När började vi heta namn?

Politiker använder språkliga knep för att styra dina tankar. Upptäck de dolda strategierna bakom fraser som: Det är dåligt nu, men med oss blir det bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det där är ett grundläggande politiskt supernarrativ. Det ligger deras intresse att säga att det är dåligt nu. Men om man granskar det som tas för givet, visar det sig att det inte alltid stämmer, säger Anna Wallberg Gustafsson, docent i svenska och författare till ”Vad gör språket i politiken?”.Genom att inte säga allt rakt ut låter politiker dig som mottagare fylla i luckorna själv, vilket förstärker upplevelsen av att budskapet är sant och relevant.– Om du själv måste tolka in saker så blir du samtidigt medskapare och det känns som att du har tänkt tanken själv, säger Anna Wallberg Gustafsson.Det underförstådda kan därmed bli ett kraftfullt verktyg för att påverka uppfattningar utan att öppet formulera kontroversiella ståndpunkter.Språkfrågor om politiskt språkVad innebär den retoriska figuren ”entymem” och vad är koppling till populism?Vad betyder egentligen ”robusthet”, ett ord som politiker och media använder allt oftare?Vad betyder egentligen ”trop”, som används i många politiska och ideologiska sammanhang?Varifrån kommer ordet ”hjärntvättad”, och skulle det inte kunna ha en positiv betydelse – en renare hjärna?Mer om politiker och språkLäs boken Vad gör språket i politiken? av Anna W. Gustafsson, utgiven av Morfem (2024).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst: Anna Wallberg Gustafsson, docent och lektor i svenska vid Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.

7 Okt 202430min

Ordet om kan fungera som bland annat preposition, subjunktion och adverb. Att om kan ha så många olika funktioner gör ordet mångsidigt men också svårtytt. För vad betyder om egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Trots att ordet ”om” verkar ha många olika betydelser, tror jag att det finns en underliggande, mer abstrakt betydelse som binder dem samman, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Är du en av de i Sverige som tänkt mest på ”om”?– Förmodligen.Språkfrågor om omVad betyder ordet ”om”? Varför har det så många olika funktioner?Varför heter det ”omvänd” och inte ”vänd om” i religiösa sammanhang?Beroende på hur ”läst om boken” betonas betyder det olika saker, varför är det så och vore det inte bättre om det gick att skriva på olika sätt?Har ordet ”huruvida” blivit vanligare och varför används det istället för ”om”?Vad betyder ”omm” och när används det?Varifrån kommer uttrycket ”det går om” i betydelsen ”det går över”?Mer om omLäs om om i Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien. Läs om om i Svenska akademiens ordbokSpråkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

30 Sep 202430min

Bokstäverna C, Z och X är överflödiga i det svenska alfabetet. Deras närvaro beror på att vårt skriftsystem är över 3000 år gammalt. Är det dags att modernisera och anpassa alfabetet för svenskan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vårt alfabet är inte helt anpassat efter det svenska språket. Det hade varit toppen om vi hade haft egna bokstäver för ng-ljudet, sch-ljudet och tje-ljudet, säger Sara Lövestam, författare och språkvetare som är aktuell med en ABC-bok för vuxna.Det svenska alfabetet har sina rötter i det feniciska alfabetet, som är över 3000 år gammalt. Därefter har det utvecklats och anpassats av grekerna, etruskerna och romarna.–Vi har ett skriftsystem med en lång historia, och mycket har hänt under tidens gång som har påverkat det. Det har gjort att alfabetet blivit lite konstigt när tecken och ljud inte hänger ihop, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor om alfabetetVarifrån kommer uttrycken ”sätta P för” och ”något är B”?Vem äger egentligen vårt alfabet? Och vem skulle kunna förändra alfabetet.Varför liknar lilla l det stora I i det svenska alfabetet?Varför är bokstäverna i alfabetet ordnade i just den ordningen?Varför har inte alla nordiska språk samma alfabetiska ordning? På svenska och finska är det å, ä och ö sist, medan det i danska och norska är æ, ø och å.Hur länge har bokstaven Q funnits med i svenska alfabetet och varför är den kvar när den nästan inte används längre?Vilken bokstav kan bli nästa att införas i svenska alfabetet? Vilka ljud eller uttal saknar bokstäver?Mer om alfabetet och bokstäverLäs ABC-bok för vuxna. Hur bokstäverna uppkom och vad de gjort sedan dess av Sara Lövestam, Bonnier Fakta (från 2024).Se Varför är det så ont om Q? Hans Alfredson läser ur sin egen bok, från SVT Play (från 1976).Se Lennart Hellsings ABC Tecknad film av Per Åhlin som bygger på Lennart Hellsings ABC-bok, från SVT Play (från 1993).Lyssna på programmet Alfabetet i P3, ett program från 2014 om det svenska alfabetet.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare och språkvetare. Programledare Emmy Rasper.

23 Sep 202430min

Språkliga missförstånd beror ofta på att ord har flera olika betydelser eller nyanser. Och missförstånd kan leda till konflikter. Kan man verkligen passa sina egna barn? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En lyssnare har hamnat i konflikt med sin fru angående ordet ”passa” och om det kan användas för att beskriva att man tar hand om sina egna barn. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut olika betydelser av verbet ”passa” men tror inte att det kommer lösa parets konflikt.– Språkvetenskapligt finns det ett intressant resonemang om varför de blir oense, men det hjälper dem inte att bli ense, säger Susanna Karlsson.Språkfrågor om ord som har flera betydelser och kan orsaka missförståndKan man använda uttrycket “passa barn” för sina egna barn, eller är det reserverat för andras barn?Vad är bakgrunden till att ordet “orka” används som en uppmaning eller uttryck för frustration?Hur kan betydelsen av ofta ändras beroende på var i en mening det förekommer?Vad menar politiker och andra när de pratar om “vanliga människor”? Finns det en specifik grupp som avses?Är det korrekt att använda ordet “sympatisk” för att uttrycka stöd för en idé, eller bör man säga “jag känner sympati för din idé”?Varifrån kommer uttrycket “jag köper det” och när började det bli vanligt att använda det för att uttrycka acceptans?Mer om ord och uttryck som orsakar debattLyssna på Debatt: Finns ”vanligt folk” från Studio Ett, Sveriges Radio (augusti 2024).Läs Vad gör alla ovanliga människor hela dagarna? ledartext av Susanne Nyström, Dagens Nyheter (augusti 2024).Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

16 Sep 202430min

Ingen har latin som modersmål och latin kan därför ses som ett dött språk. Men latinet lever i allra högsta grad runt om i Sverige och världen. Hur ofta tänker du på latin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Latin är något som jag hela tiden blir påmind om. Det finns runt omkring oss, språket är fullt av latin, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Latin och romarriketUnder romarriket var latin det språk som hade mest makt och språket spreds över Europa och världen.– Språkspridning kommer med spridning med makt. Det går att dra paralleller till engelskan, som spreds med den brittiska kolonialismen och på samma sätt spreds latin för över 2000 år sedan, säger Susanna Karlsson.Latin i Sverige idagLatinska ordspråk och uttryck som ”carpe diem”, ”ad hoc”, ”de facto” och ”vice versa” används i dagens Sverige, och många företag har namn som är inspirerade av latin.– Vi tycker att latinska namn låter tjusigt, vederhäftigt och lärt. Så svaret på frågan ”Är latin ett dött språk?”, är nej, säger Susanna Karlsson.Språkfrågor om latin förr och idagHur är latins status i idag?Hur ska latinska substantiv som centrum, museum och andra ord som slutar på -um böjas i plural på svenska?Vad betyder den latinska förkortningen mors i medicinska sammanhang?Ordet mondän finns i olika varianter på svenska, engelska och franska, och kommer från det latinska ordet mundanus. Men hur kommer det sig att mondän på svenska betyder fin och elegant medan ordet mundane på engelska betyder tråkig och vardaglig?Vad har ordet snuttifierat för ursprung och finns det fler ord i svenskan som är bilade av svenska ord och latinska ändelser som -fierat?Varför väljer många företag namn som låter som latin?Mer om latinLäs: Boken Vårt antika modersmål av Alf HenrikssonLäs: Boken Asterix - latinska citat med förklaringarLäs: Artikeln Studenterna som väcker liv i latinetSpråkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

