Tjugohundrafemton eller tvåtusenfemton?

Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt för att studenterna lär sig sämre, säger andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Studenter i Sverige som läste en utbildning på engelska lärde sig sämre än de som läste samma utbildning på svenska, det visade en undersökning från Chalmers och KTH nyligen.Författarna till boken ”På engelska förstår jag ungefär” har frågat universitetsanställda vad de tycker om att utbilda på engelska.– Många känner sig otillräckliga och känner minskad entusiasm. Det blir tystare på seminarierna och de får sämre kontakt med studenterna, säger Ola Håkansson, författare och förläggare.Nästan alla doktorsavhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (93 procent, 2019), som en del i svenska universitets internationalisering.– Sverige är ju ett litet land och vill man nå ut med sina forskningsresultat i hela världen då är ju engelska det globala språket, säger Mats Persson, (L) utbildningsminister.Hör hela diskussionen om engelska på svenska universitet och högskolor i avsnittet.Språkfrågor om engelska i svenskan”Hänger ut med kompisar” är en översättning från engelskans ”hang out”. Är det ett modernt fenomen att låna in uttryck från andra språk på det här sättet?Vad är riskerna för svenska språket när allt mer av utbildningen och forskningen vid svenska universitet och högskolor sker på engelska?När blev w en del av det svenska alfabetet?Kommer engelska vara det internationellt gångbara språket även i framtiden?Mer om engelska i SverigeBoken: På engelska förstår jag ungefär av Ola Håkansson och Peter Svensson (från 2024).Krönika: Det verkliga hotet mot det svenska språket av Lena Lind Palicki (från Svd januari 2024).Kommentar: Studenter lär sig sämre på engelska av Ola Håkansson och Peter Svensson (från Forskning och Framsteg februari 2024)Artikel: Fler avhopp med utbildning på engelska av Viggo Kann, Olle Bälter och Hans Malmström (från Språktidningen januari 2024).Rapport Språkval och internationalisering, Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning av Hans Malmström och Diane Pecorari (från Språkrådet 2022).Rapport: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor av Susanna Karlsson (från Språkrådet 2017).Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur. Peter Svensson, forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Mats Perssson (L) utbildningsminister. Programledare Emmy Rasper.Rättelse: Ja, det blev fel angående wellpapp i avsnittet. Wellpapp kommer förstås från tyskan, inte alls från engelskan. På engelska heter det ju corrugated fiberboard eller corrugated cardboard. Tyskans Welle betyder våg, så att det här förpackningsmaterialet kallas just så kan man lätt förstå!

4 Mars 202430min

Strössla inte med adjektiven är ett välkänt tips till skribenter. Men hur farligt kan det vara med några gulliga adjektiv? Språket svarar på jättespännande frågor om gamla och nya adjektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Adjektiv ger färg åt tillvaron, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Vad säger du om att man ska undvika adjektivsjukan, alltså inte ha för många adjektiv i sina texter?– Jag tror att det är bra att inte ta i från tårna med adjektiven. Väldigt många adjektiv i en text kan göra att författaren uppfattas som osäker eller omogen, säger Susanna Karlsson. Språkfrågor om adjektivVarför används stereotypisk som adjektiv när stereotyp redan finns?Kan en paj, öl eller kaffe vara trevlig? Borde det heta “hon arbetar väl” i stället för “hon arbetar bra” eller kan bra används både som adjektiv och adverb?Kan hallon vara frusna? Hur ska adjektiven frusen och fryst användas?Varför säger en del “Jag är gluten” i stället för “jag är glutenintolerant” och är det inte fel?Mer om adjektivSpråkrådet svarar på frågan Vad är ett adjektiv? från ISOF.Artikel om Adjektivsjuka – därför ska du detoxa texten på adjektiv och adverb av Catherine Heijl (från september 2020)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

26 Feb 202430min

Stora skogar och sjöar har gjort att människor pratar olika dialekter i Sverige. Men även urbanisering och viljan att tillhöra en viss social grupp har spelat roll för dialekternas uppkomst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – I en del fall har man medvetet förändrat sitt sätt att prata för att man inte velat tala som sina grannar. Men ofta tänker man på geografisk isolering, som skogar, när man pratar om dialekternas uppkomst, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor om dialekterHur uppkom dialekterna?Är det dialektalt att säga krömpte i stället för kympte och böt istället för bytte?Varifrån kommer ordet vischan och bystan som betyder landsbygd och är de dialektala?Varför pratar många om norrländska och inte om till exempel hälsingska, härjedalska och västerbottniska?Varifrån kommer skällt i betydelsen svag som i ”skällt kaffe” och är ordet på utdöende?Varifrån kommer ordet rikmäling som en förolämpning mot rika personer?Mer om dialekterLäs om Dialekter förr och nu från ISOF.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

19 Feb 202430min

Ögonkontakt är viktigt för kommunikationen. Dessutom har svenska språket många uttryck som handlar om ögon och seende. Dags att se sanningen i vitögat och vara en nagel i ögat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns många synonymer till ordet ”se”, till exempel plira, snegla, kasta ett ögat, kika, glutta, glana, tira, flukta, bliga, blänga, stirra och glo. – Ordet ”tira” är ovanligt idag men har i perioder använts ungefär som ”kolla” gör nu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Språkfrågor om ögonVarifrån kommer uttrycket “se sanningen i vitögat”?Varifrån kommer uttrycket “vad skådar mitt norra öga?”?Är “en nagel i ögat” eller “en vagel i ögat” mest korrekt?Varifrån kommer ordet “blindstyre”?Hur viktig är ögonkontakten för vår kommunikation?Mer om ögonkontaktLäs mer om Ögonkontaktens betydelse för samtalet från KTH (från 2015).Läs mer om Så fungerar ögonens språk från Karolinska institutet (från 2023).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

12 Feb 202430min

Estlandssvenskan är en viktig pusselbit för den som vill veta hur de nordiska språken lät förr. Dialekten är en helt unik variant av svenskan, men idag finns nästan inga estlandssvenska talare kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om man ska lägga ett pussel om hur de nordiska språken fungerar så är estlandssvenska en jätteviktig pusselbit, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Fram till 1940 talet bodde flera tusen svensktalande människor i Estland, främst på öar som Ormsö, Ösel, Dagö, Lilla och Stora Rågö, Nuckö, Nargö, Odensholm och Runö. Språkfrågor om estlandssvenskaVarför tycker språkvetare att estlandssvenska är intressant?Varför bodde människor som pratade svenska i Estland?Hur länge har det bott svensktalande i Estland?Vad är unikt med det estlandssvenska språket?Hur många estlandssvenska dialekter finns och hur olika är de?Varför flydde estlandssvenskarna från Estland till Sverige under andra världskriget?Varför bytte en del estlandssvenskar namn när de kom till Sverige?Vad finns det för speciella estlandssvenska ord och vad kan de säga om fornsvenska?Mer om estlandssvenskaLyssna: SR Minnen: Sven Jerring på Runö - 1939Läs: Estlandssvenskarnas kulturförening, Svenska odlingens vänner.Läs Estlandssvenskans språkstruktur Redaktör Henrik Rosenkvist från Göteborgs universitet (från 2018).Läs Estlandssvenskt material, dokumentation av estlandssvenskarnas och gammalsvenskbybornas språk och folkkultur från ISOF.Läs artikel Estlandssvenskan – en östsvensk doldis av Ida Västerdal från Spårkbruk (från 2022).Sociala medier: @estlandssvenskaaventyrSpråkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ida Västerdal, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet som skriver sin doktorsavhandling om estlandssvenska. Programledare Emmy Rasper.

