Britterna som önskade världsherravälde

I Sandby borg på Öland finns spåren efter en av de mörkaste händelserna i Sveriges historia - ett helt samhälle utplånat i en blodig massaker för 1 500 år sedan. Hör om de senaste fynden därifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har kallats för Nordens Pompeji och är ett blodigt ögonblick fruset i tiden. Massakern i Sandby borg för 1 500 år sedan har fascinerat en hel värld och nu börjar arkeologerna bättre förstå vad som hände och varför ett helt samhälle på Öland utplånades. Hör arkeologen Helena Victor och osteologen Clara Alfsdotter berätta om de senaste fynden ifrån utgrävningarna. Dessutom om brunnsmusiken som underhöll förra sekelskiftets hälsofreaks när de besökte brunnarna vid till exempel Ramlösa och Medevi. Musikvetaren Ann-Marie Nilsson har undersökt brunnsmusikens välklingande funktion. Och så bevarar Dick Harrison veckans lyssnarfråga om myntningen på medeltiden. Programledare är Tobias Svanelid.   Musiken du hör i inslaget om brunnsmusikens historia är: Under skuggande kastanjer med Oktetten Kronan. Swedish Society SLT 33284 (uvertyren, polkan)och Vid denna källa med Oktetten Ehnstedts Eftr. Caprice CAP 21529 (valsen, marschen).

10 Apr 201844min

Vetenskapsradion Historia söker den röda tråden från Elefantmannen, via Edvard Persson till Biggest Loser. Dessutom om påskharen, Martin Luther King och finlandssvenskar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Sinnesslöa”, ”tjockisar” och ”dvärgar” var en gång högsta söndagsnöje i Sverige som den välbärgade överklassen samlades för att titta på och skratta åt. Läkaren Stephan Rössner har undersökt hur vi skämtat om människors utseenden och påstådda tillkortakommanden genom historien och hittar en röd tråd från då till nu – inte minst när det gäller synen på överviktiga människor. Dessutom tipsar Urban Björstadius om läsning i påsktider – folklivsforskaren Bengt af Klintberg gräver i påskharens historia och Lars Åke Augustsson uppmärksammar Martin Luther King, 50 år efter hans våldsamma död. I veckans lyssnarfråga reder Dick Harrison ut när och hur svensktalande människor dök upp i Finland för första gången. Programledare är Tobias Svanelid.

3 Apr 201842min

Tobias Svanelid går på jakt efter den riktiga Maria Magdalena och hittar en mysig kyrkomamma. Dessutom om den religiösa matens historia som Urban Björstadius tycker smakar himmelskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu är hon återigen aktuell på bioduken och Vetenskapsradion Historia granskar Maria Magdalenas många förvandlingar genom historien – från Jesus främste apostel, via påven Gregorius syndiga hopkok på 500-talet till dagens försök att återskapa ursprungs-Maria i kamp med populärkulturen. – Tänk bort synderskan och botgöraren Maria Magdalena, menar historieprofessorn Dick Harrison. Dessutom om den historiska bakgrunden till den religiösa maten. I en aktuell bok undersöker religionshistorikern Lena Roos de olika världsreligionernas matkulturer och hur de en gång utvecklades i ett historiskt sammanhang. Och så uppmärksammas boken som Kungliga Biblioteket menar kommer att skriva om Sveriges historia. Programledare är Tobias Svanelid.     Recept Jacobs linssoppa från 1 Mos 25: 29-34 (2-3 portioner) En dag när Jakob kokade soppa kom Esau från markerna, alldeles utsvulten. ”Ös upp av det röda åt mig, det röda där”, bad han Jakob, ”jag är alldeles utsvulten.” Därav fick han namnet Edom [adom betyder röd på hebreiska]. Men Jakob svarade: ”Bara om du ger mig din förstfödslorätt i utbyte.” Då sade Esau: ”Jag håller på att dö, vad har jag för glädje av förstfödslorätten?” – ”Ge mig först din ed”, sade Jakob. Esau gav honom sin ed och sålde så sin förstfödslorätt till Jakob. Då gav Jakob honom bröd och linssoppa. Han åt och drack, reste sig och gick. Så litet brydde sig Esau om sin förstfödslorätt.   3 dl sköljda, röda linser 1 skivad gul lök 1 hackad tomat 1 pressad vitlöksklyfta 8 dl hönsbuljong 1 tsk mald kummin Salt, peppar, citron 1 finhackad gul lök för att strö över den färdiga soppan.   Koka linser, lökskivor, tomat och vitlök i buljongen på svag värme i 45 min. Mixa soppan och krydda med salt, peppar, kummin och pressad citron. Stek den finhackade löken mjuk och strö över soppan.   Receptet är från Lena Roos. Det är inte från Bibeln men innehåller (med undantag för tomat) ingredienser som man vet att israeliterna i biblisk tid åt. Dessutom är den god nog att sälja sin förstfödslorätt för.

