart – Säkrare navigering (R)

Digitaliseringen kan komma att drastiskt minska riskerna för miljöskador i sjöfarten. Men kanske är det först när fartygen körs från land som olyckor helt kan undvikas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På sikt är det möjligt att många fartyg kommer att vara både självstyrande och obemannade, alternativt fjärrköras från land. I väntan på det försöker sjöfarten göra som flyget – genom att ta del av fartygens färdplaner ser man till att möten i besvärliga passager undviks och väntetider utanför hamn minimeras. I programmet hörs: Patrik Lindén, bitr stationschef Kustbevakningen Malmö, Per Setterberg, projektledare Sjöfartsverket Norrköping, Magnus Sundström, forskningschef Sjöfartsverket Norrköping, Johan Winell, bygg och teknikchef Sjöfartsverket Norrköping, Henrik Grönvik, befälhavare MS Viking Grace. Programmet är en repris från den 7 november 2018. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se

1 Juli 201919min

Varför exploderade plötsligt djurlivet på jorden? (R)

Varför exploderade plötsligt djurlivet på jorden? (R)

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan? I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet. Programmet är en repris från 2018. Olof Petersonvet@sverigesradio.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

30 Juni 201919min

Så förbereder vi oss för extrem värme

Så förbereder vi oss för extrem värme

Värmeböljan i Europa kulminerar nu med påverkan på människors hälsa. Hur ska man agera i extrem hetta? Och vilka förberedelser behöver göras, från individen till samhället i stort? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När vi nordbor reser till varma platser svettas vi mer salter än vad den inhemska befolkningen gör. Därför är det viktigt att få i sig vätska och vatten och se till att hålla sig i skugga och svalka sig så gott man kan. Frankrike har lärt sig mycket sedan värmeböljan 2003, som dödade uppemot 20000 människor. Med varningssystem och nya sätt att bygga in grönska och vattensamlingar i stadsplaneringen, har man försökt förbereda samhället för kommande extremväder. Klimatforskare är eniga om att uppvärmningen av planeten leder till mer extremväder som värmeböljor. Frågan är hur pass väl rustade vi i Sverige är för det och vilka åtgärder vi behöver vidta? I programmet hörs Elisabet Lindgren, läkare och forskare inom hållbarhetsvetenskap, med inriktning på hälsa och förändringar i klimat. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

27 Juni 201919min

Framtidens båtar kör sig själva (R)

Framtidens båtar kör sig själva (R)

Intresset för självkörande båtar växer. Om du är bra på att spela dataspel kan sjömansyrket bli något för dig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det pågår en utveckling åt det autonoma hållet på sjön. Precis som bilarna på land ska båtarna i framtiden kunna köra själva. Frågan är om sjömannen kommer att behövas alls? En viss dataspelserfarenhet kan nog vara till nytta för den som ska jobba med framtidens sjöfart. Men lagstiftningen måste anpassas. Idag bygger mycket av lagstiftningen till sjöss på att det finns en befälhavare ombord. Vi går till sjöss med Jakob Kuttenkeuler, professor på KTH, Ulysse Dhomé, doktorand på KTH och Niklas Rollenberg, student på KTH. Vi hör också Robert Rylander som är forskare inom hållbara transporter till sjöss på forskningsinstitutet Rise, Christer Lindvall vid Stiftelsen Sveriges Sjömanshus och Henrik Tunfors, ledningsstrateg på Transportstyrelsen. Programmet är en repris från 2018. Programledare: Peter Johansson Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

26 Juni 201919min

"En underbar hund i rätta händer" (R)

"En underbar hund i rätta händer" (R)

En liten terrier dödas av grannens kamphund. Finns det hundraser som är farligare än andra eller är hundägaren problemet? Vissa länder förbjuder kamphundar, men i Sverige riktar vi in oss på ägarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Studier av rättsfall visar att kamphundsraser är överrepresenterade när det gäller att angripa andra hundar. I Danmark och Norge är hundraser som pitbullterrier och american staffordshireterrier förbjudna. I Sverige har aggressiva hundar mer setts som ett ägarproblem. Är kamphundar farligare än andra hundar? I Vetandets värld träffar vi Rebecca som köpte en american staffordshireterrier som blev galen av ilska när hon såg en annan hund. Ett förväntat beteende hos en hundras som avlats fram för hundslagsmål, menar forskare. Vi möter också Lars Jägemar som valt att ha en mer krävande hund, och som trivs med sin Ulla, som är en korsning mellan american staffordshireterrier och staffordshire bullterrier. Sirkku Sarenbo vid Linnéuniversitetet i Kalmar har forskat om hundangrepp och etologen Per Jensen vid Linköpings universitet beskriver hundarnas psyke. Patrik Cederlöf, hunduppfödare, medverkar också. Programmet är en repris från 2018. Cecilia Ohlénvet@sverigesradio.se

25 Juni 201919min

Här är floden med egna rättigheter (R)

Här är floden med egna rättigheter (R)

En nyzeeländsk flod, Whanganui, fick 2017 som första flod i världen juridisk status som en person. Floden har alltså lagliga rättigheter och skyldigheter precis som en person eller ett företag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I praktiken betyder det att alla som nyttjar flodens resurser måste ta hänsyn till hur det påverkar hela floden, allt från skogarna runt omkring ner till alger och fiskar som lever i den. Det är ursprungsbefolkningen, maorierna, som i decennier kämpat för att deras natursyn ska respekteras. I programmet hörs Ben Potaka, fiskare och landägare Whanganui, Gerrard Albert, styrelsemedlem i Ngā Tāngata Tiaki o Whanganui, Hamish McDouall, borgmästare i Whanganui, Jacinta Ruru, professor i juridik på Univerity of Otago i Dunedin. Programmet är en repris från maj 2018. Jenny Berndtsson Djurvallvet@sverigesradio.se

24 Juni 201919min

Fysikern Schrödinger väckte biologins ödesfrågor (R)

Fysikern Schrödinger väckte biologins ödesfrågor (R)

Vad är liv? Det undrade fysikern Erwin Schrödinger 1943 och hans tal inspirerade till den moderna biologin. 75 år senare möts framstående forskare för att på nytt lyfta vetenskapens ödesfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erwin Schrödingers föreläsning Vad är liv? Från Trinity College i Dublin gavs ut som bok och inspirerade bland annat Watson och Crick som senare upptäckte DNA-molekylen. I Dublin firad man 2018 75-års jubileet av händelsen genom att bjuda in flera framstående forskare för att försöka upprepa bedriften, ge nya perspektiv, skapa samarbeten över disciplinerna och formulera de viktiga frågorna. Medverkande är: Svante Pääbo, Max Planck-institutet i Leipzig. Luke O'Neil, Trinity College Dublin. Emma Teeling, University College Dublin. James Watson, upptäckare av DNA-molekylen. Leroy Hood, Institute for Systems Biology i Washington. Danielle Bassett, University of Pennsylvania. Bernard Feringa Nobelpristagare och professor vid Universitetet i Groningen. Christof Koch vid Allen Institute for Brain Science. Programmet är en repris från 2018. Reporter: Olof Peterson Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

23 Juni 201919min

Kärnkraft, vulkaner och skelett - semestertips för vetenskapligt nyfikna

Kärnkraft, vulkaner och skelett - semestertips för vetenskapligt nyfikna

Semestertiderna är här och för dig som vill ha en naturvetenskaplig touch på din sommar, har vi de bästa tipsen. Vi vet vilka skelett man inte ska missa, och var man kan se ett pågående vulkanutbrott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lena Nordlund tipsar om skelettmuséet du inte får missa. Åsa Malmberg vet vart man ska åka för att tillfredsställa sin vulkanologiska nyfikenhet - till Stromboli. Hon tipsar också om att man i Les Eyzies i Frankrike kan söka sig i spåren av förmänniskor och Cro Magnon-människor, och om grottorna Rouffignac och Pech Merle. Camilla Widebeck konstaterar att partikelfysiklaboratoriet Cern tar emot besökare, och Björn Gunér vet vad en turist kan uppleva i Tjernobyl. Men man behöver inte åka utomlands för att bli klokare under semestern. Här hemma kan du se insidan av ett kärnkraftverk och lära dig hur det fungerar eller stifta närmare bekantskap med havets arter i olika akvarier i öst och väst. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

20 Juni 201919min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
paranormalt-med-caroline-giertz
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
rss-vetenskapspodden
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
sexet
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion-2
det-morka-psyket
medicinvetarna
a-kursen
hacka-livet
rss-spraket
rss-personlighetspodden