Språket dokumentär: Striden om hen
Språket25 Dec 2018

Språket dokumentär: Striden om hen

Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historien om hen börjar på 60-talet och fortsätter fram till idag.

Att det vore praktiskt med ett könsneutralt pronomen istället för att behöva skriva han eller hon har många tyckt genom åren, men ingen språkvetare trodde att hen skulle kunna etableras. De kallade det ”en besvärlig operation” och ”praktiskt ogenomförbart”.

Det skulle dröja till tiden strax före millennieskiftet innan personer som inte identifierar sig som kvinna eller man började använda hen som pronomen om sig själva. Men språkvården höll sig fortsatt skeptisk.

Sen kom 2012, året som kom att kallas henåret. En barnbok och en debattartikel blev startskottet för en het debatt som pågick under hela året och gjorde att hen blev hatat, älskat och känt för allmänheten.

Åren efter började hen användas i fler och fler sammanhang, som i nyhetstexter och hos myndigheter, och 2015 kom hen med i Svenska akademiens ordlista.

Det här är berättelsen om hur pronomenet hen tog sin i svenska språket.

I dokumentären hörs:

Karin Milles, språkdocent och lektor vid Södertörns högskola som forskat om feministiska språkreformer.

Dag Dunås, son till Rolf Dunås som står bakom det första skriftliga belägget av hen.

Lena Lind Palicki, universitetslektor vid Stockholms universitet, tidigare språkvårdare Språkrådet.

Daniel Wojahn, lektor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om språkaktivism.

Vio Szabo, kommunikatör.

Nasim Aghili, dramatiker, tidigare chefredaktör för kulturtidskriften Ful.

Karl Dalén, journalist Dagens Nyheter.

Åsa Widell Tillberg, tidigare redaktionschef Dagens Nyheter.

Mats Johansson, tidigare språkvårdsansvarig och redaktionschef nyhetsbyrån TT.

"Språket dokumentär: Striden om hen" är gjord av Emmy Rasper i december 2018.

Avsnitt(500)

Kvinnor och män talar olika språk (ibland)

Kvinnor och män talar olika språk (ibland)

Internationella kvinnodagen får lyssnarna att ställa frågor om ordet jämställdhet, skillnaden i kvinnor och mäns språk och hur djupa eller ljusa röstlägen påverkar vår uppfattning om pålitlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorI vilka språk talar män och kvinnor olika, alltså där enstaka ord, ändelser och fraser är förknippade med ett visst kön?Vad betyder egentligen ordet killgissning och var kommer det ifrån?När ersattes ordet jämlikhet med jämställdhet? Och vad har orden för olika definitioner idag?Kan man verkligen säga ”mest jämställd”, är det inte antingen jämställt eller inte?Hur mycket av röstläget bestäms av ens fysik och hur stor del beror på sociala faktorer?Vad har vi för fördomar kopplat till olika röstlägen?Varför är det så mycket vanligare att skriva Göteborgssonen jämfört med Göteborgsdottern?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

7 Mars 202230min

Ukrainska och ryska – språken mitt i kriget

Ukrainska och ryska – språken mitt i kriget

Ukrainska är det officiella språket i Ukraina men nästan en tredjedel av befolkningen har ryska som sitt förstaspråk, bland annat president Volodymyr Zelenskyj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gäster: Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet, som även undervisar i ukrainska och ryska. Kerstin Kronvall, frilansjournalist för bland annat YLE som länge bevakat Ryssland och Ukraina. Sofia Hoas, ordförande i Föreningen Svenskbyborna som jobbar för att bevara det här svenska arvet i Ukraina. Programledare Emmy Rasper.

1 Mars 202230min

Rymdspråket – från gamla gudar till Wasp-189b

Rymdspråket – från gamla gudar till Wasp-189b

Vem som bestämde att planeter skulle få namn från gudar som Jupiter och Mars vet vi inte. Idag är rymdspråket strikt reglerat men mytologinamnen fortsatt populära för nya stjärnor, månar och planeter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorI svenskan har vi romerska gudar som planeter, men hur många andra språk har det? Och finns det äldre svenska eller fornnordiska namn på planeterna?Begreppet tunglet eller tungl är fornnordiska för måne eller himlakropp, var kommer ordet ifrån?Hur namnges planeter och nya upptäckter i rymden idag?Använder astronauter begrepp som upp och ner eller styrbord och babord i rymden?Varifrån kommer uttrycket stjärnstopp?Det finns astronauter och kosmonauter, men finns det fler nauter?Varifrån kommer namnet på vår galax Vintergatan och varifrån kommer andra språks benämningar som till exempel Milky Way?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Maria Sundin, astrofysiker och docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

21 Feb 202230min

Prepositionssystemet är i rörelse

Prepositionssystemet är i rörelse

Har prepositionerna blivit aktivister som vill byta plats och uppgifter med varandra? Frågan ställs i veckans Språket som handlar om de små men viktiga prepositionerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorFinns den ökad osäkerhet kring vilken preposition som ska användas när?Har användningen av prepositionen "kring" blivit vanligare och i så fall varför?Bör man skriva “tröjor till kvinnor” eller “tröjor för kvinnor”?Vad är skillnaden på att dö i, av eller med covid-19?Kan man skriva “jag känner förtroende och stöd hos dig” eller måste alla prepositioner finnas med som i “jag känner förtroende för och stöd hos dig”?Vad är skillnaden på att “vara i stan” och att “vara på stan”?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

14 Feb 202230min

Repris: Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G

Repris: Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Avsnitt från 15 februari 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta avsnitt är en repris av det här avsnittet från 2021.

7 Feb 202230min

Får man inte säga Vitryssland, Bombay och Peking längre?!

Får man inte säga Vitryssland, Bombay och Peking längre?!

Det händer att länder och städer byter namn och vissa namnändringar är mer kontroversiella än andra. Språket guidar dig genom Mumbai, Beijing, Belarus, Eswatini och Nordmakedonien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVem bestämmer vad ett land ska heta?Vad finns det för officiella regler kring länders namn?Hur gick det till när Sveriges Radio och andra medier slutade använda Vitryssland för att istället säga Belarus?Varför kan länder eller städers namnbyten väcka känslor?Hur kommer det sig att Peking nu kallas Beijing?Varför heter staden Bombay också Mumbai?Hur har Calcutta blivit Kolkata?Hur gick det till när landet Burma bytte namn till Myanmar?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Olausson, språkvårdare på Sveriges Radio, Sveriges Television och UR. Programledare Emmy Rasper.

31 Jan 202230min

Så blev militären bäst på akronymer

Så blev militären bäst på akronymer

Inom försvarsmakten är ords exakta betydelse viktig och dubbeltydighet uppskattas ej. Följ med Språket på en militär visitering av akronymer, kommandon och språk utan emotioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarifrån kommer ordet mönstring?Lumpen i betydelse värnplikt, var kommer det ifrån?Malaj användes inom det militära för handräckningsvärnpliktig, men varför sa man just malaj?Vad är utmärkande för det militära språket?Varför används många akronymer inom försvaret?Vad ska ett rum där vapen förvaras kallas, är det militära ordet kassun rätt?Har ordet polimasa någon militär koppling?Har det militära språket påverkat allmänspråket?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst David Bergman, major och doktor i psykologi från Försvarshögskolan. Programledare Emmy Rasper.

24 Jan 202230min

Därför behöver du fortfarande kunna stava

Därför behöver du fortfarande kunna stava

Spelar det nogån rlol om en txet är rtätsavtad elelr itne? Ja, säger Språkets expert Henrik Rosenkvist som på fritiden letar korrekturfel i morgontidningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad är korrekturläsning?Vad betyder tryckfelsnisse och tidningsanka?Vad har hänt med yrket korrekturläsare?Ordet "utav" förekommer allt oftare i texter men ska det inte vara “av”?Vilka är de vanligaste korrekturfelen i texter?Hur kommer det sig att människor kan stava rätt i vissa sammanhang men inte i andra?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

17 Jan 202230min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
hacka-livet
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
vetenskapsradion
ufo-sverige
rss-vetenskapspodden
sexet
a-kursen
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli