Därför behöver du fortfarande kunna stava
Spelar det nogån rlol om en txet är rtätsavtad elelr itne? Ja, säger Språkets expert Henrik Rosenkvist som på fritiden letar korrekturfel i morgontidningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad är korrekturläsning?Vad betyder tryckfelsnisse och tidningsanka?Vad har hänt med yrket korrekturläsare?Ordet "utav" förekommer allt oftare i texter men ska det inte vara “av”?Vilka är de vanligaste korrekturfelen i texter?Hur kommer det sig att människor kan stava rätt i vissa sammanhang men inte i andra?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
17 Jan 202230min
Orden som avslöjar din ålder
Vet du vad kautschuk betyder men inte vad ordet simp står för, då är du nog en av Språkets äldre lyssnare. Språket bjuder in till språkliga möten över generationsgränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad kan man lära av ett språkligt utbyte mellan generationer?Är det verkligen så att ord blir utslitna och ersätts av andra? Är uttrycket "att hänga" i betydelsen "att umgås" ett nytt sätt att använda ordet hänga?Varför har en del börjat säga “en fena på något”, heter det inte “fena på något” utan “en”?Varifrån kommer fenomenet att säga “nunu” eller “härhär” istället för bara nu och här? Och är det något som bara yngre personer gör?Varför anser många att anglicismer är dåligt och är det en generationsfråga?Varför kallar vissa sin partner eller käresta för baby och när började det användas i svenskan?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
10 Jan 202230min
Därför kan man säga jätteliten, skitgod och sjukt frisk
De kallas förstärkningsord eller förstärkande förled och kan ge extra kraft åt budskap men också skapa irritation. Ett jättejättebra avsnitt av Språket om orden som förstärker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHåller ordet diametralt på att bli ett allmänt förstärkningsord för att markera stora skillnader?Varför kan man säga skvatt galen men inte skvatt glad, och vad betyder skvatt?Varifrån kommer ordet himla och hur länge har det använts?Varför är jätte ett så vanligt förstärkande förled?Har jätte tappat i värde, så att man nu måste säga jättejätte?Var används bål som förstärkande förled och var kommer ordet ifrån?Ordet ärke används i både ärkebiskop och ärkefiende vad betyder ärke?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
3 Jan 202230min
Språkets nyårspanel diskuterar språkåret 2021
Vilka ord finns med på nyordslistan? Vem ska ta ansvar för att fler lär sig svenska i Sverige? Borde ordet Norénjul finnas med i SAOL? Språkets nyårspanel ger svaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I nyårspanelenSusanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet och ny återkommande språkexpert i Språket i P1. Sara Lövestam, författare, språkvetare och språkkrönikör i Svenska Dagbladet.Tomas Riad, ledamot i Svenska akademien och professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.
27 Dec 202130min
Julhälsningar på olika språk och en rimmad jul
Språket önskar God jul med julhälsningar från världens olika hörn och julklappsrim från 30-talet till idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarifrån kommer seden att skriva julklappsrim?Vad är poetisk licens?Man kan rimma julskinkan och rimma verser till julklapparna. Är det samma ord eller två ord med olika ursprung?Vad har hänt med hälsningsfrasen “En fröjdefull jul”? Språket får julkort med julhälsningar på olika språkFrån:Cecilia Uddén, MellanösternAndreas Liljeheden, BrysselFilip Kotsambouikidis, GreklandJohanna Melén, MoskvaJohan Mathias Sommarström, Istanbul. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
20 Dec 202130min
Därför förstår du som svenskspråkig inte isländska
Grammatiken är fornnordisk men ordförrådet modernt och utan lånord. Språket blickar åt nordväst och får bland annat reda på vad isländskan har gemensamt med arabiskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför är isländska intressant för att förstå svenskans historia?Vad har isländska för bokstäver i sitt alfabet som inte finns i det svenska?Det finns ett ll-ljud i isländska som också finns i walesiskan, hur kommer det sig att språken har ett likadant språkljud?Elefant heter fíll på isländska och fil på arabiska, har språken en koppling?Flytväst heter björgunarvesti på isländska, men vad betyder björgunar?Det isländska ordet för gravid är ólétt, har svenskan haft ett liknande ord som till exempel olätt?Varför har vissa språk som isländska, färöiska och tyska bevarat kasusböjning av substantiv och personböjning av verb medan till exempel svenska inte har gjort det?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Anna Hannesdóttir, professor emerita i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
13 Dec 202130min
Sockerchock med marängsviss, fromage och tårtor
Det strösslas med franska influenser och lånord när Språket öppnar dörren till tårtorna, kakorna och desserternas värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHar ordet dessert som betyder efterrätt något att göra med de engelska desert för att överge och desert som betyder öken?Har ordet ganasch för hästkind någon etymologisk koppling till ganache som betyder chokladkräm och som kan används i tårtsammanhang?Hur ska efterrätten marängsviss uttalas?Hur kommer det sig att franska fromage betyder ost men på svenska används för en efterrätt?Kex kommer från engelska cake, men cake kan betyda tårta och har inte så mycket med kex att göra, hur hänger det hop?Vilket ursprung har det svenska ordet kräm, som kan används i fruktkräm och handkräm, och hur kommer det sig att ordet cream på engelska betyder grädde?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
6 Dec 202130min
När det skaver i språkkänslan
Det gnisslar, spjärnar emot och känns inte rätt. Vissa språkliga uttryck kan uppfattas som motsägelsefulla, ologiska eller helt enkelt fel. Språket tar upp lyssnarnas skavigaste språkfunderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför skriver en del "kan inte underskattas" när de menar att något inte kan överskattas?Är det verkligen riktigt att säga “du har fyra val”? Borde det inte vara ett val, som har olika alternativ?Hur ska ordet alternativ användas korrekt? Man kan säga: “Du har inget alternativ, du måste gå till skolan.” Men också “Nu när du mår lite dåligt så har du två alternativ. Antingen så går du till skolan eller så stannar du hemma”. Betyder det att ett alternativ egentligen betyder inget alternativ?Hur kan man missförstå någon rätt?Varför säger man “han dömdes mot sitt nekande?” Skulle det vara bättre med ”trots sitt nekande”?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper
29 Nov 202130min
