Substantivering lägger dimridåer över språket
Språket10 Mars 2015

Substantivering lägger dimridåer över språket

Substantivsjuka eller nominalisering, som den riktiga grammatiska termen heter, är en tendens att använda substantiv istället för en meningskonstruktion med ett verb. Fenomenet är vanligt i byråkratiska sammanhang och gör det svårare att förstå vem som står bakom en handling eller ett skeende.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Om man vet vad som händer och vem som ligger bakom då kan man vara med och påverka, så det är en demokratifråga egentligen. Det kanske är på tiden att vi börja tänka på det här igen, säger Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk.

I utredningar som gjordes på 70-talet invände språkvetare mot ett för byråkratiskt språk hos myndigheter och i offentlig verksamhet.

Läs följande fyra meningar och se hur dimridåerna kring vem som har fattat beslutet tätnar.

1. Styrelsen beslutade att hyrorna ska höjas - tydligt vem som gjort vad.

2. Styrelsen genomförde ett beslut om att hyrorna ska höjas - dimridå.

3. Ett beslut om att hyrorna ska höjas genomfördes av styrelsen - ännu mer dimma.

4. Ett hyreshöjningsbeslut genomfördes - tjock dimma.

– Man försöker få något att framstå som ett faktum istället för ett pågående skeende och det blir svårare att spåra vem som står bakom, säger Henrik Rosenkvist.

Alla veckans språkfrågor

Varifrån kommer ordet mysa?

Varför heter årstiderna vinter, vår, sommar och höst?

Varför är latin ofta så kort när det på svenska eller engelska tar mycket mer plats och tid att få fram samma sak?

Ordet genomföra används plötsligt i alla möjliga sammanhang. Särskilt om någon vill verka seriös och handlingskraftig. Varför?

Kan man komparera adjektivet tom?

Avsnitt(926)

Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?

Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?

Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför är det vissa namn som återkommer i nedsättande uttryck med namnändelse, som Slarvmaja och Strulpelle? Var kommer efternamnet Flatterskalle ifrån? Varför är det ett trefaldigt leve som gäller i Skåne och ett fyrfaldigt leve i resten av landet, och hur kommer det sig att vi säger ett fyrfaldigt leve? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

3 Dec 201824min

Varför satte Astrid Lindgren ut så många kommatecken?

Varför satte Astrid Lindgren ut så många kommatecken?

I första utgåvan av Pippi Långstrump, från 1945, använde Astrid Lindgren satskommatering. Varför ser det otidsenligt ut idag och varför har vi bytt kommateringssystem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Går det att använda ordet bitti i fler sammanhang än i imorgon bitti? Hur har rekommendationen för kommatering ändrats sen Pippi Långstrump gavs ut på 40-talet? Varför stavas ljud, ljus, ljung och andra ord som uttalas j med lj? Säger man vart tredje år eller var tredje år? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

26 Nov 201824min

Domma bullarna är goda!

Domma bullarna är goda!

Demonstrativa pronomen ställer till det för lyssnaren Peter som fått höra att han pratar "barnspråk" när han säger domma. Henrik Rosenkvist slår i grammatikböckerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Blåmesen är allt annat än mesig, så varifrån kommer ordet mesig? Är det fel att säga domma istället för de här eller dessa? Varifrån kommer uttrycket att få på hypen? Påståendet konsumenter luras kan ha två motsatta betydelser, hur kan dubbeltydigheten ha uppstått och finns det fler verb som fungerar så här? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

19 Nov 201824min

Repris: Sova är ett av svenskans äldsta verb

Repris: Sova är ett av svenskans äldsta verb

I höstmörkret är verbet "sova" ett ord som ligger nära till hands och faktum är att det har 7000 år gamla rötter. Henrik Rosenkvist tar oss med till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket yttermera visso? Vilket är det äldsta ordet i svenskan? Varför heter det ekonomiskpolitisk men inte, till exempel, utrikiskpolitisk? Är det korrekt att säga att man har löftat något när man har avgivit ett löfte? Finns det ett släktskap mellan den svenska matematiktermen täljare och engelskans tally, som betyder räkna?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper Avsnittet är en repris från 12 mars 2018.

12 Nov 201824min

Namnam, shhhooo, mjau, kuckeliku!

Namnam, shhhooo, mjau, kuckeliku!

Hur pratar du med bebisar? Antagligen med ikonicitet, det vill säga användandet av ord som låter som de betyder. Språkforskaren Johanna Schelhaas har studerat vuxnas bebisspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Föräldrarna använder ikoniska ord för att få uppmärksamhet från sina bebisar, säger Johanna Schelhaas amanuens och masterstudent i lingvistik på Stockholms universitet. Veckans språkfrågor Är det samma laga som används i uttrycken laga mat och laga något, och vad har ordet för ursprung? När introducerades ordet bebis i svenskan och vad användes för att beskriva småttingarna tidigare? Varför kan man säga flera ungdomar men inte flera barndomar? Varför används uttrycket man blir ju mörkrädd i betydelsen att man oroas av en samhällsförändring? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

5 Nov 201824min

Hur uttalas huvudstaden i Katalonien?

Hur uttalas huvudstaden i Katalonien?

Barcelona kan uttalas med ett ch-ljud eller rs-uttal på svenska. Är det ena mer rätt än det andra och hur kommer det sig att vi uttalar vissa ord olika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder en sägning och har det blivit vanligare? Vad är skillnaden i betydelse mellan nogsamt och noggrant och hur gamla är orden? Hur ska Barcelona uttalas? Varför uttalar en del ordet intressant med ett ng-ljud? Kan verkligen manifestation och demonstration användas synonymt? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

29 Okt 201824min

Gurka på svenska och agurk på norska, hur är det möjligt?

Gurka på svenska och agurk på norska, hur är det möjligt?

För att förstå varför bokstaven a befinner sig längst fram i agurk och sist i gurka tar Henrik Rosenkvist med oss till 1400-talets grekiska och vidare genom tyska och holländska till Martin Luther. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Att hamna i skottgluggen i betydelsen att råka ut för kritik kan verka ologiskt. Hur kan det vara så här? En eller ett finger, vad är rätt genus? Sitter, står och ligger används olika på svenska och engelska och en engelskspråkig lyssnare undrar hur orden ska användas i svenska. Varför heter det gurka på svenska men agurk på norska? Råka kan användas dialektalt i betydelsen hitta, men hur gammalt är det och var används det idag? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

22 Okt 201824min

Kungligt att vara en kålsupare

Kungligt att vara en kålsupare

Uttrycket "lika goda kålsupare" går tillbaka till slutet av 1500-talet, Henrik Rosenkvist berättar om Gustav Vasas son Hertig Karl och hans smak för kål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer paj i betydelsen trasig och hur spritt är det i Sverige? Hur ska verbet kränga användas och kan man kränga av sig ett par sandaler? Var kommer uttrycket lika goda kålsupare ifrån? På tjeckiska ändras substantivet ändelse beroende på räkneordet, varför är det så? Och varför har vi ett annat system i svenskan? Vad är valhänt för ord och har det något med valar att göra? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

15 Okt 201824min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
det-morka-psyket
sexet
medicinvetarna
rss-vetenskapspodden
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
4health-med-anna-sparre
rss-spraket