Miljardprojekten som ska leda Europas forskning in i framtiden

Miljardprojekten som ska leda Europas forskning in i framtiden

Går det att bygga en fungerande datormodell av människans hjärna? Det fick en karismatisk forskare EU-kommissionen att satsa på, men projektet havererade. Vad hände sedan? Och supermaterialet grafen lovade också stort, men vad har det blivit av miljardsatsningen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De kallas flaggskepp, projekten som får miljardanslag från EU och som ska skapa framtidens teknik med siktet mot högt ställda mål. Två av dem är nu avslutade, men allt har inte gått enligt plan. Först ut, för tio år sedan, gällde det forskning på det då helt nya materialet grafen och avancerad hjärnforskning. Med 1 miljard euro vardera under tio år var förväntningarna höga. Grafen skulle revolutionera tillvaron sades det, och hjärnprojektet siktade mot att bygga en realistiskt fungerande digital människohjärna.

Flaggskeppen var tänkta som EU:s sätt att möta konkurrensen från USA och Asien. Med stora anslag, visionärt tänkande och internationellt samarbete ville EU-kommissionen mobilisera Europas samlade potential inom forskning och vetenskap. Framför allt ville man få forskning och industri att mötas på nya sätt och skapa kunskap och teknik som kunde bli framgångsrika avancerade produkter.

Nu har de första projekten avslutats. Grafenforskningen har inte gett några stora sensationer, men ett hundratal nya produkter och fler syns vid horisonten.

För hjärnforskningen däremot gick det inte som planerat. Konflikter inom projektet har lett till radikala förändringar och de ursprungliga målen fick överges.

Men ytterligare två flaggskepp har kommit igång under tiden: ett för kvantteknik och det senaste för batteriforskning. Kanske lite mindre visionära, men med tydligare målinriktning.

Medverkande: Patrik Johansson, professor i fysik Chalmers Göteborg; Mats Benner, professor forskningspolitik Lunds universitet; Göran Johansson, professor i fysik Chalmers; Jonas Bylander, docent i fysik Chalmers, Kristina Edström, professor i kemi Uppsala universitet; Tamara Patranika, doktorand kemi Uppsala universitet; Sten Grillner, professor neurovetenskap Karolinska institutet; Jeanette Hellgren Kotaleski, professor neurovetenskap KTH.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Avsnitt(1000)

Potential att revolutionera framtidens medicin – här är upptäckten som belönas med Nobelpris i kemi 2024

Potential att revolutionera framtidens medicin – här är upptäckten som belönas med Nobelpris i kemi 2024

Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin hur proteiner veckar sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av artificiell intelligens har Nobelpristagarna Demis Hassabis och John Jumper skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönats med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

10 Dec 202419min

Ruvkun och Nobelpriset 2024: Från barndomens rymddrömmar till genetiska genombrott

Ruvkun och Nobelpriset 2024: Från barndomens rymddrömmar till genetiska genombrott

Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

8 Dec 202419min

Så undviker vi att utplånas av AI – Nobelpristagaren om hotet från hans egen skapelse

Så undviker vi att utplånas av AI – Nobelpristagaren om hotet från hans egen skapelse

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

6 Dec 202419min

Skapade AI-modellen som överlistade människan – nu får Hassabis Nobelpris

Skapade AI-modellen som överlistade människan – nu får Hassabis Nobelpris

2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go och vann. Nu belönas Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris men för en helt annan upptäckt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara åtta år gammal köper Demis Hassabis sin första dator för vinstpengarna från en schackturnering. Som vuxen utvecklar han det första datorsystemet som lyckas överlista en mänsklig världsmästare i ett mer avancerat spel än schack. Vetenskapsradion träffar Demis Hassabis, en av Nobelpristagarna i kemi 2024, i ett personligt samtal – om vägen från schacknörd till Google-elit och Nobelpris.Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

5 Dec 202419min

Avslöjades av studenter – här är ”fejk-kemistens” brokiga väg till Nobelpriset 2024

Avslöjades av studenter – här är ”fejk-kemistens” brokiga väg till Nobelpriset 2024

Från finansbolag till att avslöjas som fejk-kemist av en student. Det här är berättelsen om John Jumpers udda resa till Nobelpriset i kemi 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kärleken ledde John Jumper till att plötsligt byta bana och små resurser vid universitet tvingade honom att utveckla AI till oanade höjder. Vetenskapsradion träffar en av årets kemipristagare i ett personligt samtal om hans udda väg fram till Nobelpriset i kemi 2024. Reporter Annika Östman annika.ostman@sr.se ProducentLars Broström lars.brostrom@sr.se

4 Dec 202419min

Så ledde en millimeterlång mask till svar på genetisk gåta – och årets Nobelpris i medicin

Så ledde en millimeterlång mask till svar på genetisk gåta – och årets Nobelpris i medicin

En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor och belönas med Nobelpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”I love that animal”. Nobelpristagaren Victor Ambros har mycket att tacka en millimeterlång mask för. Det lilla genomskinliga djuret har nämligen inte bara haft en central plats i hans karriär, den har också lett till att han i år tilldelas årets Nobelpris i medicin. Hör om upptäckten av en viktig genetisk funktion som ärvts genom årmiljonerna och om varför så kallade ” worm people” är lite speciella inom forskarvärlden.Reporter Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent Lars Broström lars.brostrom@sr.se

3 Dec 202419min

Fäbodkulturen ska bli del av mänsklighetens kulturarv

Fäbodkulturen ska bli del av mänsklighetens kulturarv

Fäbodar i Sverige och säter i Norge - nu i veckan väntas Unesco besluta att Skandinaviens fäbodar ska bli en del av mänsklighetens immateriella kulturarv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kulning och spelmansmusik förknippar vi gärna med just fäbodar och kanske tänker vi lite extra på Dalarna när vi hör ordet fäbod, men det finns och framförallt har funnits fäbodar i en rad andra av våra landskap. På Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna arbetar forskaren Håkan Tunón och enligt honom har tankesättet med en särskild plats för sommarbete funnits överallt i Sverige.– Idén är att den är en satellit till hemgården, så att man flyttar ut djuren till en annan plats och avståndet till hemgården är så långt att det behövs en extra gård - en gård långt borta från hemgården som man framförallt använder under sommarhalvåret. Men att flytta ut på utmarken har vi gjort i hela landet, t ex fäladerna i Skåne osv, men där har det inte behövts någon särskild gård för det, säger Håkan Tunón.Reporter Mats Carlsson-Lénartmats.carlsson-lenart@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

2 Dec 202419min

MSB-tips om odling på fönsterbrädan för krisberedskap kritieras som löjeväckande

MSB-tips om odling på fönsterbrädan för krisberedskap kritieras som löjeväckande

Odla sådant som är ätbart i din trädgård, på din balkong eller fönsterbräda, kan man läsa i broschyren Om krisen eller kriget kommer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jättegamla spyor och avföring från dinaosaurierna berättar om deras framgångskoncept, och tång i raket ska avslöja vad som händer med blåstångens sexliv i tyngdlöshet.Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamila.widebeck@sverigesradio.se

29 Nov 202419min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
dumforklarat
svd-nyhetsartiklar
paranormalt-med-caroline-giertz
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
sexet
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
det-morka-psyket
rss-vetenskapligt-talat
rss-vetenskapspodden
hacka-livet
rss-vetenskapsradion-2
a-kursen
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion