Jordskred har alltid hotat oss

Följ med till vikingarnas, borgbyggarnas och pålspärrarnas Stockholm, tiden innan staden fanns. Och hör kulturkocken Richard Holmgren botanisera i ett historiskt vampyr-kit från 1800-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid ger sig ut på jakt efter vad som fanns i Stockholm innan staden grundades på 1200-talet. Tillsammans med arkeologerna Torun Zachrisson och Kerstin Söderlund letar man efter spåren av vikingarnas Stockholm, platsen där vikingaskepp samlades inför vidare färd österut. Bland annat har man hittat en vikingatida guldarmring i närheten av Rörstrands porslinsfabrik, som tycks härröra från tiden då vikingarna reste i dagens Ryssland. Dessutom undersöker man kopplingarna mellan 1000-talets pålspärr vid Norrström, namnet Stockholm och platsen för medeltidens äldsta borg i Gamla Stan.I sista delen i serien om kulturhistoriska myter diskuterar arkeologen Richard Holmgren det historiska fenomenet vampyr-kit – en sorts portabla vampyrbekämpningsväskor som ofta är moderna förfalskningar, men som bär på en rik tradition av vampyrism och djävulsfördrivning, med anor till forntidens Tibet.

6 Apr 201624min

Bonnie Clementsson har undersökt svenska incestfall under 300 år, för att förstå hur vår syn på sex i familjen förändrats. Och arkeologen Richard Holmgren provar dieten som förvandlar dig till mumie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har på 300 år förvandlats från ett land med världens striktaste incestlagstiftningar till ett med de mest liberala. I Vetenskapsradion Historia berättas om tiden då kärleken mellan en man och hans avlidna hustrus syster bestraffades med döden. En tid då Moseboken var svensk lag, och äkta kärlek inte var någon förmildrande omständighet.– Det som var logiskt för 1700-talets svenskar, att följa Bibelns ord om synen på sex inom familjen, framstår kanske som barbariskt för oss idag, säger Bonnie Clementsson, som forskar om incestens historia.Dessutom återvänder Tobias Svanelid till arkeologen Richard Holmgrens kulturhistoriska kök för att testa dieten som förvandlar en människa till en mumie. I Japan var fenomenet sokoshinbutsu, självmumifiering, en aktad verksamhet bland landets buddhistmunkar, men idag är sedvänjan förbjuden. Med hjälp av nötter, bark och urushi-té tillagas den livsfarliga dieten.

30 Mars 201624min

Det judiska gettot i Venedig grundades för 500 år sedan och Tobias Svanelid reser dit för att utforska platsens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det judiska gettot i Venedig, hemorten för Shakespeares Shylock, visar sig vara en levande kulturhistorisk tummelplats för Europas och Mellanösterns judiska befolkning, som oftast levde i harmoni med Venedigs kristna befolkning, trots diskrimineringen.– Venedigs styrande insåg att de hade stort behov av judarnas karaktäristiska kunnande inom pantlåning och bankväsende, och välkomnade därför judiska grupper från Europas alla hörn, berättar Lena Roos, föreståndare för Forum för judiska studier.I år, under 500-årsmarkeringen, skall gettots historia ställas ut i Dogepalatset, men man skall också sätta upp Shakespeares ”Köpmannen i Venedig” under bar himmel mitt på gettots stora torg. En händelse som syftar till att skapa debatt om dagens europeiska antisemitism.

23 Mars 201624min

Rekordstort forskningsanslag ska nu ge ny kunskap om våra mest kända historiska figurer: vikingarna. Och så tillagar Richard Holmgren ett livsfarligt zombiepulver enligt traditionellt haitiskt recept. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av ett rekordstort forskningsanslag ska arkeologerna Neil Price, John Ljungkvist och Charlotte Hedenstierna Jonson undersöka fenomenet vikingar. Under tio år planerar man nu att gå till botten med det världsberömda historiska fenomenet, för att förstå hur vikingar kom att uppstå just i vår del av världen.– Det handlar om att begripa hur det kom sig att de skandinaviska samhällena skapade ett så unikt kulturellt fenomen, menar forskningsledaren Neil Price.Dessutom fortsätter arkeologen Richard Holmgrens magstarka kulturhistoriska tillredningar i köket i Skänninge. I dagens avsnitt tillverkar han ett zombiepulver med hjälp av tusenfotingar, fågelspindlar, ödlor, paddor och en blåsfisk – allt för att förstå det mytomspunna zombiefenomenet på Haiti.– Visst blir pulvret giftigt, säger han, men vi kommer troligtvis ändå inte att kunna uppleva samma sak som en voodoo-troende haitier som vuxit upp med zombies som en självklar del av kulturen, menar Richard Holmgren.Richard Holmgrens recept på zombiepulverTillredarens armar och händer smörjs med en skyddande lotion innehållande citron, ammoniak och kleren. Placera bomullspluggar i näsan, ta på en skyddande hatt och täck hela kroppen med hampasäckar.Blåsfisken och paddan soltorkas under några dagar under stark sol.Därefter värms fisken och paddan försiktigt över öppen eld. Det är viktigt att inte värma för länge, då djurens aktiva gifter kan försvagas.Mal sedan ovanstående ingredienser i en mortel till ett grovt fragmenterat stoff.Rosta sedan spindeln (exempelvis en ”Haitian Brown”) med tusenfotingen samt den ogiftiga ödlan ganska hårt. Värmen kan vara hög eftersom de inte har några aktiva toxin som kan förstöras.Lägg sedan de rostade djuren i morteln och fortsätt att mala alltsammans med blåsfisken och paddan - detta till ett pulver som även filtreras för att slutligen ge ett grövre pulver.När pulvret appliceras på offrets kropp skapar det en känsla av myror under huden. Kliandet (paddans gift) skapar sår som gör att tetrodotoxinet når blodflödet. Mest effektivt är pulvret om det tas oralt under extremt noggrann dos. I vissa recept förekommer växtdelar för att skapa klåda och irritation på huden.Överkurs: förmodligen var det den giftiga örten, Datura stramonium, som medförde amnesi och extrema hallucinationer som användes för att skapa ett ”efterpulver”. Om det första pulvret fick offret att skenbart dö och sedan återvända från de döda, så var det denna så kallade ”zombiegurka” som senare skapade ett bisarrt beteende. (lokala varianter förekom på Haiti samt skilda åsikter på ingrediensernas effekter)

16 Mars 201624min

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals. (lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

9 Mars 201624min

Sidenvägen från Kina sträckte sig ända till Sverige, såväl under vikingatiden som en kort period under stormaktstiden. Tobias Svanelid berättar om vägens inflytande på såväl Sverige som Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I alla tider har vi nordbor velat klä oss i siden och allt sedan vikingatiden hittade kinesiska och persiska sidentyger till Skandinavien. Vetenskapsradion Historia undersöker hur sidenvägarna till Sverige egentligen sett ut, allt från vikingatid till sent 1600-tal, och hur sidenet kom att påverka vår kultur.– Dagens flyktingar från Syrien känner lätt igen svenska hemslöjdsmönster, eftersom mönstren ursprungligen hämtats från importerade persiska sidentyger på 800-talet, berättar arkeologen Annika Larsson som forskar om vikingatida siden.Dessutom berättar Livrustkammarens Ann Grönhammar om den svenska stormaktens försök att direktimportera siden, och den korta period då staden Narva var centrum för en svensk-armenisk sidenhandel. Och forskaren Eva Myrdal berättar hur Sidenvägen också kom att förändra vikingatidens kinesiska högkultur, Tang-dynastin, vars föremål just visats i Stockholm.Programledare är Tobias Svanelid.

2 Mars 201624min

Kulturarvet förstörs i Syrien, Irak och Libyen, men forskarna tar nu krafttag för att få bukt med katastrofen. Vetenskapsradion Historia rapporterar om initiativen att rädda och återskapa kulturarvet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vi människor är ingenting utan våra kulturer och vår historia, menar UNESCO-chefen Irina Bokova som nyligen besökte Sverige för att diskutera hur förstörelsen av världens kulturarv kan stoppas.Vetenskapsradion Historia träffar henne och många andra internationella kulturarvsarbetare, som ibland annat Irak och Syrien arbetar med att kartlägga IS skövling och plundring, som katalogiserar Palmyras hotade konstskatter, och som fortbildar lokala arkeologer så att de kan återvända till ruinerna med kompetensen att återuppbygga den krigsdrabbade historien.Programledare är Tobias Svanelid.

24 Feb 201624min

Det har gått 100 år sedan slaget vid Verdun, första världskrigets mest fruktansvärda drabbning, ett helvete på jorden. Dessutom om slavupproret på skeppet Meermin för 250 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 100 år sedan inleddes slaget vid Verdun. 300 dagar av blodigt bombardemang skulle resultera i 100 000-tals dödsfall och skapa bilden av Verdun som första världskrigets värsta slag. Nils Fabiansson, författare till boken Historien om Västfronten, berättar om slagets betydelse för kriget, och för vår förståelse av det idag.Dessutom uppmärksammas slavupproret på skeppet Meermin för 250 år sedan. Händelsen har uppmärksammats stort i dagens Sydafrika, där berättelsen om de madagaskiska slavarnas kamp mot det holländska ostindiska kompaniet gett resonans i Sydafrikas moderna historia av apartheid. Marinarkeologen Jaco Boshoff söker nu resterna av Meermin utanför Goda Hoppsudden.Programledare är Tobias Svanelid.

17 Feb 201624min