27 Mars 201844min

Ungdomsrevolt, Parisrevolution och Pragvår. 1968 var revolutionsåret då revolutionerna misslyckades, men som fortfarande präglar vår tid. Tobias Svanelid diskuterar året med Henrik Berggren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var året när kårhuset ockuperades, när Palme demonstrerade för Nordvietnam och Paris stod i lågor. Men det var också året när svenskarna såg på High Chaparall och lyssnade på schlager. 1968 har gått till historien som ett revolutionärt år, men inga av revolutionsförsöken lyckades. I den aktuella boken 68 undersöker historikern Henrik Berggren vad som egentligen hände 1968 och hur man kan förstå årets alla spretiga händelser. Dessutom granskar vi bioaktuella Grottmannen Dug som i animerad form skildrar mötet mellan stenålderns och bronsålderns människor. Möten som faktiskt ägde rum på riktigt, betonar arkeologiprofessorn Mats Burström. Dick Harrison reder ut vilka beguinerna egentligen var och hur det kommer sig att deras sekulära klosterväsende inte överlevde medeltiden.

20 Mars 201844min

Följ med Tobias Svanelid till Norra begravningsplatsen i Solna i jakt på svenskarna som var med i första världskriget - tyskfrivilliga, främlingslegionärer, svenskamerikaner och fredsaktivister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tusentals svenskar stred i första världskriget trots att Sverige inte var en krigförande nation. Tobias Svanelid ger sig ut på jakt efter några av dem tillsammans med författaren Nils Fabiansson. – Det här är historier och livsöden som de flesta av oss har glömt bort, menar han. På Norra begravningsplatsen i Solna finns minnena från flera av de svenskar som engagerade sig i kriget, och som med sina livsöden illustrerar hur kriget en gång splittrade det svenska samhället. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det kom sig att inte alla människor blev bitna av pestloppor. Kan det bero på att de hade ”surt blod”?

13 Mars 201844min

Brott och brottslingar har skrämt och fascinerat oss i alla tider och Vetenskapsradion Historia undersöker hur det sena 1800-talets nya vetenskap kriminologi försökte hjälpa oss att förstå ondskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Såväl författare som vetenskapsmän har i mer än hundra år aktivt försökt förstå sig på varför vissa människor begår kriminella handlingar. I Vetenskapsradion Historia träffar vi två forskare som undersökt det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets frontfigurer inom kriminologi och brottsskildringar för att ta reda på hur de påverkat vår egen syn på brottslingen. Dessutom om Carl Larssons Midvinterblot som nu åter hänger på sin plats på Nationalmuseet efter en restaurering. Men konstverket var länge omdiskuterat och dess plats i museets trapphall långt ifrån självklar. I veckans lyssnarfråga reder Dick Harrison ut om vi bör säga före och efter Kristus när vi talar om årtal eller om det är dags för en mer sekulariserad tideräkning. Programledare är Tobias Svanelid.

6 Mars 201844min

Följ med Tobias Svanelid till norska Vemork, platsen för andra världskrigets mest framgångsrika sabotageaktion. Och nu har arkeologerna dessutom hittat resterna av den ikoniska tungvattenkällaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 75 år sedan smög en grupp norska specialsoldater upp och ner för stupbranta fjällsidor i norska Vemork. Målet var tungvattenfabriken på platsen, som man misstänkte hade en central roll i Hitlers planer på att framställa en tysk atombomb. Tobias Svanelid reser till den ikoniska platsen för att höra historien om det som kallats för andra världskrigets mest framgångsrika sabotageaktion, men undersöker också de betydligt blodigare händelserna som skulle följa den världsberömda Operation Gunnerside. Dessutom kryper vi ner i de nyss utgrävda tungvattenkällaren på Vemork som arkeologerna nu återfunnit. Dick Harrison berättar om Jehu, mannen med ordspråket, som visar sig vara en av våra bäst historiskt belagda personer ifrån Gamla Testamentets persongalleri.

27 Feb 201844min

För 100 år sedan hissade svenska soldater den svenska flaggan på Åland. Tobias Svanelid undersöker Ålandsexpeditionens historia som länge präglade relationerna mellan Sverige och Finland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Vetenskapsradion Historia till Åland i februari 1918 när Sverige skickade krigsfartyg och beväpnade soldater i hopp om att åter göra öarna svenska. Den så kallade Ålandsfrågan skulle prägla relationen mellan Sverige och Finland under flera år, och även om lösningen av krisen räknas som ett skolexempel på lyckad diplomati fick den en gång svenska pacifister att hoppas på anfallskrig. Dessutom om barlasten och hur hundratals miljoner ton sten kan berätta en historia om mänskliga resor och handel. En historia som arkeologerna först nu har fått upp ögonen för. Programledare är Tobias Svanelid.

20 Feb 201844min