Rymningarna och våldet i ungdomsvården
Kaliber6 Nov 2023

Rymningarna och våldet i ungdomsvården

Våldet har blivit grövre och de ungdomar som idag blir behandlade på SiS-hem är mer kriminellt belastade än tidigare. Efter en rad uppmärksammade rymningar granskar P4 Göteborg och Ekot SiS-hemmen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rymningen från Nereby

Morgonen den 8 maj kliver de två killarna upp som vanligt, vid sju-åttatiden på SiS-hemmet Nereby i Bergsjön. De ska till skolan, men det blir inte som vanligt – vad händer? Alice Lundberg du är reporter på P4 Göteborg 

– Ja det här börjar som en helt vanlig morgon. Precis innan klockan åtta har behandlingspedagogerna en överlämning till lärarna. Den här morgonen är det lugnt. Skolan börjar tio över åtta och fram tills ungefär lunch den här dagen inget speciellt som sticker ut.

– Men det är senare det händer nåt?

– Det är först under en bensträckare efter lunchen som något avvikande händer. Enligt källor från SiS-hemmet som vi har pratat med, märker två lärare som är ute på gården med ungdomarna att de här två killarna står och hänger vid staketet som går runt institutionens område. De ”rekade”, ”kände och klämde”. Något som även framkommer i incidentutredningen.

Det här uppmärksammar lärarna och det är ju ett avvikande beteende. Men när det är dags för dom att lämna över till de lärarna som ska ta över och sista lektionen. Berättar dom inte om det som dom har sett.

– Och vad händer då? 

– De två ”nya” lärarna håller i sista lektionen för dagen. Då helt ovetandes om att de två killarna hade rekat vid staketet precis innan. Men nu är ungdomarna är mer uppspelta än vanligt. Så den tänkta lektionen blir i stället till pedagogiska lekar. En ungdom sätter sig i ett avskilt rum tillsammans med en av lärarna för att arbeta i kapp en del uppgifter. Då bestämmer sig läraren som är kvar med de andra ungdomarna att i förväg gå tillbaka till avdelningen. Och det här bryter mot rutinen som säger att medarbetare INTE ska vara ute själva med ungdomar.

Väl ute på gården börjar de röra sig åt olika håll direkt. En går till studsmattan, en går till basketplanen och lägger sig ner för vad man tror är att vilseleda läraren samtidigt som de två killarna springer runt hörnet mot staketet. Läraren tror att de leker kurragömma men följer sen efter och ser att de har börjat klättra upp över staketet. Då larmar läraren till behandlingspedagogerna som är på avdelningen och som snabbt springer till platsen, men när de kommer fram är de två killarna redan uppe i det här staketet. De tar sig över det och springer snabbt in i skogen.

Rymningar och våld på SiS-hemmen

Hittills i år är det 219 ungdomar som har rymt. 106 av dem har rymt antingen från SiS-hemmet eller när de varit ute med personal. Så drygt hälften har ju inte varit dramatiska utan handlar om det som SiS kallar för avvikningar, att unga till exempel inte har kommit efter ett hembesök.

SiS står för Statens institutionsstyrelse och bedriver både tvångsvård och sluten ungdomsvård på det som kallas särskilda ungdomshem. Det är alltså hem för ungdomar med olika problem. Det kan vara allt från unga kriminella till unga med missbruk av olika slag. Många ungdomar kommer från familjer med problem och de flesta har haft det svårt i skolan.

Det finns 21 ungdomshem med drygt 700 platser spridda runt om i Sverige. De är olika varandra och har olika säkerhetsklasser där 1 är den högsta och 3 den lägsta. Det var först 2020 som SiS fick i uppdrag att säkerhetsklassa ALLA hem och det är ett arbete som man håller på med just nu.

Och på vilket hem olika ungdomar placeras beror då på ett antal faktorer.  Man kollar dels på kön, ålder, kopplingar till gäng och risk för hot och våld. Sen har de olika säkerhetsklasserna olika kriterier för vilka som bör placeras där, som till exempel pågående rättsprocess gällande ett grovt och allvarligt brott, information som indikerar mycket stor fritagningsrisk eller dom eller beslut om utvisning.

När Ekot granskar 160 händelserapporter om våld mellan ungdomar från SiS-hemmen så hittar de flera fall av misshandlar och mobbning mellan de intagna ungdomarna. Granskningen visar också att våldet har blivit grövre, så här säger Helena Finér, sektionschef för ungdomsvården på SiS: 

– Jag blir både ledsen och bestört över det. Och framförallt att det finns ett upprepande att vi har inte lyckats bryta det här utan att det är vid upprepade tillfällen och där måste vi bli mycket bättre på att så fort vi ser att det förekommer så måste vi agera för att skydda de ungdomarna.

Och nu vill SiS ha större befogenheter att kunna låsa in ungdomarna säger generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark när hon blir intervjuad i Ekots lördagsintervju.

