Britterna som önskade världsherravälde

Följ med historikern Bo Eriksson och Tobias Svanelid på en resa från sagornas Hugleik, historiens äldsta namngivna svensk, via Beowulf till Tolkiens Midgård - där historia och legend smälter samman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hugleik hette den äldsta kända namngivna personen som kanske hade rötterna i dagens Sverige. För jämnt 1 500 år sedan skrev frankiska krönikörer om hans härjningståg på kontinenten och Vetenskapsradion Historia nystar i trådarna som löper mellan Hugleik, Beowulf och Tolkien.– Visst är det sagor, men som innehåller många korn av sanning, menar historikern Bo Eriksson som intresserat sig för relationerna mellan fantasylitteraturen och den medeltida historien.Och berättelsen om Hugleik från år 516 kan kopplas direkt till dåtidens främsta hjältesaga, den om Beowulf, som påståtts ha varit Hugleiks systerson. Beowulf, som stått modell för mängder av fantasyhjältar och inspirerat Tolkien i hans berättelser om Midgård.Programledare är Tobias Svanelid.

10 Feb 201624min

Vi besöker svenskarna som arbetar i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea, och tar pulsen på 1700-talets Kanton, handelsmetropolen där Kina mötte Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mer är 60 år har Sverige suttit på första parkett, som fredsövervakare vid gränsen mellan Nord- och Sydkorea. Och trots att fredskommissionen förlorat sin praktiska betydelse sedan tjugo år håller man fortfarande möten varje vecka – utan några deltagande nordkoreanska representanter. Vetenskapsradion Historia besöker spökkommissionen i Panmunjom.– Det är ju lite tråkigt att arbeta utan att få någon som helst feedback från sin motpart, men det är så det är, berättar Klas Gröndal som arbetat vid kommissionen i den demilitariserade zonen.Dessutom besöker vi 1700-talets Kanton, dåtidens handelsmetropol, dit bland annat Sverige lockades för att handla med kinesiskt porslin, té och siden. Historikern Lisa Hellman har undersökt hur den här tidiga globaliserade staden egentligen fungerade på markplanet, i de personliga möten som skedde mellan svenska och kinesiska handelsmän för nära 300 år sedan.Programledare är Tobias Svanelid.

3 Feb 201624min

Han är stor hjälte i både Danmark och Norge, medan Sverige helst har velat glömma honom. Nu är Tordenskiold aktuell på vita duken, och Vetenskapsradion Historia granskar mannen bakom legenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter Wessel Tordenskiold satte skräck i den svenska flottan för 300 år sedan, och är idag aktuell på bioduken. Vetenskapsradion Historia granskar hur det kan komma sig att en norsk borgarson kunde bli Danmarks största sjöhjälte, som än idag hedras i kungaceremonier, på tändsticksaskar och i folksånger.– I Danmark har fixeringen vid sådana här landmärken inte utmanats och rivits ner på samma sätt som de gjort i Sverige, menar historikern Harald Gustafsson.Dessutom träffar vi regissören Henrik Ruben Ganz som gjort bioaktuella Tordenskiold och Kold, träffar historieentusiaster i såväl Strömstad och Köpenhamn som vårdar Tordenskiolds minne och hör militärhistorikern Lars Ericson Wolke förklara sjökrigarens rockstjärnestatus.Programledare är Tobias Svanelid.

27 Jan 201624min

Arktis mest gäckande mysterium får nu sin lösning efter 170 år, när marinarkeologer hittat Franklins skepp Erebus. Dessutom om antikrigsdebatten i USA - för 75 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I nära 170 år var det ett av Arktis stora mysterium, den försvunna Franklinexpeditionen, som på 1840-talet försvann under sitt sökande efter Nordvästpassagen. Nyligen hittades ett av Franklins sjunkna skepp i kanadensiska vatten, vilket för första gången kan ge ledtrådar kring vad som egentligen drabbade expeditionen.– Det känns som ett privilegium att få dyka på ett så mytomspunnet vrak, menar marinarkeologen Ryan Harris som hittade skeppet Erebus.Dessutom granskar vi antikrigsdebatten i USA – för 75 år sedan. Då var det flygarhjälten och svenskättlingen Charles Lindbergh som gick i spetsen för kampanjen att hålla USA utanför andra världskriget. En politisk hållning som gjort att han anklagats för både antisemitism och Hitlervurm, menar historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid.

