Hälsa hit och hälsa dit. Varför hälsar vi till varandra?
Språket15 Dec 2015

Hälsa hit och hälsa dit. Varför hälsar vi till varandra?

Lyssnaren Alexandra är trött på att vi håller på och hälsar till varandra till höger och vänster och undrar var själva ordet hälsa och traditionen att hälsa kommer ifrån.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor:

Varför hälsar vi till varandra och vad kommer det ifrån?

Har svensk språket något som motsvarar engelskans ”pushing up the daisies”?

Jollrar bebisar olika med olika personer beroende på hur de pratar?

Är det nytt man ibland använder ”och” i stället för ”att”?

Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.





Avsnitt(500)

Är det omodernt att prata om goda solchanser?

Är det omodernt att prata om goda solchanser?

Under förra sommarens torka var det många som önskade regn. Hur jobbar SMHI med neutralt väderspråk och hur språkligt nyskapande kan meteorologerna vara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Jag tror det hätter, sa lyssnaren Annas farmor, från södra Småland, när solen snart skulle visa sig. Finns ordet i andra dialekter? I Bohuslän kan man säga att det är blägg ute när havet är helt stilla. Var kommer ordet ifrån? Meteorologer använder ordet flingaur om moln som släpper snö istället för regn. Är det ett nytt ord? En lyssnare har hört vindsvag i en väderrapport, är liknande sammanslagningar med substantiv och adjektiv vanliga i språket och finns det fler exempel? Om vinden är sydlig går den norrut, men om trafiken går i sydlig riktning går den söderut, varför är det så här? Varför benämns vädret ofta som risk för regn och solchanser, borde inte väderspråket vara neutralt? Varför finns inte ordet solna som motsats till mulna? Efterlysning: Det saknas ett ord för vädret som förekommer på det mörka halvåret och som innebär att det inte regnar men ändå känns i hela ansiktet att det är fuktigt. Vad heter detta väderslag?   Språkvetare Ylva Byrman. Gäst Charlotta Eriksson, meteorolog SMHI. Programledare Emmy Rasper.

25 Mars 201930min

Behövs orden för att uppfatta färger?

Behövs orden för att uppfatta färger?

Du kan vara grön av avund och rösta på blåa partier. I veckans språket berättar vi om färgers symbolik, historia och betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför kunde ordet blått förr användas för det vi idag kallar svart? Vilka färgnamn finns i olika språk? Varför har skär blivit mindre vanligt och rosa mer vanligt? Uppfattar vi färger olika beroende på om vi har ord för dem eller inte? Fanns inte ordet lila när orden rödklöver, rödbeta, rödkål, blåklint, blåklocka, blåsippa och blåmärke kom till? Varför säger man grön av avund? Varför kallas Stockholms politiska styrning för grönblått och inte blågrönt? Varför använder vi färger för att beskriva politiska partier och ideologier? Varför står rött för vänsterpartier och blått för högerpartier i Europa medan det är tvärtom i USA? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Gäst Per Törnqvist, marknadschef Caparol. Programledare Emmy Rasper.

18 Mars 201930min

Språkblandning och kortspel bakom ordet sonika

Språkblandning och kortspel bakom ordet sonika

En fråga om ordet sonika får Henrik Rosenkvist att lägga mer tid på en lyssnarfråga än vad han nånsin har gjort tidigare, och till slut hamnar han bland kortspelare i Venedig på 1600-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad har hårbalsam, balsamvinäger och balsamering av en kropp gemensamt? Uttalet av bokstaven o ställer till det för lyssnaren David som inte har svenska som modersmål, finns det några regler för hur o-ljudet ska uttalas? Var kommer ordet sonika ifrån? Varför finns uttrycket få sina fiskar varma? Snickaren Cattis använder ordet liva för saker som ska ligga i linje som till exempel karmen ska liva med färdig vägg. Var kommer uttrycket ifrån? Vad betyder flukt i uttrycket att slänga en flukt? Språkvetare: Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

11 Mars 201930min

En gräddfil rakt in i räkmackan

En gräddfil rakt in i räkmackan

I svenskan används minst två metaforer från matens värld för att beskriva privilegierades förmåner. Ylva Byrman förklarar hur räkmackan och gräddfilen har fått utvidgade betydelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför används gräddfil och räkmacka som metaforer för att få fördelar eller förmåner? Varifrån kommer uttrycket ta höjd för? Varför säger man att något sker på öppen gata och vad är motsatsen? Hur uttalas malplacerad? Villhöver i betydelsen att vilja ha något så mycket att det känns som att man behöver det, verkar vara ett nytt ord, men när började det användas? Hur har uttrycket jag betackar mig fått betydelsen att man verkligen inte vill ha något? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

4 Mars 201930min

Vem heter bouba och vem heter kiki?

Vem heter bouba och vem heter kiki?

Orden rund, bubbla och boll har likheter både i form och betydelse. Kan syn- och andra sinnesintryck påverkar hur ord låter? Ylva Byrman reder ut ljudsymbolism, fonestem och synestesi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Kan man säga en krispig kyla, eller ett krispigt vin? Är inte ordet krispigt något som har med ett ljud att göra? Varför verkar vissa ord vara ihopkopplade med en form eller andra sinnesintryck? Varför används uttrycket blåögd om en person som anses vara naiv eller godtrogen? Kommer hälsningsfrasen todelo från engelskans att gå på toaletten och borde det istället användas för att säga jag är strax tillbaka? Hur kommer det sig att ordet pax, som betyder fred på latin, kan användas i betydelse att paxa något. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

25 Feb 201930min

Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.

Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.

Dialekten i Piteå, bondska, har många ord och uttryck som inte finns i standardsvenska och det beror på att bondska har sin bakgrund i fornsvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför heter det tjugo och inte tvåtio när de andra talen heter trettio, fyrtio och så vidare? Var sitt exemplar eller vars ett exemplar, vad är rätt? En lyssnare har läst Elin Wägners Norrtullsligan i en upplaga från 2011 och undrar över användningen av de och dem och mig i meningarna:"Fröken Stenberg och två till blev uppsagda för dem försökt uppvigla kamraterna" och "Men mig var en dåre och älskade honom". Varför skrev Elin Wägner så? Dialekten i Piteå, bondska, låter olik standardsvenskan och en del ord verkar bara finnas i pitemålet. Lyssnaren Jonas undrar vad följande ord och uttryck har för bakgrund:Åssit som betyder ingenting. Fuse för ladugård. Nalta som betyder lite grann. Och att säga vöre vale? istället för hur blir det? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

18 Feb 201930min

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo

Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur många olika namn för spelkulor finns det runt om i landet? Varifrån kommer slangordet bast i betydelsen år? Varför skriver en del anledningen till varför? Lyssnaren Peter tycker att det borde heta anledningen till att? Blir språk enklare med tiden, eller är förenklingen en illusion? Händer det att språk blir mer komplicerade? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

11 Feb 201929min

Säg havremjölk om du vill!

Säg havremjölk om du vill!

Att alternativ till komjölk har blivit vanligare har gett oss nya ord. Ylva Byrman slår ett slag för att konsumenter får säga hur de vill och så tar vi reda på mer om det nya ordet gurt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad har nyckel för språklig historia? Och används begreppet nyckelbarn, som blev stort på 60-talet, fortfarande idag? Nu och då eller då och då, vad är rätt? Vad betyder kliniskt rent? Rent som på en klinik? Hur har kliniskt blivit ett förstärkningsord? Grooming har två betydelser, manlig skönhetsvård och ett brott som innebär att ta kontakt med barn i sexuellt syfte, hur kan ordet ha så olika betydelser? Soygurt finns sedan tidigare och nu syns ordet havregurt, men vad är gurt för ett ord och vad kallas det här sättet att bilda nya ord? Språkvetare Ylva Bryman. Programledare Emmy Rasper.

4 Feb 201930min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel
svd-nyhetsartiklar
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapspodden
sexet
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
paranormalt-med-caroline-giertz
a-kursen
barnpsykologerna
ufo-sverige
halsorevolutionen
rss-spraket