Substantivering lägger dimridåer över språket
Språket10 Mars 2015

Substantivering lägger dimridåer över språket

Substantivsjuka eller nominalisering, som den riktiga grammatiska termen heter, är en tendens att använda substantiv istället för en meningskonstruktion med ett verb. Fenomenet är vanligt i byråkratiska sammanhang och gör det svårare att förstå vem som står bakom en handling eller ett skeende.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Om man vet vad som händer och vem som ligger bakom då kan man vara med och påverka, så det är en demokratifråga egentligen. Det kanske är på tiden att vi börja tänka på det här igen, säger Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk.

I utredningar som gjordes på 70-talet invände språkvetare mot ett för byråkratiskt språk hos myndigheter och i offentlig verksamhet.

Läs följande fyra meningar och se hur dimridåerna kring vem som har fattat beslutet tätnar.

1. Styrelsen beslutade att hyrorna ska höjas - tydligt vem som gjort vad.

2. Styrelsen genomförde ett beslut om att hyrorna ska höjas - dimridå.

3. Ett beslut om att hyrorna ska höjas genomfördes av styrelsen - ännu mer dimma.

4. Ett hyreshöjningsbeslut genomfördes - tjock dimma.

– Man försöker få något att framstå som ett faktum istället för ett pågående skeende och det blir svårare att spåra vem som står bakom, säger Henrik Rosenkvist.

Alla veckans språkfrågor

Varifrån kommer ordet mysa?

Varför heter årstiderna vinter, vår, sommar och höst?

Varför är latin ofta så kort när det på svenska eller engelska tar mycket mer plats och tid att få fram samma sak?

Ordet genomföra används plötsligt i alla möjliga sammanhang. Särskilt om någon vill verka seriös och handlingskraftig. Varför?

Kan man komparera adjektivet tom?

Avsnitt(500)

Hur lät språket i kontaktannonser förr i tiden?

Hur lät språket i kontaktannonser förr i tiden?

Mysiga hemmakvällar och skogspromenader är ord och uttryck som du kanske förknippar med kontaktannonser. Men hur lät språket i kontaktannonserna förr i tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur man beskriver sig själv på en dejtingsajt eller i sin Tinder-profil kan vara avgörande för kärlekslivet.Men de egenskaper vi tycker är attraktiva idag hade förmodligen inte fångat en drömpartner i slutet av 1800-talet.Josefin Englund är doktorand på historiska institutionen på Uppsala universitet, och hon har kollat på 5000 kontaktannonser för att försöka ta reda på vilka ideal som har rått på den svenska kärleksmarknaden och vilket språk som har används.Reporter Beatrice Dalghi.Veckans språkfrågorVarför kan ordet "bron" betyda trappan upp till huset i Ångermanland?Varifrån kommer orden svärmor, svärfar, svåger och svägerska?Varifrån kommer ordet "knuttelåda"?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

12 Jan 201624min

Hur lät språket i radio förr i tiden?

Hur lät språket i radio förr i tiden?

Varför lät språket i radio annorlunda förr? Sveriges Radios första språkvårdare Åke Jonsson förklarar på vilket sätt radiospråket har förändrats de senaste 90 åren. Reporter Beatrice Dalghi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla veckans språkfrågorVad betyder ordet "botten" i ord som Västerbotten, Norrbotten, Bottenviken och Bottenhavet?Varför säger man att man kan hamna på efterkälken?Varför är "vänsterord" negativa, och "högerord" positiva i flera olika språk?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

5 Jan 201624min

Klittra, terror och flyktingström –  aktuella ord i de nordiska språken

Klittra, terror och flyktingström – aktuella ord i de nordiska språken

Vilka ord har varit aktuella i Sverige, Norge och Danmark? I årets sista Språket har Emmy Rasper bjudit in sina nordiska kollegor för att prata om vilka ord som präglat 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Helle Solvang - Sproglaboratoriet, Ann Jones - Språkteigen och Emmy Rasper - Språket i P1.Det blir även en glimt av året som gått i Språket.Språkets utgår tisdag den 29 december 13.35 pga Vinter i P1, och sänds istället onsdag den 30 december 19.03 i P1.

29 Dec 201524min

Varför ”lackar” det mot jul?

Varför ”lackar” det mot jul?

Var kommer det lackar mot jul ifrån? Vi säger ju inte att det lackar mot påsk eller midsommar. Det undrar en lyssnare i Språkets julspecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför heter det att det "lackar" mot jul?"Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen "maten rara"?Varför säger vi "skål!" och har det något mer ordet skalle att göra?Var kommer ordet glögg ifrån?Vem är Knut och vad har han med julen att göra, eller varför vill han inte ha med julen att göra?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

22 Dec 201524min

Hälsa hit och hälsa dit. Varför hälsar vi till varandra?

Hälsa hit och hälsa dit. Varför hälsar vi till varandra?

Lyssnaren Alexandra är trött på att vi håller på och hälsar till varandra till höger och vänster och undrar var själva ordet hälsa och traditionen att hälsa kommer ifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varför hälsar vi till varandra och vad kommer det ifrån?Har svensk språket något som motsvarar engelskans ”pushing up the daisies”?Jollrar bebisar olika med olika personer beroende på hur de pratar?Är det nytt man ibland använder ”och” i stället för ”att”?Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

15 Dec 201524min

Hur ska man uttala ordet arkitekt?

Hur ska man uttala ordet arkitekt?

Arkitekt går att uttala både med ett k-ljud och ett ch-ljud. Lyssnaren Karin undrar varför, Ylva Byrman ger svar och berättar även vilket uttal som är vanligast hos arkitekterna själva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Hur ska man uttala ordet arkitekt?Ekologisk, organisk och biologisk, var kommer orden ifrån?Varför har vi både v och w i svenskan och varför skriver lyssnaren Ville sitt smeknamn med V fast han heter William med W?Varför säger man ”för sjutton gubbar” ?Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

8 Dec 201524min

När började vi heta namn?

När började vi heta namn?

Lyssnaren Albin undrar när människor började heta namn och om personnamn finns i alla språk. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 3200 f Kr och berättar om de första personnamn som vi känner till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varför säger man att något ”lyser med sin frånvaro”?Var placeras ordet "till" när det används i en mening som adverb? Vad är skillnaden på orden skjorta och blus? Var kommer orden ifrån som har utmynnat i ett nästan likadant plagg?Albin undrar när människor först började använda namn på varandra, och är det så att alla språk har personnamn?Och vilken är skillnaden på orden ner och ned?Programledare Emmy Rasper. Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

1 Dec 201524min

Jag blir som förbannad

Jag blir som förbannad

Hur används ordet som i norrländska dialekter? Det får vi svar på i veckans avsnitt som handlar mest om dialekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varför är fobbeck/fubbick ett skällsord i Skåne?Var kommer Malungsmålets "säl" ifrån?Om en maträtt smakar änt, hur smakar den då?Hur används ordet ”som” i norrländska dialekter?Wallraffa, Klintbergare, Friggebod och Attefallshus. Vilka fler namn har omvandlats till ord?Med Henrik Rosenkvist, docent i Nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

24 Nov 201524min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
det-morka-psyket
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapsradion-2
ufo-sverige
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
bildningspodden
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
medicinvetarna
hacka-livet
vetenskapsradion
sexet
paranormalt-med-caroline-giertz
ufo-sverige-2
a-kursen
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli