Elöverkänslig del 1: Pengarna och hoten
Kaliber19 Feb 2024

Elöverkänslig del 1: Pengarna och hoten

Tusentals personer säger att de är drabbade av elöverkänslighet - något som den samlade vetenskapen inte kunnat bevisa existerar. Kaliber om statliga miljoner till ett förbund som gör motstånd mot forskningen. Del 1/2.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arja och Helén upplever sig sjuka av el

– De här lysrören, det kändes som ett strykjärn mot huvudet, och jag kunde inte gå rakt.

Det är 1992, och Arja kliver in i en mataffär i Upplands Väsby när hon plötsligt tycker att hon känner av de flimrande lysrören i taket. Tron på elöverkänslighet blir starkare hos henne.

– Jag hade ingen längtan efter döden, men det, det är den fruktansvärda sjukdomen, att man är så sjuk och har så ont i huvudet.

I en annan del av landet, på den uppländska slätten, bor Helén i ett rött hus i en glänta mellan snöklädda åkrar och högresta granar.
Det är 2006 när Helén upplever en starkare sjukdomskänsla. Hon säger att hon känner yrsel och smärta, och börjar att rasa i vikt. Helén går till vårdcentralen, men där hittar de ingen orsak.

Vid den här tiden får Helén höra talas om elöverkänslighet från en släkting som själv tror sig vara drabbad. Ju mer Helén tänker på elöverkänslighet, desto mer tror hon på det som en förklaring. Och som ett problem som i sådana fall går att lösa.

– Vi fick ju tömma hela huset på datorer, på mobilerna, på alla batterier vi hade i allting.

All teknik som finns i ett normalt tjugohundratalshem, blir ett hot, enligt Helén.

Bildskärmssjuka

Vi får kontakt med människor som har eller har haft besvär som de själva beskriver som diffusa smärtor, trötthet. Yrsel. Sömnsvårigheter. Nästäppa. Domningar. Stickningar. Svimningar. Flera av dem har också pratat om hur att uppleva sig som elöverkänslig kan väcka självmordstankar. Och flera av dem har fått bekräftat av andra som tror på elöverkänslighet att deras ohälsa beror på strålning.

Och ett namn återkommer bland flera av de vi pratar med, det är Bengt Håkansson från Elöverkänsligas Riksförbund, ett förbund med 2.200 medlemmar.

– Min entré där, det var bland annat att jag skrev en rätt lång artikel i deras tidning, eller i vår tidning, ska jag säga nu, Ljusglimten. Rätt snart så fick jag överta frågespalten “teknikfrågan” där jag svarar på frågor om teknik. Och, ja, vad som bekymrar folk. Jag har ju några som lyssnar och som behöver hjälp och råd. Det har väl varit det viktigaste.

Går inte att koppla

– Det här har ju många namn.

Lena Hillert har lång erfarenhet som forskare på Arbets- och miljömedicin inom miljörelaterade hälsobesvär. Hon har nyligen gått i pension men fortsätter att hålla föreläsningar i ämnet på Karolinska Institutet i Solna.

– Det mesta har ju varit vad man kallar dubbelblindprovokationer, det vill säga att man har gjort en försöksuppsättning som man så långt som möjligt tror, att det här är någonting som triggar besvären hos personerna. Och ibland har man gjort öppna prov innan, det vill säga att de vet ”nu är du exponerad, nu sätter vi på den här utrustningen”, och man har valt försökspersoner då som har sagt ”ja men det här är någonting som utlöser besvär hos mig.” Man har också tagit personernas i andra studier, inte mina, men man har tagit utpekad utrustning och gjort i deras hemmiljöer, för man tänkte att ”om vi gör det här i laboratorier så kanske vi missar någon faktor”, men inte där heller fick man något samband.

Studier har kunnat visa att det är en negativ förväntan som kan orsaka besvären, något som kallas ”noceboeffekt”. Det innebär att människor kan uppleva sjukdomssymptom för att de är övertygade om att de ska inträffa i en specifik miljö.

Samtidigt har Lena Hillert utsatts för försök till misskreditering, då personer påstått att hon varit anställd av Telia.

– Jag har aldrig varit anställd, jag har aldrig fått ett öre från Telia. Man försökte ju misskreditera mig. För att, så att säga, minska min trovärdighet. Det är ju naturligtvis inte roligt, säger Lena Hillert.

Avfärdar att elöverkänslighet inte skulle ha bevisats

Ordförande för Elöverkänsligas Riksförbund, Marianne Ketti, upplever själv att hon började drabbas av elöverkänslighet för många år sedan.

När vi påtalar för Marianne Ketti att elöverkänslighet inte vetenskapligt går att bevisa, avfärdar hon den erkända forskningen.

– Den bygger inte på någon saklighet.

Marianne Ketti är övertygad om att forskningsresultat och myndigheter som arbetar med strålsäkerhet, så som Strålsäkerhetsmyndigheten, är korrupta.

– Strålsäkerhetsmyndigheten kan du inte lita på. De har ett vetenskapligt råd, och delvis hänger det här...sitter det här, från det här vetenskapliga rådet då, så sitter det folk från en organisation som heter ICNIRP. Vi har försökt komma åt dom här länge.

ICNIRP, den organisation hon är kritisk mot, är en icke vinstdrivande internationell sammanslutning av forskare och experter inom området icke-joniserande strålning och människors hälsa. Det är också därifrån den senaste forskningen kan hämtas som stöd för bland annat myndigheter i Sverige, till exempel gällande de gränsvärden som mäts kring hur hög strålning som får förekomma i samhället utan att det innebär risker.

Hot mot myndighetspersoner och forskare

Vi kommer i kontakt med flera myndighetspersoner och forskare som berättar om hot som de blivit utsatta för från medlemmar i förbundet.

Jimmy Estenberg jobbade som utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten fram till 2021. En dag får han ett samtal. Det kommer från en medlem i Elöverkänsligas Riksförbund, berättar han.

– En person hade letat upp mina barns födelseannonser...och då var de ju några år gamla, så det är ingenting som låg i dagens tidning direkt. Det var ju en väldig tydlig markering från dem att de hade koll på mig och min familj.

Vi frågar Marianne Ketti, som varit ordförande i Elöverkänsligas Riksförbund i 10 år, om hoten.

– Ja, vi hotar ingen, sådant jobbar inte vi med i förbundet, vi jobbar seriöst. Jag tycker det är förjäkligt om man hotar politiker, om man hotar någon annan, oavsett om jag inte sympatiserar med dem så tycker jag att ingen människa ska vara utsatt för hot i sin yrkesutövning eller vad man nu jobbar med. Ett sådant samhälle ska vi inte ha.

Miljoner i bidrag

Varje år får Elöverkänsligas Riksförbund omkring 1,7 miljoner kronor i statsbidrag. Detta på grund av att elöverkänslighet räknas som ett funktionshinder efter ett regeringsbeslut 1995. Bidraget är utformat så att pengarna ska gå till påverkansmöjlighet i samhället som ligger i medlemmarnas intressen.

– Det finns ingen koppling till det i just det här organisationsbidraget, utan fokus som vi tittar på utifrån statsbidrag, det är helt enkelt om de har uppfyllt de kriterier för en organisation, och för att kunna organisera sig som verksamhet, säger Zara Warglo, som är avdelningschef för Avdelningen för behörighet och statsbidrag på Socialstyrelsen.

Mellan åren 1995 och 2000 betalade Regeringskansliet ut statsbidrag till handikapporganisationerna, men år 2000 tog Socialstyrelsen över ansvaret för att betala ut pengarna.

– Och sedan fick vi ta över det här uppdraget, och sedan dess då, 2000, så har de ungefär sammanlagt fått ut 33 miljoner kronor. Här får man väl titta på det i ljuset av just den funktionshinderspolitik, tänker jag, som var runt millennieskiftet, där man var väldigt noggrann med att trycka på att man skulle inte titta för mycket på medicinska diagnoser, utan man skulle se personerna och individerna som hade de här bekymren och en funktionsnedsättning då som kunde leda till ett funktionshinder.

Vill se över hur bidraget är utformat

– Vi skulle ju gärna se att man gör en översyn av den här förordningen. Vi kan inte ändra i en förordning. Men däremot så har vi ju påtalat det för Regeringskansliet, säger Zara Warglo.

Regeringskansliet vill inte ställa upp på en intervju men skriver i mejl att ett nytt förslag till förordningen förbereds inom Regeringskansliet.

Till Kaliber uppger majoriteten av riksdagspartierna att det bör finnas krav på vetenskapliga belägg för de handikapporganisationer som får statsbidrag och välkomnar att bestämmelsen ses över.



Reportrar: Jill Eriksson och Johanna Torshall Svensson.
Producenter: Johan Sundström och Viktor Papini.
Slutmix: Johan Hörnqvist
Programledare: Annika H Eriksson

Avsnitt(590)

Fallen som aldrig når domstolarna

Fallen som aldrig når domstolarna

Unga tjejer i hederskonflikter uppmanas att ta sina liv. Det avslöjade Kaliber för fem år sedan.Då lovades satsningar för att komma åt förövarna. Men i dagens Kaliber berättar vi om fallen som aldrig når domstolarna, och där föräldrar och släktingar går fria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Okt 201129min

Slavlika förhållanden på billiga biltvättar

Slavlika förhållanden på billiga biltvättar

Biltvätten är skonsam mot bilen och du slipper göra jobbet. Men de som tvättar din bil för hand får betala ett högt pris.Kaliber kan avslöja hur asylsökande och papperslösa utnyttjas som billig arbetskraft under slavlika förhållanden.Skatteverket kallar det människohandel. Samtidigt ger Arbetsförmedlingen stöd till de illegala verksamheterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Okt 201129min

Tuppar blir läppförstoringar

Tuppar blir läppförstoringar

Trots att det är förbjudet att testa smink som läppstift och maskara på djur inom hela EU kan Kaliber avslöja att svenska tuppar föds upp med enda syfte att bli antirynkkrämer och läppförstoringar. Oetiskt, säger kritikerna, och en lucka i lagen att svenska djur kan födas upp bara för att bli till skönhetsprodukter. En rättighet för kunden att själv välja, säger tillverkaren.Och Jordbruksverket, som har ansvar för djurskyddet, har ingen aning om produktionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Okt 201129min

"Väntetiden kan leda till så mycket"

"Väntetiden kan leda till så mycket"

Rädd för sig själv och ständiga självmordstankar. Så beskrivs Elin första gången i sin journal när hon 14 år gammal skrivs in på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm hösten 2008.Ett par månader senare, i väntan på en plats på en specialiserad ätstörningsklinik, hoppar Elin från ett fönster i sin pappas lägenhet. I en väska har hon packat några gosedjur och sin dagbok. Kalibers granskning av den svenska ätstörningsvården visar att det saknas alternativ för de barn och unga som är svårast sjuka. Endast ett fåtal landsting kan erbjuda specialiserad heldygnsvård, så kallad slutenvård. Och hos landets patientnämnder finns många klagomål om att inte få specialiserad behandling.BUP blir sista anhalten när ingen annan hjälp finns att få. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Juni 201129min

"Vi uppmanas att inte utreda"

"Vi uppmanas att inte utreda"

Gräv inte, leta inte efter brott, låt bli gamla utredningar - så kan det låta enligt flera inbrottsutredare som Kaliber har varit i kontakt med.De kommer från olika delar av landet, men berättar samma sak:Istället för att utreda svårlösta inbrott, uppmanas poliser av sina chefer att lägga ner, och satsa på enklare brott, som snabbt ger pinnar i statistiken. Kaliber fortsätter granskningen av polisens hantering av bostadsinbrotten. Och vi åker till Storbritannien, där polisen procentuellt sett löser fyra gånger fler bostadsinbrott än i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Juni 201129min

Nya brott och nya straff

Nya brott och nya straff

En bok full med namn och telefonnummer ­- till nya kriminella vänner.Martin berättar att det var det enda han kom ut med efter att ha avtjänat ett 9 månader långt fängelsestraff för våldsamt upplopp i samband med EU-toppmötet för tio år sedan.Kaliber har letat rätt på dom som dömdes efter kravallerna i Göteborg för att ta reda på vad som hände sedan.Och vår granskning visar att det var unga människor med en tydlig politisk agenda som var i Göteborg de här dagarna, men också kriminella ungdomar som tog tillfället i akt att slåss mot polisen.Många av de dömda hade en kriminell bakgrund redan 2001 - och var tredje person har efter kravallerna begått nya brott och blivit straffade igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Juni 201129min

Bakom den gröna fasaden

Bakom den gröna fasaden

Ät tills du storknar från de välfyllda bufféerna. Perfekt för barnfamiljer med glassugna ungar och hungriga tonåringar. Så säljer Sveriges största resebolag all inclusive där du betalar all mat och dryck innan du ens har lämnat landet. Kaliber har granskat baksidan av de hotell som Sveriges största resebolag - Ving, Fritidsresor och Apollo - använder sig av när de säljer all inclusive med löften om miljöansvar. Vi har varit i soprummen. Och den gröna bild resebolagen målar upp visar sig vara allt annat än grön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Maj 201129min

Allt ingår: Mat, dryck och lagbrott

Allt ingår: Mat, dryck och lagbrott

"Lämna plånboken hemma" och "skönt att slippa tänka på vad det kostar" - så marknadsförs den växande trenden med att åka på all inclusive-semester.Men Kaliber har granskat vad all inclusive innebär för dem som inte är turister - för småföretagarna utanför hotellen och inte minst för dem som gör vår perfekta semester möjlig - hotellpersonalen. Vi har åkt till Turkiet, Mallorca och Gran Canaria och kollat hotellen som Sveriges största resebolag använder sig av. Och den bild Ving, Fritidsresor och Apollo vill ge av all inclusive går inte alls ihop med vad vi har hittat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Maj 201129min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
aftonbladet-krim
mardromsgasten
badfluence
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
killradet
rattsfallen
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
hor-har
vad-blir-det-for-mord
radiosporten-dokumentar
rss-brottsutredarna
p3-historia
aftonbladet-daily
rss-mer-an-bara-morsa