5 Feb 202430min

Företag vill att du ska känna lojalitet och använder därför ofta ett informellt språk i kommunikationen med dig som kund. Dessutom vill de mäta din kundupplevelse. Hur betygsätter du det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Företag har sen 80-90-talet jobbat med att förmänskliga sig själva för att göra sig mer tillgängliga, säger Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.Företag vill att du ska betygsätta din upplevelse som kund”Du har aktiverat ditt kort. Hur var din upplevelse av att aktivera kortet? Betygsätt med 1-5 stjärnor.”– Den här typen av ”upplevelser” är ett fackbegrepp inom marknadsföring som har läckt ut till privatkunder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Språkfrågor om företagskommunikationDet pratas om leveransupplevelse och kundupplevelse. Varför använder företag ordet upplevelse på det här sättet?Vad är skillnaden på orden ”upplevelse” och ”erfarenhet”?Varför har företagskommunikation blivit mer informell?Får det personliga tilltalet från företag oss kunder att bli mer lojala?Fungerar ett mer positivt språk ur ett företagsperspektiv?Ordet ”konsultant” används av en kundtjänst, vad betyder det och varför används det?Hur kommunicerar företag dåliga besked?Hur vanligt är uttrycket “vända mejlet” och är det typiskt för säljare att använda det?Mer om företagskommunikation och språkLäs! Krönika: Din upplevelse har blivit dagens sanning när språket slirar av Sara Kristoffersson från Dagens Nyheter (november 2023)Läs! Ledarkrönika Jag har fått nog av att betygsätta mina ”köpupplevelser” av Karin Pihl från Göteborgs Posten (februari 2022)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.

29 Jan 202430min

Vi har druckit öl i tusentals år och antagligen diskuterat öl lika länge. Följ med på krogen och hör hur sunkhak ska definieras och om det finns motsvarigheter till en stor stark i andra språk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ordet öl är urgammalt och ingen vet exakt var det kommer ifrån.– Det är ett mystiskt ord, vi säger det men vi vet inte var det kommer ifrån, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om ölVarifrån kommer ordet öl?Varför säger en del “långburk” om 50 cl ölburkar?Är flak, lock, karta och platta olika dialektala ord för samma sak, nämligen en kartong med 24 ölburkar?Finns det motsvarigheter till uttrycket “en stor stark” i andra språk?Hur ska ett sunkhak definieras?Varifrån kommer ordet sylta?Varför kan öl kalla för bärs?Vad finns det för slangord för folköl?Varför heter nya öl så långa konstiga namn? Lär dig mer ölspråkKrönika Låt oss vara öppna med sunkhakselitismen av Jenny Högström, (från GP november 2023).Artikel om Ölets historia från Matkult.se från Institutet för språk och folkminne.Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Högström, Göteborg-Postens idé- och kritikredaktör. Programledare Emmy Rasper.

22 Jan 202430min

Det kommer flera tusen mejl till Språket varje år. Hör vilka språkfrågor som är lyssnarnas vanligaste och vad språkvetarna önskar att människor vill veta om språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finns det ett glapp mellan det som språkvetare tycker är intressant och det som folk vill veta? Den frågan vill Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, ha svar på och har därför kategoriserat mejl som kommit in till programmet Språket. Resultatet hör du i veckans avsnitt.Dessutom hör vi om vad språkvetare runt om i hela världen tycker att allmänheten borde veta om språk.– Vi fick 3500 svar från språkvetare i hela världen, säger Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet som har undersökt vad språkvetare globalt tycker att allmänheten borde veta om språk.Har du en språkfråga? Mejla spraket@sverigesradio.seLär dig mer om språkfrågor och vad människor borde kunna om språkArtikel Vi blir aldrig färdiga med orden av Susanna Karlsson, från Språktidningen (juli 2024).Artikel Är det nån som behöver kunna nåt om svenskan? av Susanna Karlsson, från Humtank (från november 2023)Akademisk artikel What should everyone know about language? av Tomas Lehecka, Åbo Akademi och Jan-Ola Östman Helsingfors universitet, (från december 2022)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Programledare Emmy Rasper.

15 Jan 202430min