Språket dokumentär: Striden om hen
Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historien om hen börjar på 60-talet och fortsätter fram till idag. Att det vore praktiskt med ett könsneutralt pronomen istället för att behöva skriva han eller hon har många tyckt genom åren, men ingen språkvetare trodde att hen skulle kunna etableras. De kallade det ”en besvärlig operation” och ”praktiskt ogenomförbart”. Det skulle dröja till tiden strax före millennieskiftet innan personer som inte identifierar sig som kvinna eller man började använda hen som pronomen om sig själva. Men språkvården höll sig fortsatt skeptisk. Sen kom 2012, året som kom att kallas henåret. En barnbok och en debattartikel blev startskottet för en het debatt som pågick under hela året och gjorde att hen blev hatat, älskat och känt för allmänheten. Åren efter började hen användas i fler och fler sammanhang, som i nyhetstexter och hos myndigheter, och 2015 kom hen med i Svenska akademiens ordlista. Det här är berättelsen om hur pronomenet hen tog sin i svenska språket. I dokumentären hörs: Karin Milles, språkdocent och lektor vid Södertörns högskola som forskat om feministiska språkreformer. Dag Dunås, son till Rolf Dunås som står bakom det första skriftliga belägget av hen. Lena Lind Palicki, universitetslektor vid Stockholms universitet, tidigare språkvårdare Språkrådet. Daniel Wojahn, lektor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om språkaktivism. Vio Szabo, kommunikatör. Nasim Aghili, dramatiker, tidigare chefredaktör för kulturtidskriften Ful. Karl Dalén, journalist Dagens Nyheter. Åsa Widell Tillberg, tidigare redaktionschef Dagens Nyheter. Mats Johansson, tidigare språkvårdsansvarig och redaktionschef nyhetsbyrån TT. "Språket dokumentär: Striden om hen" är gjord av Emmy Rasper i december 2018.
25 Dec 201841min
Snö, julmust och generationsskillnader
Lagom till jul samlas hela trion - Henrik Rosenkvist, Ylva Byrman och Emmy Rasper - i studion och svarar på vinterspråkfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad skiljer sig i olika generationers språk? Varför säger en del att det snögar? Kyl ner och värma upp, varför är det just kyla som kopplas ihop med ner? I Kalixtrakten används ordet andren för skidor och andyrja för skidspår, vad kommer orden ifrån? I Västergötland kan takdropp heta ôfsadrôpp, varifrån kommer ordet ôfs? Vad betyder must, måste det ha med äpplen att göra och hur kommer det sig i så fall att det heter julmust? Språkvetare Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
24 Dec 201824min
Rackarns bananer och attans bananer!
Varför är det just bananer som används i olika uttryck och inte andra frukter som plommon eller äpple? Det funderar språkvetare Ylva Byrman på i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Var kommer begreppet rackarns bananer ifrån och varför används just bananer i olika uttryck? Att säga eller hur? kan både vara en fråga och ett bekräftande. Hur kan det ha blivit så? Har uttrycket att backa någon blivit vanligare och var kommer det ifrån? Hur används ordet vän idag och har konnotationerna förändrats över tid? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
17 Dec 201824min
Fem över halv tio eller 25 minuter i tio?
Hur vi pratar om tid skiljer sig åt i olika dialekter och språk. Ylva Byrman berättar om tiden och olika system för att benämna klockslag världen över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor När började adressera användas i betydelsen att ta tag i, som i uttrycket att adressera ett problem? En lyssnare hart hört meningen budgeten kan innehållas och undrar om det är korrekt eller kanske lite väl byråkratiskt? Varifrån kommer metaforen att slå i glastaket? Och finns det fler uttryck för att beskriva samma fenomen? Varför säger vi fem över halv och inte 25 minuter i? Hur ska datum skrivas korrekt? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
10 Dec 201824min
Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?
Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför är det vissa namn som återkommer i nedsättande uttryck med namnändelse, som Slarvmaja och Strulpelle? Var kommer efternamnet Flatterskalle ifrån? Varför är det ett trefaldigt leve som gäller i Skåne och ett fyrfaldigt leve i resten av landet, och hur kommer det sig att vi säger ett fyrfaldigt leve? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
3 Dec 201824min
Varför satte Astrid Lindgren ut så många kommatecken?
I första utgåvan av Pippi Långstrump, från 1945, använde Astrid Lindgren satskommatering. Varför ser det otidsenligt ut idag och varför har vi bytt kommateringssystem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Går det att använda ordet bitti i fler sammanhang än i imorgon bitti? Hur har rekommendationen för kommatering ändrats sen Pippi Långstrump gavs ut på 40-talet? Varför stavas ljud, ljus, ljung och andra ord som uttalas j med lj? Säger man vart tredje år eller var tredje år? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
26 Nov 201824min
Domma bullarna är goda!
Demonstrativa pronomen ställer till det för lyssnaren Peter som fått höra att han pratar "barnspråk" när han säger domma. Henrik Rosenkvist slår i grammatikböckerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Blåmesen är allt annat än mesig, så varifrån kommer ordet mesig? Är det fel att säga domma istället för de här eller dessa? Varifrån kommer uttrycket att få på hypen? Påståendet konsumenter luras kan ha två motsatta betydelser, hur kan dubbeltydigheten ha uppstått och finns det fler verb som fungerar så här? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
19 Nov 201824min
Repris: Sova är ett av svenskans äldsta verb
I höstmörkret är verbet "sova" ett ord som ligger nära till hands och faktum är att det har 7000 år gamla rötter. Henrik Rosenkvist tar oss med till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket yttermera visso? Vilket är det äldsta ordet i svenskan? Varför heter det ekonomiskpolitisk men inte, till exempel, utrikiskpolitisk? Är det korrekt att säga att man har löftat något när man har avgivit ett löfte? Finns det ett släktskap mellan den svenska matematiktermen täljare och engelskans tally, som betyder räkna? Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper Avsnittet är en repris från 12 mars 2018.
12 Nov 201824min
