Är utvecklingen av det svenska fackspråket hotad?

Att ändra sitt språk beroende på vem man talar med eller vilken miljö man befinner sig i är vanligt. Till exempel pratar du antagligen inte likadant med en femåring som med din chef. Men vilket språk använder människor på sina arbetsplatser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En del yrkesjargonger blir nästintill obegripliga utanför sitt sammanhang. Vet du till exempel vad det här betyder? "Vi ska spela en ill i nästa rum!" Gör en "mise en place"! (Försvenskat uttal missanplass.) På många arbetsplatser finns fackspråk och olika yrkesjargonger. Språket vill veta hur du pratar på jobbet. Har ni egna uttryck på arbetsplatsen eller säger ord som ingen utanför förstår? Berätta! Skriv en kommentar här eller mejla spraket@sverigesradio.se Veckans alla språkfrågor Varifrån kommer ordet skogstokig? Uttrycket bu eller bä? Varför säger man så och är bä något dåligt? Hur många grekiska ord använder vi i svenska språket dagligen? När började ordet montera användas i restaurangsammanhang? Språkexpert Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper Rätt svar"Spela en ill i nästa rum" betyder att spela upp ett ljudklipp efter nästa låt i radiosammanhang. "Mise en place" är ett franskt uttryck som betyder "allt på plats" och innebär att förbereda för matlagning och används i restaurangkök.

31 Mars 201524min

1906 infördes en stavningsreform i Sverige som innebar att v-ljud slutade stavas med fv eller med hv och vi började skriva "stava" istället för "stafva". Men kanske är det dags att införa en ny stavningsreform? Det tycker en av Språkets lyssnare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 1906 har inga stora stavningsreformer gjorts i Sverige. Men redan då fanns de som vill gå längre, föreningen Nystavarna ville reformera stavningen ännu mer och förordade bland annat att alla j-ljud skulle stavas med just j och inte med hj eller gj. Vad tycker du - Om vi skulle införa en stavningsreform idag - vad skulle vi då ändra? Veckans språkfrågor Om vi i Sverige skulle modernisera våra stavningsregler, vilka förändringar skulle då ske? Kan ordet sordin användas i andra sammanhang än i uttrycket lägga sordin på stämningen? Heter det en eller ett vokabulär? Vad är betydelseskillnaden på orden nogsamt och noggrant? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

24 Mars 201524min

Hur vi talar påverkas olika faktorer som var vi är ifrån, vilken klassbakgrund vi har och vilket kön vi tillhör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Mellan olika sociala grupper kan man hitta viss systematisk språklig variation, säger Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs Universitet.Ämnet kallas sociolingvistik och började studeras på 60-talet. En pionjär inom forskningen var William Labov, professor i lingvistik, som 1962 gjorde en klassisk studie i New York där han gick in på olika varuhus och frågade efter en vara för att höra hur expediterna uttalade "fourth floor" på olika sätt beroende på i vilken stadsdel affären låg.– Ju dyrare varuhus desto större sannolikhet att höra r:et i floor. Det blev startskottet för en mer systematiskt variationslingvistisk forskning som studerar hur olika sociala faktorer påverkar språk, säger Ylva Byrman.Det har även forskats på vilka systematiska variationer som finns mellan kvinnor och mäns språk. Ur en tvåkönsmodell, går det att säga att kvinnor ger fler uppbackningar i samtal, alltså ord som mm och jaha, som signalerar att man lyssnar och är intresserad. Kvinnor använder även fler försiktighetsmarkörer och artighetsmarkörer och säger till exempel "jag skulle kunna tänka mig att det här så här" istället för "så här är det".Lyssna på den amerikanska podcasten Lexicon Valley som i avsnittet Sex Workers pratar om feminina titlar.Veckans alla språkfrågorTalar kvinnor och män olika språk?Varför består bokstaveringsalfabetet av mansnamn?Varför kallas även män för sjuksköterskor?Varför är det just kvinnor som påstås "ha skinn på näsan" och var kommer uttrycket ifrån?Språkvetare Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborg universitet.Programledare Emmy Rasper.

17 Mars 201524min

Substantivsjuka eller nominalisering, som den riktiga grammatiska termen heter, är en tendens att använda substantiv istället för en meningskonstruktion med ett verb. Fenomenet är vanligt i byråkratiska sammanhang och gör det svårare att förstå vem som står bakom en handling eller ett skeende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om man vet vad som händer och vem som ligger bakom då kan man vara med och påverka, så det är en demokratifråga egentligen. Det kanske är på tiden att vi börja tänka på det här igen, säger Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk. I utredningar som gjordes på 70-talet invände språkvetare mot ett för byråkratiskt språk hos myndigheter och i offentlig verksamhet. Läs följande fyra meningar och se hur dimridåerna kring vem som har fattat beslutet tätnar. 1. Styrelsen beslutade att hyrorna ska höjas - tydligt vem som gjort vad. 2. Styrelsen genomförde ett beslut om att hyrorna ska höjas - dimridå. 3. Ett beslut om att hyrorna ska höjas genomfördes av styrelsen - ännu mer dimma. 4. Ett hyreshöjningsbeslut genomfördes - tjock dimma. – Man försöker få något att framstå som ett faktum istället för ett pågående skeende och det blir svårare att spåra vem som står bakom, säger Henrik Rosenkvist. Alla veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet mysa? Varför heter årstiderna vinter, vår, sommar och höst? Varför är latin ofta så kort när det på svenska eller engelska tar mycket mer plats och tid att få fram samma sak? Ordet genomföra används plötsligt i alla möjliga sammanhang. Särskilt om någon vill verka seriös och handlingskraftig. Varför? Kan man komparera adjektivet tom?

10 Mars 201524min

"På fri fot" är ett idiom i svenskan, det vill säga ett talesätt eller en fast fras. Idiom böjs ofta inte utan det korrekta sättet att säga meningen i rubriken är "de misstänkta är på fri fot". Det finns flera idiom som man inte brukar böja. Till exempel säger vi inte "de är på gröna kvistar", "de gör det på egna händer" eller "de gjorde på samma sätten". Programledare Emmy RasperSpråkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla språkfrågor Legio har börjat användas i betydelsen vanligt och ordet vederlägga i betydelsen bekräfta, hur kan det bli så tokigt? Ska man pluralböja uttrycket "på fri fot"? Ordet he förekommer i de norra delarna av landet, finns det på liknande sätt i andra delar av Sverige och har det någonsin funnits i rikssvenskan? Varifrån kommer ordet asbra? Var kommer ordet förolyckad ifrån? Från vilket ord kommer färligt i förfärligt?

3 Mars 201524min

Veckans program svarar på frågor om orden avslöjad, nakenfis och om det finns ett bra ord att översätta engelskans device med? Dessutom om ni-reformen i Sverige för 150 år sedan. Lyssna på Språket från 2006 om du-reformen. Språkexpert Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Feb 201523min

En patrull stannar och kontrollerar en bilist på aktuell gata och där påvisar föraren tydliga tecken på drogpåverkan Är ett exempel på en händelsenotis från polisens hemsida där tempuset historiskt presens använts. Men varför skriver polisen i nutidstempus och inte i tempus som beskriver dåtid som till exempel perfekt eller preteritum? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Man kanske lätt dras med i att det händer här och nu, säger Peter Adlersson, presstalesman vid polisen i Västra Götaland I polisens riktlinjer för skrivande står att de bör använda tempus som återspeglar verkliga förhållanden för att visa vilka händelser som är avslutade och vilka som fortfarande pågår, men ofta skriver polisen ändå i historisk presens. – Det är nog inte ett medvetet val, säger Carina Alfredsson språkvårdare hos polisen, många gånger bygger det polisen skriver på muntliga berättelser och då följer man samma mönster när man skriver. Reporter Christian Möller. Programledare Emmy Rasper Språkvetare Ylva Byrman Alla veckans språkfrågor Varför skriver polisen i historiskt presens? Klubbad säl eller oxe? Vilket uttryck kom först? Varför säger man ifjol om det föregående året? Sätta i vrångstrupen, har det något släktskap med engelskans wrong = fel? Vad kommer ordet groggvirke ifrån?

17 Feb 201524min

Ordet kontext är ett ord som många som mejlar till programmet undrar över och i vissa fall retar sig på. Varför inte bara använda ordet sammanhang istället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska egentligen kontext användas på ett korrekt sätt? Lyssnaren Bengt är med och resonerar om ordet tillsammans med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, som ger en historisk bakgrund och förklarar hur ordet kan användas idag. Programledare Emmy Rasper Alla veckans språkfrågor Vad har adjektivet spännande för koppling till verbet spänna och substantivet spänn? Tupplur, var kommer ordet ifrån och varför heter det så? Varför används ordet kontext, är det inte samma sak som sammanhang? När användes ordet styrkekram för första gången och anas en nedåtgående trend? Varför skriver folk Ha den äran istället för Har den äran?

10 Feb 201524min