Ryska spionplanen för att få vapentåg till Ukraina att krascha

Två ryska Mig-31-plan kränker Natolandet Estlands luftrum i tolv minuter. Efter den senaste kränkningen vill fler se hårdare tag mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I helgen flög två ryska stridsflyg av typen Mig-31 in över Estlands luftrum. Trots att Natoflyg var snabbt uppe för att avvisa planen stannade ryssarna i Estlands luftrum i tolv minuter.Det är tredje gången på kort tid Ryssland kränker ett Natolands luftrum. Nu vill fler att Nato tar i med hårdhandskarna nästa gång det händer, på samma sätt som Turkiet gjorde 2015 när de sköt ner ett ryskt stridsflyg. Men det är skillnad på händelserna och riskerar att öka konfliktnivån, varnar andra.Det var en helt annan situation, skulle jag säga. Det ska man ha i åminnelse när folk nu ropar på att man kanske skulle öka våldet och skjuta ner den här typen av mål i ett sånt här läge, säger Johan Huovinen, som är överstelöjtnant vid Försvarshögskolan.MedverkandeJohan Huovinen är överstelöjtnant och arbetar på Försvarshögskolan.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, producent

22 Sep 13min

Det händer märkliga saker i svenska hamnar som är högt prioriterade mål för tänkbara fiender. Nu rustar svenskt försvar för att möta hoten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Antalet oförklarliga incidenter i Skandinaviens största hamn i Göteborg har ökat kraftigt sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina 2022. Flera svenska hamnar har stärkt säkerheten senaste åren med exempelvis beväpnade vakter och spaning.Samtidigt satsar Försvarsmakten och civila aktörer för att möta de hot som hamnarna står inför. Hamnarna ska också vara redo för att hjälpa Nato-trupper som kommer till Sverige.Det går att lära sig mycket av Ukraina som lyckats överlista Ryssland i Svarta Havet.MedverkandeThomas Fransson - Säkerhetschef vid Göteborgs hamnHans Liwång - Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och forskare i marina systemFredrik Herlitz - Brigadgeneral och Ställföreträdande marinchefErik Froste - Marinexpert för EU i Ukraina och VD för Trafikverkets FärjerederiProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges RadioText: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

16 Sep 25min

Klimatförändringarna kommer rita om det det säkerhetspolitiska läget i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klimatförändringarna kommer att påverka Sverige och vår omgivning på flera olika sätt. Ett exempel är att trafiken och konfliktnivån troligen kommer att öka i Arktis i takt med att isen smälter.Men även vår miljö kommer att ta stryk om konfliktnivån ökar, och frågan är hur Sverige kan skydda sig.Live från Berwaldhallens scen pratar Claes Aronsson med Henrik Persson och Annica Waleij, båda analytiker vid FOI, som har djupdykt i klimat- och miljöfrågor kopplade till Sveriges säkerhet.MEDVERKANDE: Henrik Persson, analytiker vid FOIAnnica Waleij, analytiker vid FOIClaes Aronsson, programledareKalle Glas, producentSylvia Dahlén, Reporter

9 Sep 19min

Om det blir fred måste Europa skydda Ukraina mot Ryssland med våld om så krävs, och frågan är om Sverige och andra länder är redo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europas länder bygger just nu en koalition av villiga som ska ge Ukraina säkerhetsgarantier om en fred förhandlas fram. Uppgiften är att avskräcka Ryssland från att attackera på nytt.För att den fredsbevarande insatsen ska lyckas måste soldaterna på plats få mandat att strida om Ryssland bestämmer sig för att utmana, åtminstone enligt Ulf Henricsson, översten som ledde den svenska FN-insatsen i Bosnien på 90-talet.”Man ska förhandla från en styrkeposition. Det funkar inte att bli otydlig och virrig. Man får sätta ner foten det är min erfarenhet. Titta på Putin. Han får ju det han vill, tyvärr och han använder ju våld”, säger överste av första graden, Ulf Henricsson. Medverkande:Ulf Henricsson, överste av första gradenFredrik Wesslau, forskare vi Utrikespolitiska institutetEva Hagström Frisell, forskningsledare på FOIProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasText: Kalle Glas

2 Sep 29min

Små och snabba förband och ett nytt drönar-elitförband med namnet Rubicon skapar oreda i Ukrainas försvarslinjer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I sommar lyckades Ryssland, tack vare små och snabba förband på terrängfordon ta sig långt in bakom Ukrainas försvarslinjer i Donetskregionen.I samma område har Ryssland satt in sitt helt nya elitförband: Rubicon, som är specialiserat på drönarstrid. Förutom att trycket på Ukraina ökar, visar offensiven att Ryssland dragit lärdomar från kriget.”Ryssland har en Lessons Identified och Lessons Learn funktion där man tittar på vad som fungerar och inte. Sedan försöker man utveckla en bättre taktik. Det pågår ett sånt arbete. Ett exempel på det är det ryska, drönarspecialförbandet Rubicon”, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.MedverkandeJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljudkällor: AP, SR, X, Youtube, The SunTEXT: Kalle Glas

27 Aug 17min

Den tre år gamla gåtan om vem som sprängde Nord Stream-ledningarna i Östersjön kan vara på väg att lösas. Misstankarna pekar mot Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Serhiy K är 49 år och en före detta officer i den Ukrainska säkerhets- och underrättelsetjänsten SBU. Han greps nyligen i en semesterort i Italien eftersom tyska åklagare menar att han var ombord på den segelbåt som misstänks ha transporterat dykare och sprängmedel ut till Nord Stream hösten 2022.Länge misstänktes Ryssland ligga bakom sprängningen, men den tyska utredningen visar alltså att det är ukrainska medborgare som utfört sabotaget.Nästa fråga är om även den ukrainska staten kan ha varit inblandad. Det finns källor som hävdar det.Medverkande:Hans Livång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan.Programledare Claes Aronsson och Kalle GlasReporter Sylvia Dahlén

22 Aug 15min

Många lägger fokus på konserver och vatten men glömmer det viktigaste när de ska förbereda sig på en kris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. David Bergman vid Försvarshögskolan som doktorerat i psykologi och skrivit boken ”Vem är du när kriget kommer?” anser att för mycket fokus läggs på prepping.En myt om hur vi reagerar i krig är att många flyr, enligt Bergman. Storskaligt vill de flesta hellre stanna kvar än fly, visar forskningen.Många människor har svårt att förbereda sig i fredstid för att det kan bli krig. ”Först när vi står inför fullbordat faktum reagerar vi. Coronan är ett bra exempel på att samhällen anpassar sig snabbt på det sätt som behövs.”, säger Bergman.

19 Aug 25min

Hör en längre intervju med Paula Wallenburg, kommendör och chef över Sveriges fyra ubåtar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 20 år sedan visade marinen i övning hur överlägsna de svenska ubåtarna var USA:s flotta. Den svenska besättningen lyckades bland annat sänka hangarfartyget USS Ronald Reagan.Det har nu gått två decennier sedan övningen, men enligt Paula Wallenburg är de svenska ubåtarna fortfarande lika överlägsna.”Jag vill påstå att våra båtar och våra besättningar är konstruerade och har den kompetensen och den är bestående. Så svaret är ja. Vi är väldigt överlägsna på den uppgift vi är byggda för”, säger Paula Wallenburg, kommendör och chef för första ubåtsflottiljen.Kalle Glas, Gräns

5 Aug 25min