– Det här är en fråga som jag på riktigt är riktigt riktigt oroad över. Det vi nu har gjort är att vi skickat en begäran till regeringen och det handlar om att kunna låsa bostadsrummen under nattetid. Vi kan inte garantera de här ungdomarnas säkerhet. 

Avsnitt(590)

Realityn bakom kameran

Realityn bakom kameran

De är frivilligt instängda i hus och ständigt iakttagna av kameror. Deltagare i reality-serier vittnar om övergrepp och tystnadskultur. Kaliber lyfter P3 Nyheters granskning "Realityn bakom kameran." Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Maj 202129min

REPRIS: Männen som fortsätter slå

REPRIS: Männen som fortsätter slå

Vi hör om det på nyheterna nästan varje dag, män som misshandlar kvinnor de har eller har haft en relation med. Ibland händer det värsta tänkbara och kvinnan som misshandlas dör. Samtidigt pratas det en nollvision för mäns våld mot kvinnor. Men hur effektiva är de behandlingar mot våld i nära relation som finns och vad kan man göra åt de män som inte slutar slå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kaliber sänder en repris med anledning av den uppblossade debatten kring kvinnovåld. Programmet från december 2019 handlar om en mördare som fortsatte misshandla och kriminalvårdens behandling som inte hållit måttet. Reporter Sofia Boo. Kriminalvårdens nya behandlingsprogram PREDOV, som vi hör om i programmet, började användas i januari 2021. Emmas pappa Johan, som medverkar i programmet, gick nyligen bort efter en kortare tids sjukdom. Behöver du eller någon du känner hjälp och stöd när det gäller våld i nära relation kan du bland annat ringa Nationella kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50.

17 Maj 202130min

Förgiftade av PFAS – det juridiska efterspelet

Förgiftade av PFAS – det juridiska efterspelet

5000 kallingebor drack förorenat dricksvatten i årtionden. Hör om domen från Blekinge tingsrätt som kan komma att ändra hur svensk rätt ser på personskada. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 13 april i år kom en mycket uppmärksammad dom. Den handlar om dricksvatten för 5000 kallingebor som förorenats av kemikalierna PFAS. Blekinge tingsrätt slår alltså fast att de 165 personerna i PFAS-föreningen ska få skadestånd för att PFAS-kemikalierna som förorenat deras dricksvatten i årtionden innebär en hälsofara och en personskada som handlar om ökade hälsorisker och fysiska förändringar och försämringar av kroppen. – Det är tusen känslor liksom som bara den minuten när domen kommer att fatta bara ja, vi vann liksom, du vet det. Det är så skönt, jag är så lättad. Det var så viktigt, Hermans Afzelius, ordförande, PFAS-föreningen. – Är det så att en risk för framtida skada eller en risk för framtida sjukdom ska anses vara en personskada så behöver ju rättssamhällets samtliga instanser titta på den frågan i sådana fall, säger Mathias Kågell-Landgren, kommunjurist Ronneby. Kaliber idag om en dom som kan komma att ändra hur svensk rätt ser på personskada. – Det som är nytt med den här domen är att tingsrätten väldigt tydligt har konstaterat att förändringar i en kropp kan anses som en personskada även innan de förändringarna har lett till några negativa effekter. Det vill säga att bara att ha den här risken i sig, säger Mårten Schultz, professor vid Stockholms universitet i civilrätt med specialisering inom skadeståndsrätt. Kaliber i har i två tidigare program granskat PFAS-föroreningarna och historierna bakom dem, både i Sverige och USA. Ett av programmet Den svenska PFAS-skandalen handlade om att varningsklockorna ringde flera år innan PFAS-föroreningarna hittades i dricksvattnet. Hos svenska myndigheter. Lyssna på dem och på uppföljningen här. Den svenska PFAS-skandalen https://sverigesradio.se/avsnitt/1392508 PFAS – kemiföretagen visste https://sverigesradio.se/avsnitt/1442099

10 Maj 202132min

Larmen från de statliga ungdomshemmen

Larmen från de statliga ungdomshemmen

Kaliber om ökat hot och våld på statliga ungdomshem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Maj 202129min

