Urväder, yrväder och ur och skur

Många letar efter språkregler för att få förklaring till varför språk används som det gör. Men det är inte alltid det finns regler, berättar Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor "Hon blev så rädd, så att hon riktigt for tillsammans", skrev Selma Lagerlöf i Dunungen. Men vad betyder egentligen att "fara tillsammans" i det här sammanhanget? Vad är skillnaden mellan orden omständig och omständlig, och är båda korrekta? Lyssnaren Per-Olof undrar om man verkligen kan använda uttrycket "jag beklagar min frånvaro", och om finns det någon språkregel som styr det här? När använder man prepositionen över och när använder man under när det handlar om tid? Orden och och att uttalas båda ofta som å i talspråk. Men ordet att kan inte alltid uttalas som å i talspråk. Varför är det så?   Språkvetare professor Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

15 Jan 201824min

Antalet bokstäver i olika alfabet varierar från tolv till över 70 tecken. Henrik Rosenkvist berättar vad det beror på och vilket språk som bara har tolv bokstäver. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Är ordföljden "Fulla fickorna med sten" eller "Jag har fulla munnen med pepparkakor" dialektal och kan ordföljd vara dialektal? Vad betyder lunda i annorlunda och ingalunda? En del språk har många olika uppsättningar av räkneord, varför är det så och vilket språk har flest räkneord? Antalet tecken i olika alfabet varierar, men hur få tecken går det att ha i ett naturligt språk? "Sa och sa!" säger Karl-Bertil Johnssons far Tyko i det populära tv-programmet. Men varifrån kommer uttrycket "sa och sa", och finns det liknande uttryck där man upprepar ett ord och där innebörden av det ursprungliga ordet förändras? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

8 Jan 201824min

Ny namnlag, valår, språkakrobater och en kontroversiell kyrkohandbok. Bara några av de ämnen som tas upp i Språkets julspecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2017 – ett språkligt mellanår? Eller hände det egentligen ganska mycket? I Språkets julspecial diskuterar språkpanelen året som gått, siar in i framtiden och berättar vilka ord som kommer användas under valåret 2018. Vi hör också journalisten Karin Thunberg, skådespelaren Mia Skäringer, forskaren Emma Frans, Socialdemokratiske ministern Anna Ekström och Liberale partiledaren Jan Björklund berätta vilka ord de har börjat använda under året som gått. Panelen diskuterar Namnlagen2017 kom en ny namnlag som bland annat gör det möjligt att byta efternamn hur många gånger man vill. Vad kommer vi se för nya efternamn? Och kan man heta vad som helst? Kommande nyordVad tar vi med oss för ord från 2017? SpråkakrobaterPanelen utser tre personer som utmärkt sig språkligt under 2017. Svenska kyrkans nya kyrkohandbokVarför är språket i Svenska kyrkans kyrkohandbok så kontroversiellt? Finland – 100 år av självständighetHur är finskans status i Sverige? ValårVad betyder det för språket? Hur kommer politiker prata?I panelenAnna Malin Karlsson, professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik vid Uppsala Universitet.Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, tidigare chef för Språkrådet.Sara Lövestam, författare och grammatikapostel. ReportrarSofia Blad och Jonathan Eklund. ProgramledareEmmy Rasper Research och slutproduktionMoa Strand, Erika Libeck Lindahl och Susanne Ehlin.

25 Dec 201754min

En lyssnare har fått lära sig att ordet adjö är olämpligt för att det har med gud att göra, och Ylva Byrman förklarar ordets egentliga innebörd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Just nu är Sara Danius Svenska Akademiens ständiga sekreterare. Men Svenska Akademien byter ju sekreterare då och då, så varför kallas sekreteraren för ständig? Finns det någon koppling mellan det svenska ordet pregnant och engelskans pregnant? Har ordet rappare något med det gamla antika ordet rapsod att göra. När kom ordet adjö in i svenskan? Varifrån kommer uttrycket serr och vad betyder det? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

18 Dec 201724min

En lyssnare undrar varifrån ordet kung kommer, och Henrik Rosenkvist ger oss en historisk exposé. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Betyder det bondska ordet leot samma sak som ordet lär? När och varifrån kommer ordet kung? Är det vanligare med femininformen av adjektiv när vi tar in lånord från franskan, och vad beror det på i så fall? Har orden burgen eller burgna något gemensamt med ordet börd? Hur länge har vi haft supradentaler i svenska språket och vad fyller de för funktion? Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

11 Dec 201724min

Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ett samtal med en person som inte är insatt i spelvärlden, om spel, tar oftast väldigt mycket längre tid än ett samtal med en som är insatt gör, säger Lillie Klefelt, gamer och eventmanager vid Female Legends. Inom gamingvärlden växer ett eget språk fram, med förkortningar och försvenskad engelska. Ett fenomen som språkvetare brukar kalla för praktikgemenskap. – Man samlas kring något speciellt och det gör att man utvecklar ett språk som passar att använda med varandra, tillsammans, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men vilken inverkan har gamingspråket på vårt språkbruk, och kommer gamingspråket även att ta sig in i allmänsvenskan? Panelen diskuterar och siar in i framtiden. Vi bad också er lyssnare att ställa frågor kring språk och teknik, som den här veckan besvaras av Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet. Veckans språkfrågor Hur påverkas vårt skriftspråk av användandet av emojis? Vilken inverkan har automatisk stavningskontroll på människors kunskaper i rättstavning? Har särskrivningar blivit vanligare i takt med att automatisk rättstavning  E-postadresser och adresser skrivs oftast utan prickar och ringar, hur påverkar det användningen av språktecken som å, ä och ö? I panelenJoel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges RadioTheres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitetJan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. ReporterErik Espeland SpråkvetareOla Karlsson ProgramledareEmmy Rasper

4 Dec 201724min

Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en värld av oliktalande är språkförståelse helt grundläggande, och på nätet och i sociala medier växer olika översättningstjänster fram för att skapa bryggor. – Förutsättningarna för att bli mer delaktiga i världen ökar ju, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men är vi där redan idag? Hur pålitliga är egentligen automatiska översättningstjänster? – Om de förut kunde översätta enstaka ord så kanske de nu kan översätta mening för mening, men tittar du på stycket som helhet så blir det fortfarande konstigt, säger Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio. Så hur fungerar egentligen den här typen av  tjänster? Kommer vi någon gång kunna förlita oss på att en telefon förstår precis vad vi säger? Och hur påverkas vårt språk av vi lever i en digitaliserad värld? I panelen Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. Medverkande Staffan Larsson, professor i datalingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet Programledare Emmy Rasper

27 Nov 201724min

En lyssnare har reagerat på två uttryck i SVT-serien Vår tid är nu som han inte tror härstammar från 40-talet, och Henrik Rosenkvist förklarar att det är fler än så och varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Är det okej att använda ett annat språk än det man hade på 40-talet i en serie som utspelar sig på 40-talet? Hur lång får en förkortning vara? Uppstår fler dialekter när grupper av människor är isolerade från andra? Varifrån kommer ordet granne, och har det något med danskans nabo att göra? Vad betyder egentligen kufisk? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

20 Nov 201724min