20 Jan 201625min

Stormaktsarkitekten Erik Dahlberghs bilder har beskyllts för att vara orealistiska, men tas nu i försvar i en aktuell bok. Dessutom granskas bioaktuella Suffragette. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erik Dahlbergh var arkitekten som bildsatte den svenska stormakten, men har beskyllts för att blåsa upp pompan och ståten i de avbildade 1600-talspalatsen. Nu vill historikern Jonas Nordin och konsthistorikern Börje Magnusson i boken Drömmen om stormakten ge Erik Dahlberghs verk upprättelse.– Visst finns det överdrifter, men sammantaget är Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna en fantastisk källa till hur den svenska stormaktstiden såg ut, menar Jonas Nordin.Dessutom granskas bioaktuella Suffragette, filmen om de brittiska kvinnornas rösträttskamp. Genushistorikerna Christina Florin och Kjell Östberg är positivt överraskade av den mångfacetterade bild av historien som filmen lyckas skildra. Programledare är Tobias Svanelid.

14 Jan 201624min

Hitlers öppenhjärtiga bordssamtal är en tveksam källtext, menar svensk historiker, och dessutom uppmärksammas den tyska typsnittsstriden som nazisterna satte punkt för för exakt 75 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hitlers monologer i arméhögkvarteren åren 1941-1944 har påståtts vara en av mycket få källor till den private Hitlers innersta tankar och åsikter. De så kallade bordssamtalen har använts som ett centralt källmaterial i snart sagt varje biografi över Hitler, men nu menar historikern Mikael Nilsson att vi måste omvärdera källan och börja betrakta den som tvivelaktig.– Skapelsemyten kring bordssamtalen berättar om att Hitlers monologer stenograferades i all hemlighet, varför Hitler också skulle ha tillåt sig att vara ärligare och mer öppen. Men detta stämmer inte, och dessutom har materialet redigerats i efterhand, varför vi inte kan påstå att bordssamtalen verkligen motsvarar vad Hitler verkligen har sagt och menat.Dessutom handlar det om den tyska typsnittsstriden som avgjordes för exakt 75 år sedan – då beslutade sig Hitler för att avskaffa den klassiska tyska frakturstilen till förmån för det latinska Antiqua-typsnittet. Men trots åtgärden har just frakturerna kommit att associeras med nazismen, och medievetaren Eva Kingsepp förklarar varför.Programledare är Tobias Svanelid.

7 Jan 201624min

Europas väg mot världsherravälde inleddes i Ceuta för 600 år sedan. Vetenskapsradion Historia besöker platsen, men uppmärksammar också initativet som ska få politiker att bry sig om historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 600 år sedan erövrades staden Ceuta på Marockos kust av portugisiska soldater. Händelsen markerar startskottet för en europeisk världsdominans, och för Portugals makalösa expansion över världshaven. Vetenskapsradion Historia besöker Ceuta, idag en spansk enklav, och Henrik Sjöfararens mytomspunna sjöfararskola i portugisiska Sagres, som påståtts lagt grunden för Portugal som kolonialmakt.– Det är en helt påhittad historia, menar Malyn Newitt, expert på Portugals koloniala historia.Dessutom uppmärksammas det brittiska historikerinitiativet History and Policy som är tänkt att påverka landets politiska beslut. Tanken är att göra tjänstemän och politiker mer medvetna om den politiska historien, så att de inte behöver göra om samma misstag som äldre generationer.Programledare är Tobias Svanelid.

2 Jan 201624min

Svenskamerikanerna har blivit populära i Sverige, men kanske handlar det mer om ett intresse för oss själva, än för just svenskamerikaner, menar forskarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vårt intresse för svenskamerikaner har exploderat med tv-serien Allt för Sverige, musikalen Kristina från Duvemåla och aktuella historieböcker. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid går till botten med orsakerna bakom år vurm för släktingarna på andra sidan Atlanten, och vad intresset säger oss om oss själva och dagens Sverige.– Allt för Sverige handlar verkligen i första hand om Sverige och om vad svenskhet är, menar historikern Adam Hjorthén, som i tv-serien ser rätt obehagliga försök att ringa in vad som är ett ”typiskt svenskt utseende”.Men han menar också att det uppenbarligen finns ett stort behov hos många att veta mer om sina rötter och sin plats i historien, och att berättelserna om svenskarna som åkte över Atlanten återspeglas i dagens nyhetsrapportering om flyktingar på Medelhavet.I programmet får vi också stifta bekantskap med den superreligiösa svenskkolonin i Bishop Hill, Illinois, där programledaren själv har släkt.

24 Dec 201524min