Fartygskatastrofen Per Brahe

I vattnen utanför Ronneby har arkeologerna undersökt det danska krigsskeppet Gribshunden som förliste på platsen i slutet av 1400-talet. Skeppet och dansktiden uppmärksammas nu på Blekinge museum och Vetenskapsradion Historia besöker museet för att ta reda på vad landskapets danska historia egentligen lämnat för avtryck. - Det här är ett unikt fartyg som ökar vår förståelse för hur det gick till när man började lära sig bygga större krigsskepp, menar marinarkeologen Johan Rönnby som dykt på Gribshunden. Dessutom uppmärksammas historien bakom vårt andra västra grannlands stora nationella högtidsdag, Norges 17 maj. I en ny avhandling problematiserar historikern Morten Ottosen bevekelsegrunderna för den norska fokuseringen på 17 maj 1814. - I den nationella berättelsen var det då som den norska nationalkänslan föddes, men jag vill mena att händelserna 1814 snarare handlar om hur Norge förhöll sig till Sverige, säger han. Att vara norsk och ha en egen konstitution var troligtvis betydligt mindre betydelsefullt än att få fred med Sverige. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Maj 201318min

På 1700-talet handlade det om att få ordning på Sveriges exportbalans och trygga folkförsörjningen. Idag är trädgårdsodlingen en fritidssyssla och folkrörelse. Historikern Eva Blomberg har följt trädgårdsodlingens förvandlingar för att förstå varför Sverige blivit ett påtningstokigt land, och i centrum av historien står hallonet. - Det var forskare och experter som allt sedan 1700-talet skulle lära bönderna att odla frukt och bär, berättar hon, men ofta fick smaken stå tillbaka till förmån för produktiviteten. Dessutom uppmärksammas forskningen om singelkillarnas historia. Idag ordnas speeddating och singelkryssningar, men hur betraktades den ogifte mannen på 1800-talet? Historikern Dag Lindström har studerat den okända historien om denna stora grupp, som stod utanför det rådande idealet om mannen som familjefar och husbonde. - Vi ska nog inte utgå ifrån att 1700- och 1800-talets singlar hade det särskilt tråkigt, tvärtom fanns det många nöjesinrättningar och klubbar för ensamstående män, berättar han. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Maj 201324min

Nu startar sista grävsäsongen vid Motala - en av Europas mest intressanta stenåldersplatser. Vetenskapsradion Historia reser dit för att ta reda på hur livet såg ut där för 8 000 år sedan. - Här får vi en unik förståelse för hur ett stenålderssamhälle fungerade, berättar arkeologen Göran Gruber, genom att vi hittar såväl sirligt utformade fiskeredskap och boplatser, verkstäder, gravar och ceremoniella föremål. Vetenskapsradion Historia träffar Sara Gummesson som undersöker hur det egentligen gick till att tillverka ben- och hornredskapen, och Sven Isaksson som försöker förklara varaför stenålderns Motalabor inte ville använda keramik, dåtidens kastruller och grytor, när de lagade mat. De mest spektakulära fynden i Motala är resterna av pålade skallar som lagts ner i en sjö på platsen för bortåt 8 000 år sedan. Nu försöker arkeologerna Fredrik Hallgren och Elin Fornander förstå hur man skall tolka fynden. - Handlar det om att man återbegravt kära släktingar på den här heliga platsen, eller är det snarare resterna av besegrade fiender som vi hittat? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Apr 201324min

Hon var protestantismens försvarare och Sveriges enda kvinnliga kung som valde att avsäga sig tronen och omfamna fiendens religion. På 1600-talet tecknades nidbilder av pojkflickan men idag har hon blivit queerikon. På Livrustkammaren är drottning Kristina nu aktuell i den första utställningen om henne på över femtio år. Vetenskapsradion Historia följer med intendenten Sofia Nestor för att spegla de många bilderna av Kristina, från den pappaälskande rultiga tvååringen, via den politiska balettdansösen till den påstådda hermafroditen som hade smak för katolska kardinaler. Med anledning av aktuella Fyra dagar i april berättas också historien om påskkravallerna i Uppsala 1943. Författaren Magnus Alkarp har grävt i arkiven kring det våldsamma tumultet vid Uppsala högar då polisen stormade in bland antinazistiska motdemonstranter med dragna sablar. Han berättar om ett ögonblick i historien då högerextremism och demokrati stod öga mot öga i Sverige, och där stormakterna med spänning följde utvecklingen i det land som hittills undgått en ockupation av Tredje Riket. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Apr 201324min

Vad hade hänt om Hitler förvägrats Sudetområdet 1938? Om Caesar inte korsat Rubicon och Kina upptäckt Amerika före Columbus? Stian Nordengen Christensen har som en av få forskare intresserat sig för så kallad kontrafaktisk historia - historien om det som kunde ha hänt. - Det handlar om att förstå hur svårt det egentligen är att lära av historien, menar han, och hoppas att hans avhandling skall hjälpa till att föra in en smutskastad teori i det akademiska finrummet. Vetenskapsradion Historia besöker också dataspelsföretaget Paradox i Stockholm för att ta reda på varför kontrafaktisk historia attraherar datorspelskonsumenter. I spelens värld handlar det om att styra ett historiskt rike genom seklerna men där det finns stora möjligheter att omforma historien efter sina egna idéer. - Behållningen i våra spel är att man får ändra på historien och göra lite som man vill med den, säger Henrik Fåhraeus, speldesigner. Programledare är Tobias Svanelid. Nedan följer en lista på böcker och spel på kontrafaktiskt tema: Virtual History av Niall Ferguson Ödets fingrar av Alf Henrikson Attentatet i Pålsjö skog av Hans Alfredson What if-serien av Robert Cowley Mannen i det höga slottet av Philip K Dick Konspirationen mot Amerika av Philip Roth Faderland av Robert Harris Civilization-serien av Firaxis Europa Universalis av Paradox Victoria av Paradox Hearts of Iron av Paradox Total War-serien av Creative Assembly Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 Apr 201324min

Nu har sista delen i flerbandsverket Sveriges Historia lämnat tryckeriet och Vetenskapsradion Historia undersöker hur den pinfärska berättelsen om Sverige mellan 1965 och 2012 ser ut. - Det är första gången som jag läser en seriös genomgång om historia som utspelas under min egen livstid, menar Maja Hagerman som kommenterar bokverket. Hon menar att det är en historisk händelse i sig att Sverige nu får ett uppdaterat historiskt standardverk, för första gången på drygt 50 år. Kjell Östberg är en av författarna till boken och vill att boken ska hjälpa till att ge analytiska verktyg för att kunna förstå vår nära historia, liksom samtiden. - För första gången ligger nu historikerna i takt med medborgarna och jag hoppas att boken kommer att användas i samhällsdebatten, säger han. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Apr 201324min

- Låt stormaktstidens städer inspirera framtidens! Det menar Nils Ahlberg, författare till boken Svensk stadsplanering, där han driver tesen att stormaktstidens svenska stadsbyggnadsprojekt är en viktig kulturell och ekonomisk resurs att ta hänsyn till i planerandet av våra framtida stadsomvandlingar. Vetenskapsradion Historia träffar honom vid Slussen i Stockholm för att försöka läsa spåren av den äldre historien på platsen, och resonera hur de bäst kan bevaras efter en ombyggnation. Dessutom uppmärksammas Floridas 500-årsjubileum, en berättelse om guld, förgiftade pilar och den eviga ungdomens källa. 1513 landsteg den förste europén i Florida, spanjoren Ponce de Léon, som kom att ge platsen dess namn. Långt senare kom han att associeras med människans mångtusenåriga dröm om evig ungdom, då det påstods att hans egentliga mål inte var guld och rikedomar, utan evigt liv. Historikerna Dick Harrison och Dag Blanck berättar hans historia och varför den spanska besittningen i USA fått så liten uppmärksamhet i amerikansk historieskrivning. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

28 Mars 201324min

Thor Heyerdahls balsaflotte Kon-tiki är återigen aktuell på bioduken, samtidigt som hans teorier om hur Stilla havets öar koloniserades får allt större gehör. Vetenskapsradion Historia undersöker vad forskningen idag säger om indianresor i Polynesien. - Faktum är att allt fler forskare börjar snegla mot Sydamerika för att förstå den särpräglade kulturen i östra Stilla havet, berättar arkeologen Helene Martinsson Wallin. Dessutom uppmärksammas det pågående forskningsprojekt som kartlägger vårt historiska behov av att tala med änglar. Idag är det norska prinsessan Märtha Louise som gjort sig känd som änglapratare, men på 1600-talet var det oftare enkla bönder och bondflickor som nåddes av änglabudskap. Och budskapen handlade inte sällan om att just kungafamiljen och de besuttna i samhället skulle göra bot för att inte drabbas av guds straff. - Änglabudskapen hade en revolutionär politisk sprängkraft i det förmoderna samhället, berättar Arne Bugge Amundsen som leder forskningsprojektet. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Mars 201324min