Björnmöten i Finlands gränsmarker och ljusföroreningar i mörkret

Vad är egentligen vitsen med att vara en lök? Och hur laddar en gran inför våren? Denna lördag handlar Naturmorgon om växternas vårbestyr. När marken tinar ska nya rötter bildas, fröer ska gro och blad ska vecklas ut. Det är en hektisk omställningstid, och konkurrensen kan vara mördande. På plats i Hågadalen utanför Uppsala finns vår fältreporter Joacim Lindwall. Han har stämt möte med växtfysiologen Eva Sundberg och genetikern Niclas Gyllenstrand från SLU, och bland annat tappar de upp en slurk björksav. Vargfrågan visade sig vara svår att hantera för förre miljöministern Andreas Carlgren. Med licensjakt och åtgärder för att få in nytt genetiskt material skulle man uppnå en bred acceptans samtidigt som vargstammens framtid tryggades. Nu har det gått några år, och debatten är mer låst än någonsin. Problemet med inavel är lika allvarligt som tidigare, och den svenska vargjakten har anmälts som brottslig till EU-domstolen. Vad händer egentligen på vargfronten? Har politiken slutgiltigt havererat? Lasse Willén har besökt Rovdjurssymposiet i Vålådalen, och ger oss en lägesrapport. Bland annat hör vi mer om försöken att adoptera ut djurparksvalpar till vilda tikar, vi pratar med jägare och forskare, och dessutom kastar vi en blick mot Ryssland. Vilka förutsättningar finns för invandring eller flyttning av ryska vargar till Sverige? Pruttande strömmingar förbryllade militären för ett antal år sedan. Man misstog ljudet av fiskarnas flatulens för sovjetiska ubåtar. Bioakustikern Magnus Wahlbergs forskning kring strömmingens vädersläppning gav honom år 2004 ett Ignobelpris. Utmärkelsen ges till forskningsinsatser som till att börja med verkar skrattretande, men som vid närmare eftertanke för vetenskapen framåt. Lördagen den 24:e mars håller Magnus Wahlberg en föreläsning på Karolinska Institutet i Solna. Programledare är Jenny Berntson Djurvall Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Även i fåglarnas värld finns konflikter. Marika Beutler blev vittne till ett slagsmål mellan tranor, och i lördagens program hör vi hennes berättelse. Pärlugglorna har det också tufft, de har minskat kraftigt under de senaste åren, trots några goda gnagarsomrar. Vad är det egentligen som händer med ugglorna? För havsörnarna går det däremot bättre. I början av sjuttiotalet var fågeln nästan utrotad i Sverige, men tack vare hårt arbete med utfodring och övervakning har vi numera en livskraftig örnstam. I dagarna firar Naturskyddsföreningens Projekt Havsörn 40 år.

24 Mars 20121h 32min

Länge låg Nya Zeeland isolerat, långt ute i Stilla Oceanen. På de vulkaniska öarna utvecklades ett unikt ekosystem med växter och djur som inte finns på någon annan plats. Lördagen den 17 mars följer vi med Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall till landet på andra sidan jorden. Vi besöker bland annat en podokarpskog, som med sina olika skikt av träd och buskar påminner lite om en djungel. De höga barrträden är ofta helt täckta av andra växter, epifyter som ormbunkar, lianer och "rata". Långt söderut, i Fiordland, dominerar istället skogar av sydbok - ett träd som bara finns på södra halvklotet. Där träffar vi också en av de mest karismatiska invånarna i skogen: alppapegojan kea. Nya Zeeland är också fåglarnas rike och före människans ankomst fanns inga landlevande däggdjur här (om man inte räknar två fladdermusarter). Avsaknaden av rovdjur på marken har lett till att flera fåglar tappat sin förmåga att flyga. Kivin är ett känt exempel. Vi träffar den ytterst sällsynta takahen. Den lever högt uppe i bergen och är beroende av tussockgräset, men nu hotas den både av hermeliner och av hjortar som konkurrerar om betet. Från Antarktis kommer en näringsrik ström med plankton och sveper förbi Nya Zeelands östkust. Planktonen drar till sig kräftdjur som drar till sig fisk som i sin tur drar till sig sjöfåglar och marina däggdjur. Här finns kaskelotter, delfiner, pingviner och olika sälarter. Vi ska göra ett besök vid Kaikoura på Sydön och träffa några charmiga, men inte helt ofarliga fiskätare. Nya Zeelands natur är känslig, och främmande arter ställer till stora problem. Mer om detta hör du i Jenny Berntson Djurvalls reportage för . Järven förknippas med högfjället, men faktum är att de blir allt vanligare i skogslandet. Lasse Willén träffade Malin Aronsson från Grimsö forskningsstation, under rovdjurssymposiet i Vålådalen. Programledare är Elin Lemel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Mars 20121h 31min