Dömd utan att förstå del 2: Straffen

Dömd utan att förstå del 2: Straffen

De har svårt att förstå vad de gjort - ändå ställs de inför rätta. Kaliber om personer med intellektuell funktionsnedsättning som straffas för brott - och kritiken mot systemet. Del 2/2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sofie, som egentligen heter något annat, har begått brott och låsts in på obestämd tid. Men Sofie är inte vilken brottsling som helst, hon har en intellektuell funktionsnedsättning och bedöms vara på ett barns mentala nivå. Det här är del två i vår granskning av hur det går till när personer med intellektuell funktionsnedsättning döms för brott. Om hur de straffas, och om lagändringarna som aldrig blev av. Det svenska rättssystemet skiljer sig åt från nästan alla andra länders eftersom man på 1960-talet tog bort begreppet tillräknelighet. Det innebär att personer inte undantas från ansvar för brott för att de inte haft förmåga att förstå vad de gjort, på grund av till exempel en psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning. Tova Bennet är doktor i straffrätt vid Lunds universitet och forskar på psykisk störning och ansvarsförmåga. – I svensk rätt fokuserar man mer på vilken påföljd personen ska dömas till. Men din psykiska sjukdom eller funktionsnedsättning är inte i sig ett hinder för att döma dig för brottet. Om Sverige, likt de flesta andra länder, haft tillräknelighet i lagstiftningen så hade en liten grupp personer inte kunnat dömas för brott. En person som inte anses tillräknelig, kan alltså i de flesta andra rättssystem gå fri från straff. I stället får de någon typ av vård. Tanken med rättspsykiatrin är att den ska behandla den psykiska sjukdom som gärningspersonen har, och att personen när den blivit tillräckligt frisk ska släppas ut i samhället igen. Problemet är bara att vissa psykiska diagnoser aldrig går över eller förbättras. Däribland intellektuell funktionsnedsättning. Sofie i vår granskning är en ovanlig gärningsperson, men hon är inte unik. De senaste åren har personer med svårare intellektuell funktionsnedsättning varje år gått igenom rättegång och dömts för brott. Många av dem dömdes till rättspsykiatrisk vård där de tvångsvårdas på obestämd tid. De har begått riktiga brott, mot riktiga brottsoffer som lidit fysisk och psykisk skada. Samtidigt har stora utredningar föreslagit att personer som inte anses kunna förstå eller anpassa sitt handlande inte ska dömas för brott. Systemet har blivit kvar. Reporter: Ida Nordén Producent: Johan Sundström Slutmix: Robert Egnelius Programledare: Annika H Eriksson

26 Apr 202129min

Dömd utan att förstå del 1: Rättegångarna

Dömd utan att förstå del 1: Rättegångarna

De har svårt att förstå vad de gjort - ändå ställs de inför rätta. Kaliber om personer med intellektuell funktionsnedsättning som straffas för brott - och kritiken mot systemet. Del 1/2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sofie, som egentligen heter något annat, har autism och en intellektuell funktionsnedsättning, och behovet av dagligt stöd kvarstår även efter att hon blivit vuxen. I Sverige har ungefär en procent av befolkningen en intellektuell funktionsnedsättning. Diagnosen brukar bedömas utifrån tre steg: lindrig, måttlig eller svår, där måttlig motsvarar ett barn i sex- till åttaårsålderns nivå, och svår motsvarar ett barn i tre- till femårsålderns mentala nivå.Personer med dessa funktionedsättningar har rätt till stöd och hjälp i Sverige. Det kan handla om att man får bo i en gruppbostad och får hjälp av personal att klara av sin vardag. Sverige har en närmast unik lagstiftning som inte undantar personer som har svårare psykisk störning från ansvar för brott. Att man i svensk lag på 1960-talet tog bort tillräknelighet kallar Tova Bennet, doktor i straffrätt vid Lunds universitet, för "en historisk olyckshändelse". Men det finns särskilda regler som kan undanta vissa personer från en rättegång. Det finns fler fall med rättsprocesser mot personer med svårare intellektuell funktionsnedsättning. Vi går igenom domar där personer med den här diagnosen förekommer. Det är alltså personer som generellt kan sägas ha en mental kapacitet motsvarande ett barn i förskole- eller lågstadieåldern ställs inför rätta och döms för brott - som de i flera fall inte förstår att de begått.Vår granskning fortsätter i del två – då om de med intellektuell funktionsnedsättning som dömts och avtjänar straff. Reporter: Ida Nordén Producent: Johan Sundström Slutmix: Bengt Pettersson Programledare: Annika H Eriksson

19 Apr 202129min

Assistanshärvan – misstänkta bedrägerier för miljoner

Assistanshärvan – misstänkta bedrägerier för miljoner

Kaliber granskar en härva med ett bolag som misstänks ha lurat till sig många miljoner i assistansersättning och hur personerna bakom företaget misstänks ha utnyttjat arbetskraftsinvandrare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Apr 202132min

Godhetsindustrin

Godhetsindustrin

Arbete mot mobbning och sökning efter försvunna personer: Kaliber och P4 Väst om telemarketingkoncernen bakom flera stora kampanjer - och hur de tjänar pengar på folks goda vilja att hjälpa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Apr 202129min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
aftonbladet-krim
mardromsgasten
badfluence
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
killradet
rattsfallen
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
hor-har
vad-blir-det-for-mord
radiosporten-dokumentar
rss-brottsutredarna
p3-historia
aftonbladet-daily
rss-mer-an-bara-morsa