Vad gör tankstrecken i löpsedlarna?
Språket27 Mars 2017

Vad gör tankstrecken i löpsedlarna?

Kvällstidningar använder sig ofta av tankstreck i sina löpsedlar för att skapa dramatik. Men är det språkligt korrekt att göra så?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Den nerslagne ligger på marken, medan den nedslagne hänger med huvudet. När ska man använda ner respektive ned, och varför?

Ibland används uttrycket vi måste ta hand om våra gamla, och det har fått en lyssnare att reagera. Tillhör de äldre någon och i så fall vem?

Blådåre, stendum och skogstokig. Varför använder vi oss av just de här förleden för att beskriva någon som är obegåvad eller konstig?

Finns det en ökad användning av tankstreck i medier, och varför använder vi det?

Varifrån kommer uttrycket jiddra?

Är en sak alltid ett fysiskt ting eller kan det vara exempelvis en företeelse?

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Så kan myndigheter skriva så vi förstår

Så kan myndigheter skriva så vi förstår

Enligt språklagen ska myndigheter använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Ändå finns svåra byråkratord som avaktualisering och anhängiggöra. Språket handlar om kanslisvenska och klarspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorArbetsförmedlingen har just prisats av Språkrådet för sitt klarspråksarbete. Samtal om hur myndigheten har jobbat för att göra sina texter mer begripliga.Under senare år har jag noterat att man i media och bland politiker nästan aldrig använder ordet problem. Allt är numera utmaningar. Varför?Är arbetskraftsreserv ett olämpligt ord att använda i offentlig verksamhet?EU:s lagtexter är ofta är svåra att förstå. Där finns långa meningar, många bisatser och ibland ord som sällan används i svenska. Beror detta på dåliga översättningar i Bryssel?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marianne Ek, språkvårdare vid Arbetsförmedlingen. Programledare Jens Möller.

16 Maj 202230min

Krigets språk – det betyder de militära begreppen

Krigets språk – det betyder de militära begreppen

Annektering, krigföring och krigsinvalider. Vi pratar om krigets språk apropå invasionen av Ukraina. Språkexpert Henrik Rosenkvist ser även humor och kreativitet i militärt språkbruk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorKan sanktionera betyda både att godkänna något och att införa sanktioner, dvs en straffåtgärd, mot någon?Vad är det för likheter och skillnader mellan orden invasion, ockupation och annektering?Finns det en vettig översättning till svenska av det engelska begreppet "fear mongering", att medvetet sprida skräck i en befolkning?Får man säga krigsinvalid på svenska, eller bör det ersättas av ett mer "politiskt korrekt" begrepp?Varför heter det "krigföring" i ordböckerna medan nästan alla andra sammansatta ord med krig som förled har ett foge-s?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

9 Maj 202230min

Humor och poesi – översättarens svåraste jobb

Humor och poesi – översättarens svåraste jobb

Lost in translation? Språket handlar om svåra val inom översättning. Vi snackar ordvitsar, dikter och översättarens frihet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHar ordet översättning att göra med manuell typsättning i forna tiders tryckpressar?Vid översättning av lyrik, blir det då en ny dikt eller en version av originaldikten?Inom sjukvården kan tolkar lämna vissa ord, t ex magnetkamera, oöversatta från svenska. När bör översättaren eller tolken insistera på att hitta en bra översättning av ordet?Hur fri bör översättaren vara i relation till t ex meningsbyggnad i originalspråket?När kan kulturella eller samhälleliga skillnader motivera att översättaren justerar vissa begrepp så att de blir mer lättbegripliga i Sverige?Är det okej att översätta till okej i svensk undertext till en film som utspelar sig för mer än 100 år sedan?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Niclas Hval, översättare samt lärare i litterär översättning på HDK-Valand vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

2 Maj 202230min

När språkliga fel blir nya sanningar

När språkliga fel blir nya sanningar

Språkliga missförstånd och feltolkningar av ords ursprung kan generera helt nya ord i svenskan. Fenomenet kalls folketymologier och har skapat ord som coollugn och handburgare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHur uppkommer en folketymologi?Kan ordet byfåne vara ett folketymologiskt missförstånd av det franska bouffon i betydelse narr eller gycklare? Varifrån kommer ordet pariserhjul på svenskan, på andra språk heter det vanligtvis inte något med Paris, är det en missuppfattning som ligger bakom?Hur kommer det sig att så många använder ordet omständig istället för det enligt ordböckerna korrekta omständlig?Har adjektivet gräslig något att göra med substantivet gräs?Vore det inte roligare och bättre att säga mumsbit istället för munsbit, mördbultad istället för mörbultad, höron istället för öron och frilufsliv istället för friluftsliv? Dessutom: Han blir programledare för Språket resten av 2022Sist i avsnittet avslöjas vem som tar över programmet när Emmy Rasper nu går på föräldraledighet.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

25 Apr 202230min

Det bästa och mesta språkprogrammet

Det bästa och mesta språkprogrammet

Att komparera adjektiv kan vara lätt, lättare och lättast eller avancerat, mer avancerat och mest avancerat. Välkommen till det mesta och bästa avsnittet av Språket om adjektivens böjning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför säger och skriver en del “mer arg” eller “mer rolig” istället för argare och roligare?“Sveriges mesta krigarkung” och “90-talets mesta sexsymbol”, varifrån kommer uttrycket med mesta och är det korrekt?Kan ordet unik kompareras?Hur ska man förstå ordet “rättare” i uttrycket “rättare sagt”, vanligtvis kompareras väl inte rätt?Har det blivit vanligare att komparera adjektiv som slutar på -isk med -are eller -ast, som till exempel förrädiskare?Dessutom Susanna Karlssons komparationsordlistaVad betyder positiv, komparativ och superlativ?Vad är morfologisk komparation, perifrastisk komparation och suppletiv komparation?Vad är metakomparation?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

18 Apr 202230min

Trendiga tantblommor får växtspråket att blomstra

Trendiga tantblommor får växtspråket att blomstra

Pelargon, begonia och näva. Språket botaniserar bland krukväxters namn och ger sig ut i trädgården till dressade gräsmattor och pallade äpplen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHur vanligt är det att säga träd eller fönsterträd istället för krukväxter?Hur har växter som pelargon, geranium och näva fått sina namn?Varför heter det plantskola och varför kan man säga att man skolar om plantor?Varifrån kommer ordet palla, som i att palla äpplen?Att dressa gräsmattan – kommer det från betydelsen att klä den, att ge den dressing eller något helt annat?Är det någon betydelseskillnad på att vattna och bevattna?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

11 Apr 202230min

Därför heter Järvsö inte Järvsö i Hälsingland

Därför heter Järvsö inte Järvsö i Hälsingland

Det finns inte kaffe, eh? den frågan kan du få om du befinner dig i Bollnäs, Hudiksvall eller Järvsö. Språket reser till hälsingemålet och pratar om dörj, kuse och eh-ljud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför kallar man spindel för dörj i Delsbo i Hälsingland?En lyssnare från Hälsingland är oense med sin man från Stockholm om ordet kuse, betyder det insekt eller häst?Mola i betydelsen äta mycket används i Hälsingland, var kommer det ifrån och finns det på fler ställen i landet?På en rekig stol har limmet släppt i fogarna, är rekig ett dialektalt ord från Hälsingland?I hälsingemål är det vanligt att lägga till ett eh-ljud i slutet på meningar med inte i, som till exempel “inte har du en penna, eh?” eller “färjan har inte kommit än, eh”, vad är det för fenomen?Orten Järvsö uttalas lokalt “jasche”, varför skiljer sig stavningen så mycket från uttalet, varifrån kommer ortnamnet och har det något med järvar att göra?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

4 Apr 202230min

Att ord dör = språket är levande

Att ord dör = språket är levande

Att ord försvinner ur allmänspråket är ett tecken på att språket är levande, säger professor Henrik Rosenkvist. Men vilka ord ligger i riskzonen för att dö och kan ett ord återuppstå från det döda? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorKan fler än lyssnaren Emma och hennes två kompisar börja använda det gamla ordet pörsa i betydelsen “skratta undertryckt och skrockande”?Vilken typ av ord är det som riskerar att försvinna ur språket?Ordet skäkta hade förr tio olika betydelser, men idag används det knappt alls, hur kan det bli så?Har hundens hässjande något att göra med att hässja hö?Varför kallades hembiträden för jungfru, vad hände med måttet jungfru och används ordet till något idag?Är ordet rumphugget på väg att försvinna?När försvann kasusböjning och pluralböjning av verb i talspråket?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

28 Mars 202230min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
rss-vetenskapspodden
rss-vetenskapsradion-2
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
hacka-livet
rss-spraket
a-kursen
vetenskapsradion
paranormalt-med-caroline-giertz
sexet