Vintern börjar ge vika så smått, och naturen vaknar till liv. I södra Sverige har blommorna börjat titta upp, och de första tranorna har redan setts flyga mot Hornborgasjön. Denna lördag begav sig fältreporter Lena Näslund till Ingarö i Stockholms skärgård för att leta efter vårtecken. Med sig hade hon en gäst som kan den svenska naturen som sin egen ficka. Lars-Åke Janzon är jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuséet. Rustad med många års erfarenhet från forskarvärlden besvarar han alla upptänkliga frågor om djur, växter och natur, och många känner säkert igen hans namn från radioinslag och tevesoffor. Denna morgon fick han bland annat berätta om tussilagon, en av våra tidigaste vårblommor. En marsmorgon på en skärgårdsstrand kan vara nog så vacker, men våren är trots allt en tuff tid. Det är ont om mat, vinterförråden är på upphällningen och rätt som det är kan frosten bita till. Medan solen stiger över Nämndöfjärden belyste vi några av de utmaningar våren för med sig. Svanarnas sjö, så kallas Tåkern, den fina slättsjön som ligger vid Ombergs fot i Östergötland. Och inte minst på vintern är det ett bra namn. Denna kalla vårvintervecka har man kunnat se omkring tusen knölsvanar ute i den öppna råken. Sjön är grund och det är perfekt för svanarna som betar alger och annat från botten. Naturmorgon stämde träff med konstnären och ornitologen Gebbe Björkman vid sjöns stora vassar för att prata om knölsvanens ekologi och historia. berättar Gebbe om inspelningen av reportaget. Någonstans i Värmland sitter Sven Widén och spanar från sitt gömsle. Med kamera och mikrofon porträtterar han storskogens djur - örnar, korpar och rävar är några vanliga gäster. På lördag ringer vi upp honom och hör vad som rör sig mellan tallarna just nu. Fredrik Sjöberg fick många naturupplevelser under sin resa till Argentina, men den allra bästa ägde rum på ett minst sagt oväntat ställe. I veckans kråkvinkel berättar han om sitt möte med natur och kultur i Buenos Aires. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Mars 20121h 31min

Denna lördagsmorgon intog Naturmorgons expertpanel återigen det tropiska växthuset i Botaniska trädgården i Lund. Nu har Naturpanelen funnits i många år, men hittills har den inte gått bet på något (som vi kan minnas) och inte heller har strömmen av lyssnarfrågor avstannat. Som vanligt består panelen av Susanne Åkesson, professor och zooekolog vid Lunds universitet; Lennart Engstrand, botanist och mångårig chef för Botaniska trädgården, knuten till Lunds universitet; och entomologen Dave Karlsson, chef för Station Linné på Öland. Olle Frisk ramlade ner i ett björnide förra vintern, men modigt och snabbtänkt skrämde han bort björnen och klarade sig ur knipan. Men hur kan en björn egentligen röra sig efter att ha legat stilla i flera månader?Veckans tävlingsfråga handlade om myror, och det är ett djur som har en speciell plats i Dave Karlssons hjärta. En kreativ metod att skaffa mat var ämnet för en av de frågor Susanne Åkesson besvarade. Varför har björnbärsbusken gröna blad mitt i vintern? Det undrade Rolf Blomqvist, och fick svar av Lennart Engstrand. I bildspelet nedan hittar du några lyssnarfoton som kommit in i anslutning till frågorna. Programledare vid direktsändningen från det tropiska växthuset i den botaniska trädgården i Lund är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Mars 20121h 31min

För många människor är katten en vän. En varm kamrat som spinner i soffan, en kelen kompis som stryker sig mot benet eller en meditativ betraktare som påminner oss om att ta det lugnt. Men katten är också ett rovdjur. Veckans Naturmorgon handlar om katten som jägare. Hur påverkas egentligen naturen av våra sällskapsdjur? Uppåt 16 miljoner småfåglar fångas varje år av svenska katter, enligt vissa uppgifter. Men vad betyder det för fågelbestånden? Är katten ett hot? Lasse Willén har träffat Sören Svensson, numera pensionerad docent från Lunds universitet, för att reda ut begreppen. I veckans kråkvinkel sätter Lasse Willén katternas jakt i relation till andra faror, till exempel trafiken. Katterna Chai och Simba bor hemma hos ekologen Bo Söderström i Uppland, men de är inte ensamma. I trakten finns också en tät lodjursstam, och det händer att deras jaktmarker överlappar varandra. Tomas Lindberg träffade Bo Söderström för ett samtal om kattens roll i ekosystemet. Honkatten Bruce tar trettio huggormar varje sommar. Det berättar en av våra lyssnare apropå katters jakt. I lördagens program hör vi fler lyssnarberättelser, om allt från supereffektiva predatorer till innekatter som nöjer sig med att fånga spindlar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Feb 20121h 31min

Passion är kanske det ord som bäst sammanfattar biologen Mats Karström. Han har bland annat vunnit Artdatabankens naturvårdspris och är en av de drivande krafterna i "Steget före", en ideell organisation som arbetar för att skydda gammelskog.Sommartid är Mats nästan alltid ute i markerna. Med håv, lupp och leriga stövlar inventerar han skogar och kartlägger känsliga miljöer. Men på vintern ligger snön djup över Lappland, där Mats Karström bor. Vad gör egentligen en skogsbiolog under de frusna månaderna? Tillsammans med reporter Thomas Öberg hälsar vi på hemma hos Mats Karström i Voullerim. Där får vi en inblick i det biologiska vinterarbetet - sortering, skärskådan och fundering. Vi får dessutom lära känna en ovanlig passion för den levande världen. De amerikanska monarkfjärilarna kan flyga uppemot 500 mil för att nå sina vinterkvarter i de Mexikanska bergen och längs den Kaliforniska kusten. Från oktober och fram till våren hänger stora klasar av monarker från träden i Natural Bridges State Park, Kalifornien. Elin Lemel har besökt Chris Lynch, som är naturguide i parken. Vi fick också träffa trumgräshoppan, en av våra mest sällsynta gräshoppor. Insektsexperten Jan Sjöstedt berättar om deras rytmiska läte och pråliga vingar. Reporter var Lena Näslund. Veckans kråkvinkel kommer från Tina-Marie Qviberg. Programledare är Lasse Willén Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Feb 20121h 31min

Fältreporter Joacim Lindwall spände sina bindningar och åkte ut i skidspåret. En ordinär motionsslinga kan faktiskt bjuda på fina naturupplevelser för den som har ögonen med sig. Korsnäbbar och ekorrar som mumsar i sig kottar, hackspettar och tjädrar i talltopparna och dramatiken i harens spår när den försökt skaka av sig en förföljande räv. Det, och mycket mer, kan man få se under en helt vanlig motionstur. Kanske får man också höra korpen kraxa. Den stadsnära naturen är ofta bortglömd, trots att det är där vi vistas mest. Men även ett litet friluftsreservat kan vara mycket värdefullt för både växter och djur. Med i spåret fanns också Peter Ståhl, botaniker, och kommunekologen Maria Lind. Ön Sumatra i den indonesiska övärlden är känd för sina rika regnskogar. Det är det enda område i världen där elefant, tiger, noshörning och orangutang lever sida vid sida. Än så länge. Just nu pågår världens snabbaste avskogning på Sumatra. Det är den lönsamma oljepalmen som drar fram som en löpeld över Sydostasien. Sumatraelefanten har mist 70 procent av sina livsmiljöer, antalet har halverats på 25 år - och om ytterligare 25 år kan de vara borta. Naturmorgons Lena Näslund tar oss med för att spåra tigrar och möta elefanter i naturvårdens tjänst. Vi fick också följa med till asbaggarnas rike, närmare bestämt markerna kring Krankesjön i Skåne. Insektssamlaren Andreas Nord hade mycket att berätta om naturens städpatrull. Varför är zebran randig? Det är ett mysterium som har fått forskare att lägga pannan i djupa veck i hundratals år. Men nu ser det ut som att Susanne Åkesson, professor i zooekologi i Lund, har löst problemet! Det berättar hon mer om i programmet. Susanne är för övrigt en av deltagarna. i Naturmorgons expertpanel. Veckans kråkvinkel kommer från Thomas Öberg, som anser att vi kan lära oss en del av entitorna. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Feb 20121h 31min

Isarna lägger sig som lock över vattnen. Matförråden är på upphällningen och kölden kryper in genom bröstdunen. För de fåglar som stannar i Sverige är vintern en tuff period, och många kommer att duka under. Samtidigt är vintern en tid av förberedelse och uppladdning. Snart är våren här, och det betyder parningstid och häckningsbestyr. Den fågel som härdat ut genom vintern är först på plats och kan lägga beslag på ett värdefullt revir. Ornitologen Lennart Wahlén och fältreporter Lena Näslund trotsar vintern och beger sig ut på fågelskådning kring Oxelösund. Medan ljuset sakta kommer krypande över vattenhål och frostiga grenar får vi möta några av vinterns fåglar. Tidens gång finns lagrad i träden, även långt efter att de fällts. Att datera trä är en hel vetenskap, den kallas dendrokronologi och är ett viktigt verktyg för både historiker och arkeologer. I Lunds Domkyrka finns ett stort astronomiskt urverk, och med hjälp av de snidade detaljerna kan Hans Linderson se ända tillbaka till 1400-talet. En vinterdag var snön plötsligt svart av insekter. Det visade sig vara hoppstjärtar. Mängder av hoppstjärtar. Biologen Sofia Ivarsson och reporter Julian Melgar tittar närmare på ett av våra minsta småkryp hemma hos Birgitta och Jan-Olof Blixt i Småland. Kriminella djur förekom i veckans kråkvinkel, signerad Erik Kohlström. Men hur mycket respekt kan vi egentligen kräva av naturen?Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Feb 20121h 31min