Vägen ut i rymden hotad av rymdskrot
Vi skickar upp allt fler satelliter runt jorden och det ger också fler krockar i omloppsbanorna. Allt rymdskrot idag och framåt är en stor utmaning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 50-talet har hundratals kollisioner skett och än finns ingen fungerande skrotåtervinning i rymden. Uttjänta satelliter, raketsteg och annat kretsar istället vidare runt jorden, eller brinner upp i atmosfären, men ingendera lösningen är hållbar. Rymdskrotet kan förstöra satelliter och skapa ännu mer skrot, och all utrustning som brinner upp påverkar atmosfärens kemiska sammansättning. Hur ska vi hantera det rymdskrot som ackumuleras och hotar all rymdverksamhet?Medverkande: Professor Anna Öhrwall Rönnbäck och René Laufer, Luleå tekniska universitet, Johan Kero, rymdforskare vid Institutet för rymdfysik och professor Hugh Lewis från Southamptons universitet i Storbritannien.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
28 Apr 19min
Liv i rymden – vår bästa chans att hitta det
Planeten K2-18b tycks omges av ämnen som på jorden kommer från liv. Men kan vi nånsin bli säkra på vad som ser ut som liv i rymden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Alexis Brandeker, astronom vid Stockholms universitet och Erik Persson, filosof vid Lunds universitet. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se
25 Apr 19min
När “alla” var överens om att offra naturen för elektricitet i Sverige
Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för! Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20220830.Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
24 Apr 19min
Matematikforskare utvecklar matteundervisning utan gränser - för flyktingläger
Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats.För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik. Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras.
23 Apr 19min
AI revolutionerar forskningen om sillgrisslor på Stora Karlsö
Sillgrisslornas beteende på Stora Karlsö kartläggs och sorteras nu med hjälp av AI. Forskarna förstår därmed fåglarnas beteende och ekosystem bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av AI och 67 kameror övervakas sillgrisslorna på Stora Karlsö dygnet runt. Det sker via en specialbyggd fågelholk. Teknik möjliggör en noggrann kartläggning av fåglarnas liv, från häckning till kläckning och fågelungar som hoppar utför stupen.Forskarnas arbete bakom kulissernaDet är inte längre aktuellt att ligga med kikare längs med klippkanterna. Istället analyserar forskarna data från kamerorna och kan fokusera på att förstå sillgrisslornas beteenden. Det ger också insikter i hur hälsosamt hela Östersjöns ekosystemet är eftersom sillgrisslor kan bli upp till nästan 50 år gamla.AI avslöjar nya insikterAI-modeller tränas för att känna igen olika fiskarter och fåglarnas kroppsställningar. Kamerorna visar infraröd strålning och avslöjar också vad som händer när det under en timme blir extremhett på klippkanterna. Det hjälper forskarna att identifiera förändringar i sillgrisslornas beteenden och miljöpåverkan.Medverkar: Jonas Hentati Sundberg, docent vid Sveriges Lantbruks universitet i Uppsala.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Lars BroströmLars.Brostrom@sverigesradio.se
22 Apr 19min
Hälsosamma dagdrömmar – därför mår hjärnan bra av att tappa fokus
Effektivitet, fokus och sociala medier kan störa hjärnans behov av återhämtning och att sortera tankarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 19 november 2024.En så enkel och vardaglig sak som att tappa fokus och låta tanken vandra – kanske inte är så trivialt trots allt. Tillsammans med en rad hälsofördelar pekar forskning på att det till och med skulle kunna utveckla våra hjärnor. Mellanchefens utsatthet ses som en mardröm för just detta med mycket stress och olösta situationer, som hela tiden pockar på uppmärksamhet.Dessutom diskuterar vi flygtrenden ”rawdogging” som spreds på Tiktok sommaren 2024 och den Sydkoreanska tävlingen Space-out competition som anordnas på allt fler platser i världen. Två fenomen som båda gör förmågan att tappa fokus till en sport. Trenderna skulle kunna ses som en motreaktion på ett allt högre krav på att alltid vara fokuserad.Medverkande: Henrik Jörntell, professor i neurovetenskap vid Lunds universitetProgramledare och producent:Lars broström lars.brostrom@sverigesradio.seReporter: Emelie Bredmaremelie.bredmar@sverigesradio.se
21 Apr 19min
Perfektionism får dig att prestera sämre
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240103.Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.Bok om perfektionismThomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se
18 Apr 19min
Harvards rektor nobbar Trumps krav – och går miste om miljarder
Flera amerikanska universitet har fått krav på sig att bland annat ändra sin antagning. Ansedda Harvard nobbar kraven och fråntas 2 miljarder dollar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör USA-korrespondenten Ginna Lindberg om kraven och om Harvard-rektorns svar till Trump. Det handlar också om att en liten RNAi-molekyl provas mot de varroa-kvalster som är ett problem i bikupor, och om att läsa böcker respektive lyssna på dem.Programledare och producenter:Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
17 Apr 19min