9 Sep 202430min

Prepositioner är små och kan verka obetydliga, men att byta ut en preposition kan förändra hela betydelsen av en mening. Dessutom kan valet av preposition signalera stil och attityd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag tycker det är spännande just med prepositioner, hur vi med små medel påverkar tolkningen av yttranden, och ofta på ett ganska omedvetet sätt, säger Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska som forskar om prepositioner.Användningen av prepositioner styrs ofta av språkliga konventioner och kan variera regionalt eller beroende på språklig still.Historisk utveckling av prepositioner i svenska språket– Språksystemet är i ständig rörelse. Ibland försvinner en preposition i en konstruktion och dyker upp i en annan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Prepositioner blev vanligare i svenska efter att fornsvenskans kasussystem försvann. I finska används fortfarande kasussystemet istället för prepositioner.Tidigare användes prepositioner som “för” och “åt” i sammanhang som idag kan låta ålderdomliga, till exempel kunde man säga “intresserad åt pjäsen” eller “intresserad för äventyrSpråkfrågor om prepositioner, prepositioners funktion och användning i språketVarför är det just prepositionerna i och på som används i uttrycken “jag fick en tegelsten i huvudet” och “jag tappade hammaren på foten”?Varför skriver en del tidningar ”i Skogskyrkogården” och ”i Öland”, när det vore mer korrekt med prepositionen ”på”?Vad är skillnaden mellan att köpa en present “till”, “åt” eller “för” någon? Hur påverkar prepositionerna till, åt och för innebörden i det sagda?Har prepositioner blivit mindre vanliga i dagens språkbruk?Varför kan prepositioner som “med” och “på” försvinna i uttryck som “jag leder 3-0” och “plugga Harvard”?Varför säger elever “intresserad i” istället för “intresserad av”? Beror detta på påverkan från engelskan?Varför säger man “elak på dig” och “snäll med henne” i vissa delar av Sverige? Är detta regionala variationer?Lär dig mer om prepositionerLäs Använd korta prepositioner, klarspråkshjälp från ISOF.Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska vid Södertörns högskola som forskar om prepositioner. Programledare Emmy Rasper.

2 Sep 202430min

Att framstå som osäker, feg eller otydlig med sitt språk är det få som eftersträvar. Men språkliga markörer som signalerar osäkerhet är superviktiga för den mänskliga kommunikationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att säga “jag tänker att” istället för “jag tycker att” kan väcka irritation hos en del lyssnare. Men osäkerhet och vaghet i språket har en viktig funktion och kan göra påståenden mer sanna och tydliga.– Att markera att man har brist på evidens är att vara ansvarstagande, säger Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet.Kan vaghet i språket var bra?– Det hade varit fruktansvärt arbetsamt kommunikativt om vi var tvungna att vara superspecifika och superprecisa hela tiden när vi pratade. Den mentala belastningen hade undergrävt alla möjligheter till kommunikation. Så vaghet i språket är jättebra, säger Martin Kaså.Språkfrågor om osäkerhet och vaghet i språketVarför lägga till ett “kan jag tycka” efter ett påstående? Vad signalerar det och har det blivit vanligare?Antyder frågan “Kan du inte skicka saltet?” en artig vaghet eller är det tvärtom en ganska burdus uppmaning?Är uttrycket “detta är inte helt ovanligt” ett fegt uttryck som visar att man inte står för det sagda?Varför upplever en del att uttrycket “jag tänker” signalerar osäkerhet?Kan det signalera otydlighet att det att säga “jag har varit tydlig med”?Varifrån kommer det skånska dialektordet skidd som betyder feg?Mer om modalitet och osäkerhet i språketLäs artikeln Jag kan tycka att, en gardering på modet? , sidan 73, av Lena Ekberg, från ”Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk”, utgiven av Lunds universitet (från 2010).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

26 Aug 202430min

Ordklasskapitlet om pronomen är det längsta och det svåraste att hänga med i. Språket rivstartar säsongen med en riktigt mastig och komplex grammatiklektion om användning av pronomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag brukar säga till mina studenter att om ni inte vet vad något är när ni ska dela in i ordklasser så är det antingen ett pronomen eller ett adverb, för de är väldigt konstiga och har många interna små grupper inom sig, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.I detta avsnitt diskuterar vi de olika typerna av pronomen i svenska språket och deras användning.Språkfrågor om pronomen och deras korrekta användningVarför blandar en del ihop pronomenen ni, du, er och din? Hur ska pronomen användas korrekt i olika sammanhang?”Varför används pronomenet han ibland som objektsform som till exempel “Jag gav den till han”?Varför har engelskan inte olika pronomen för du och ni, som vi har i svenskan, utan bara pronomenet you?Varför kan vissa verb ta ett pronomen som lägga sig, tvätta sig eller resa sig, men andra verb inte alls kan det som tex promenera sig eller springa sig?Ordet barn är neutrum och borde då refereras till som det, men ofta används istället pronomenet hen i texter, varför?Hur ska mig, dig och sig uttalas om man sjunger äldre sånger? Och har uttalet av dessa pronomen varierat över tid?Mer om ordklassen pronomenLäs kapitlet om pronomen i Svenska Akademiens grammatik (kapitel 5).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

19 Aug 202430min