"Jag är inte van vid att använda ordet kvinna, jag säger tjej eller dam."
Språket16 Dec 2014

"Jag är inte van vid att använda ordet kvinna, jag säger tjej eller dam."

Används ordet kvinna i samma utsträckning som ordet man? Nej, säger språkvetaren Anders Agebjörn som undersökt saken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Kvinna är det neutrala ordet för en vuxen människa av honkön. I dagstidningar är det självklart att använda, men jag tror inte vi är så bekväma med det i vårt vardagliga språk, säger Anders Agebjörn masterstudent och adjunkt i svenska på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet.

Han har undersökt hur ordet kvinna används och upptäckt en skillnad i jämförelse med ordet man.

– Jag tror att vi är "kvinna" kortare period i livet än vad vi är "man". Unga kvinnor blir "tjej" och äldre kvinnor kallas "tant" eller "dam".

I Svensk ordbok, utgiven av Svenska akademien 2009, definieras kvinna som "en fullvuxen person av honkön, i motsats till flicka respektive man." Med tillägget "Ofta med tonvikt på biologisk eller samhällelig funktion". Det tror Agebjörn säger något om hur ordet används.

– Vi använder inte kvinna för att referera till en person på gatan. Vi säger inte "titta på den där kvinnan, vilken fin kappa hon har!" Då säger vi tjejen, damen eller tanten. Kvinna använder vi hellre i sammanhang som "Kvinnor tjänar mindre än män". Då handlar det om kvinnan som en samhällsvarelse.

Vad beror det på?
– Jag tror, utifrån en feministisk teori, att det beror på att kvinnan representerar det andra och det avvikande, och därför har vi ett behov att vara mer specifika när vi talar om en kvinna. Ordet kvinna är ett neutralt ord och just det neutrala gör det problematiskt att använda.

Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk

Stör du dig på när någon säger "Jag stör mig på"? Varför har det blivit vanligare?

Ikväll eller i kväll, med eller utan särskrivning – Vad är rätt?

Och slutligen: Vänsterprassel, vad är det för ett ord egentligen?

Avsnitt(500)

För gammal för LOL?

För gammal för LOL?

Kan man vara för gammal för chattmarkörer som LOL ? Lyssnaren Mikael undrar om de är reserverade för ungdomar. Och så pratar Ylva Byrman om det fria språket i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Vad kallar man det när man råkar höra vad någon säger?Har engelskan fler specifika ord för könade djur än svenskan?Hur ska man förhålla sig till ordet stad nuförtiden?När är man för gammal för chattamarkörer som LOL?Med Emmy Rasper. Språkexpert är Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

17 Nov 201524min

Ta fakirflyget till jobbet?

Ta fakirflyget till jobbet?

Att ta ett tidigt flyg kallas ibland att ta fakirflyget, lyssnaren Kaveh undrar varför. Och lyssnaren Sanna undrar hur kommer det sig att man börjar prata likadant som den man är kär i. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorÄr användningen av ordet avföra en ny trend?Vad betyder egentligen ordet ju ?Varför börjar man prata på samma sätt som den man är kär i?Vad kommer uttrycket ”att ta fakirflyget ifrån” ?Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans frågor. Programledare Emmy Rasper.

10 Nov 201524min

Varför byter bladen namn till löv när de fallit ner på marken?

Varför byter bladen namn till löv när de fallit ner på marken?

I veckans avsnitt får lyssnaren Lena svar på varför bladen byter namn till löv när de fallit av träden, och så reder vi ut vad man menar när man kallar någon för ett våmmel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Vad kommer utrycket "barka hän" ifrån?Varför byter bladen namn till löv när de fallit av träden ? Hur det kommer sig att man i Västmanland använder orden hart och gurt ?Vad menar man om man kallar någon för ett våmmel?Vad är en slibbkuse?Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

3 Nov 201524min

Urväder, yrväder och ur och skur

Urväder, yrväder och ur och skur

I veckans program får vi svar på vad ur betyder i "ur och skur". Och så förklarar Henrik Rosenkvist vilka olika betydelser ordet pass kan ha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Finns det någon estlandssvenska kvar och hur låter den? Varför heter Sverige Sweden på engelska?Vilka olika betydelser kan ordet pass kan ha?Vad betyder ur "ur och skur"?Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

27 Okt 201524min

Skriver du ej i stället för inte?

Skriver du ej i stället för inte?

I veckans program har lyssnaren Kristoffer upptäckt ett nytt sätt att använda uttrycket "klara ut" och så reder vi ut om ordet ej används mer på senare tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Hur byttes "icke" ut mot "inte" och har ordet ej blivit vanligare?Varför använder deltagarna i en viss dokusåpa uttrycket "sticka under stolen"?Varför heter det screenprinta och inte printscreena när vi tar en skärmdump?Vad kommer själva "dump" i skärmdump ifrån?Varför säger man att man har "klarat ut" ett dataspel?Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

20 Okt 201524min

Hur besvarar man ett tack?

Hur besvarar man ett tack?

I veckans avsnitt pratar vi om ordet tack, som kan användas både som en bekräftelse på tacksamhet och som ett avslut på en konversation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Hur ska man säga hen i objektsform?Varifrån kommer ordet kvarleva?Att svara ”ingen fara” på ett tack, istället för ”ingen orsak” – var kommer det ifrån?Hur besvarar man ett tack och hur varför avslutas meningar med tack?Varför använder vi utrycket ex, som i exmake?Varför säger vi melon och citron med långt betonat o-ljud på andra stavelsen?Vad är en kiasm?Veckans språkexpert är Ylva Byrman, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

13 Okt 201524min

Grammatik-vad ska det vara bra för?

Grammatik-vad ska det vara bra för?

I veckans program pratar vi om nyttan med grammatik. Lyssnaren Daniel jobbar som lärare och tycker att det blivit allt svårare att motivera eleverna att lära sig grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Vad menar man om man säger dödens lammunge och vad kommer det ifrån?Vad har ordet rehänt för ursprungÄr ordet oj ett nordiskt arvord?Hur ska man motivera elever att lära sig grammatik?Programledare Emmy Rasper.Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

6 Okt 201524min

Vilket inflytande har svenskan haft på andra språk?

Vilket inflytande har svenskan haft på andra språk?

Vikingarna for ju främst österut, därför finns det spår av svenskan i de finska, estniska och ryska språken säger Henrik Rosenkvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVanmakt, vanära och vansinne, vad kommer själva van ifrån?Hur hänger orden samvete, helvete och enveten ihop?Vad betyder ly i lyhörd?Varför säger man hipps i Kristianstad?Vilket inflytande har svenskan haft på andra språk?Programledare Emmy Rasper Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

29 Sep 201524min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
ufo-sverige
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
medicinvetarna
vetenskapsradion
hacka-livet
sexet
a-kursen
ufo-sverige-2
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli