Nu finns kartan in i hjärnans mysterier

Blodet har spelat stor roll under pandemin - ovanliga blodbiverkningar har kopplats till två av vaccinen, vilken blodgrupp vi har kan spela roll för hur sjuka vi blir och behandling med blod från tillfrisknade hoppades många på i början. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kort sagt, det senaste året har vi insett att blodet är ännu mer komplicerat och viktigt än många av oss kanske visste tidigare. Vetenskapspodden handlar om blod och covid-19. Vi fördjupar oss i de ovanliga biverkningar med blödningar och blodproppar samtidigt som har kopplats till två av vaccinen. Vad beror de på och hur kommer det sig att de allra mest drabbar kvinnor, som är under 65 år? I början av pandemin hyste många stora förhoppningar till en sorts nödbehandling av svårt sjuka, med blodplasma från tidigare tillfrisknade. Det är en gammal metod som hade effekt under spanska sjukan och också använts vid ebola och sars till exempel. Det kallas konvalescent-plasma. Men det visade sig inte kunna hjälpa så många covidsjuka. Ändå finns det ett par patientgrupper där det är effektivt, berättar forskare. Tidigt kom också tecken på att personer med vissa blodgrupper antingen är mer skyddade eller mer utsatta för covid-19. Nu har flera studier bekräftat ett sådant samband, och vi hör mer om det. Blodgivningen har minskat under pandemin – sannolikt är vissa blodgivare oroliga att uppsöka blodcentralerna, trots att det införts många nya säkerhetsåtgärder. Vi hör också om blodgivningens historia - i slutet på 1800-talet var blodgivarna lamm och det var en riktig "hype" kring det i flera länder. Hur blev det så? Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Olof Sjöström

23 Apr 202146min

Nya filmen "The Father" är bara en i raden av kulturskildringar av demenssjukdom som kommit i år. Och enligt geriatrikprofessorn Lars-Olof Wahlund kan det hjälpa anhöriga att leva sig in i hur det är att vara dement. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johanna Hinteregger, som gjorde en radiodokumentär där hon följde sin mamma när hon fick en alzheimerdiagnos och tiden efter, är med i Vetenskapspodden. Vi hör Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, som i många år undersökt minnet och hjärnorna på friska frivilliga mellan 35 och 80, för att försöka förstå vilka som utvecklar demens och vilka som får ett extra bra minne när de blir gamla. Lars-Olof Wahlund talar om vikten av att sätta sig in i hur det är för en dement person och att tolka vad det de säger och gör verkligen står för. Och så tar vi upp forskning om nya sorters läkemedel och tidiga diagnosmetoder som just nu pågår. Medverkande: Johanna Hinteregger, frilansjournalist och Annika Östman, medicinreporter på VetenskapsradionProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren

16 Apr 202146min

PCR har blivit ett vardagsord för oss under pandemin. Men färre vet att när tekniken var helt ny på 1980-talet användes den för att hitta "stulna barn" i diktaturens Argentina och para ihop dem med sina släktingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapspodden hör vi hur den knappt färdigutvecklade PCR-tekniken hjälpte genetikern Mary-Claire King att hjälpa offer i militärdiktaturens Argentina - nämligen alla de mormödrar som ville hitta sina stulna och försvunna barnbarn. Och hur det sedan banade vägen för de tekniker som användes för att identifiera personer i massgravarna i Srebrenica och 9.11 och i tsunamin. Det handlar om hur DNA-tekniken kan hjälpa människor att få svar på en av de värsta frågor man kan behöva ställa - vart en älskad anhörig har tagit vägen. Förutom Mary-Claire King hör vi kända människorättsaktivisten Estela de Carlotto, ordförande i organisationen av kämpande argentinska mor- och farmödrar, som till slut efter 36 års letande hittade sin dotterson. Vi hör också Thomas Parsons, vetenskaplig chef på den internationella kommissionen för försvunna personer, ICMP, som bildades 1996 för att arbeta med identifieringen av döda i det forna Jugoslavien, och Rebecca Sjöstrand, som miste sin kusin i tsunamin, och under lång tid inte fick veta vad som hänt henne. Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: David Hellgren

9 Apr 202146min

I lördags hölls en konsert med 5000 i publiken, i Barcelona. Det var ett vetenskapligt experiment för att se om det går att ordna så stora publikevenemang på ett smittsäkert sätt. Tidigare har liknande gjorts i Nederländerna, och i lördags släppte de in 5000 på fotbollsläktare, också i vetenskapens namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt meddelade svenska regeringen att publiklättnaderna här, som var planerade, skjuts på framtiden, åtminstone till maj. Flera stora festivaler ställde in i veckan. Så i Vetenskapspodden fördjupar vi oss i de stora forskningsexperimenten med publik, och diskuterar om det överhuvudtaget går att trängas och ha roligt på ett smittsäkert sätt. Vi pratar med forskare i Spanien och Nederländerna, och statsepidemiolog Anders Tegnell ger sin syn på experimenten. Vi får också höra vad han tycker om de nya rön om hur vi bäst nyser, som kommit. Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin

1 Apr 202146min

En sådan här meteorit har aldrig förr hittats i Sverige. Och det är första gången sedan 1950-talet som det dimper ner en rymdsten där vi sett hur den faller. Det gör den extra värdefull, och geologen Andreas Forsberg tycker det är viktigt att den inte hamnar i orätta händer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På lördagkvällen den 7 november förra året såg många människor i Sverige ett kraftigt ljussken över himlen, och sedan hördes ett muller. Allt från kärnkraftsolycka, kriminellt sprängdåd, till grannen som kör epatraktor, trodde folk. Men få började, som astronomen Eric Stempels, räkna sekunder och tänka att "det var kanske en bolid". Dagen efter var han ute i Upplandsskogarna och letade efter en nedfallen meteorit. Han var inte ensam - det kom fler meteoritjägare, också från andra länder, trots resebegränsningar och corona. Det blev en kamp om vem som skulle hinna först - forskare, amatörgeologer, eller någon mest intresserad av att såga upp den i bitar och tjäna pengar. Men det blev inte Eric Stempels som hittade den, utan en passionerad meteoritletande geolog, Andreas Forsberg, med hjälp av sin kompis Anders Zetterqvist. Vetenskapspodden handlar om den spännande jakten, varför just den här rymdstenen är så unik och historisk, och vad vi kan lära oss av rymdstenar. Och hur vi ska undvika att vi går under, om det skulle komma en riktigt stor, som på dinosauriernas tid. Medverkande: Niklas Clarksson, P4 Uppland och Björn Guner, Vetenskapspoddens producentProgramledare: Lena NordlundTekniker: Nisse Lundin

26 Mars 202146min

Generation Covid har de börjat kallas, de unga som idag ser sin vardag och framtid påverkas av restriktionerna, som för dem ofta innebär större förändringar än för folk mitt i livet. De upplever ensamhet och stress inför framtiden när deras liv - och deras kärleksliv - sätts på paus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Känslorna blir starkare när man är ensam så mycket som man är nu, och man mår sämre av ensamheten, säger en ung tjej som tog studenten i våras. Och vilket stöd man då har hemifrån gör stor skillnad, säger flera forskare som har studerat dagens situation för unga, och som oroar sig för bestående effekter i form av ökande sociala klyftor. I södra Europa drabbas många nu hårt ekonomiskt när deras extrajobb försvinner, berättar två av våra korrespondenter, och om den ökade psykisk pressen där de ungas vanliga sätt att hantera stressen genom umgänge med andra försvinner. Dejtandet och kärlekslivet påverkas förstås också. I pandemins början trodde många att sexlivet skulle bli mer intensivt och barnafödandet gå upp när så många var hemma tillsammans. Men en amerikansk studie om sexvanor under covid-19-pandemin visar att sexlivet tvärtom har minskat hos de flesta, oavsett om de är i ett parförhållande eller singlar. Samtidigt kan situationen inspirera till en del kreativa lösningar, större förståelse för våra egna behov, och kanske ett bättre internetdejtande, hoppas en av forskarna bakom studien. Medverkande: Caroline Kernen, korrespondent med ungt perspektiv Marie Nilsson-Boij, sydeuropakorrespondentYlva Carlqvist Warnborg, vetenskapsjournalist Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren

19 Mars 202146min

Ett år har gått sedan covid-19 definierades som pandemi. Redan då varnade läkare från det hårt drabbade Italien, för att inte resten av världen skulle hamna i det allvarliga sjukdomsläge som de var i, med överfulla sjukhus och patienter som inte kunde få vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag vill berätta om de misstag som skedde här och att det här verkligen är en förfärlig sjukdom, så att resten av världen kan göra annorlunda än vi gjorde i början, sa läkaren Lorenzo D'Antiga från Bergamo i mars 2020. Men lärde vi av dem? – Det korta svaret är nej, säger Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Och det finns saker där vi hade kunnat inspireras mer från hur andra länder gjorde, säger statsepidemiolog Anders Tegnell. Testningen är ett sådant exempel, där det dröjde innan Sverige kom igång i stor skala:– Man kanske skulle ha gjort som danskarna gjorde, säger han i Vetenskapspodden. Lorenzo D'Antiga i Bergamo säger idag att när det gäller det rent medicinska området tog övriga världen snabbt till sig italiensk kunskap. Däremot blev det tydligt att ingen gjorde något åt att stoppa smittspridning förrän "smittan fanns i deras eget hus", som han säger. I Vetenskapspodden summerar vi vad forskningen lärt oss under året om att hindra smittspridning och får en utblick av Sveriges Radio korrespondenter på flera håll i världen. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Marie Nilsson-Boij, Sydeuropakorrespondent, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent och Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator.Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Olle Sjöström

12 Mars 202146min

Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade att det fanns falska exemplar av den utdöda blåbocken - ett ikoniskt och sällsynt djur på muséer runt om i Europa. Genom åren har människoskallar visat sig vara något annat än man trott, och inte ens ett elefantfoster som Linné studerade var det vi trodde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen kom ett pressmeddelande från Naturhistoriska riksmuseet där det stod "DNA avslöjar falska blåbockar". Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. Och i ett slag blev de ännu mer sällsynta - av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen. De andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.– Vi är stolta över vår blåbock, säger hon, och nu har den alltså blivit ännu mer vetenskapligt värdefull.Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammalt elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men för några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant, i en studie där bland andra svenska paleogenetikern Love Dalén var inblandad. Till den historien hör också en gåta som involverar en kringresande elefant, ett elefantskelett i Florens, och en elefantteckning av självaste Rembrandt.I Vetenskapspodden diskuterar vi vad ny kunskap gör med gamla fynd, och tar dessutom upp rena förfalskningar som hamnade på museum utan att någon upptäckte sanningen.Programmet är en repris från 5 februari 2021.Medverkande: Tobias Svanelid, Vetenskapsradion Historia och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producentProgramledare: Lena NordlundTekniker: David Hellgren

5 Mars 202146min