Språket dokumentär: Striden om hen
Språket25 Dec 2018

Språket dokumentär: Striden om hen

Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historien om hen börjar på 60-talet och fortsätter fram till idag.

Att det vore praktiskt med ett könsneutralt pronomen istället för att behöva skriva han eller hon har många tyckt genom åren, men ingen språkvetare trodde att hen skulle kunna etableras. De kallade det ”en besvärlig operation” och ”praktiskt ogenomförbart”.

Det skulle dröja till tiden strax före millennieskiftet innan personer som inte identifierar sig som kvinna eller man började använda hen som pronomen om sig själva. Men språkvården höll sig fortsatt skeptisk.

Sen kom 2012, året som kom att kallas henåret. En barnbok och en debattartikel blev startskottet för en het debatt som pågick under hela året och gjorde att hen blev hatat, älskat och känt för allmänheten.

Åren efter började hen användas i fler och fler sammanhang, som i nyhetstexter och hos myndigheter, och 2015 kom hen med i Svenska akademiens ordlista.

Det här är berättelsen om hur pronomenet hen tog sin i svenska språket.

I dokumentären hörs:

Karin Milles, språkdocent och lektor vid Södertörns högskola som forskat om feministiska språkreformer.

Dag Dunås, son till Rolf Dunås som står bakom det första skriftliga belägget av hen.

Lena Lind Palicki, universitetslektor vid Stockholms universitet, tidigare språkvårdare Språkrådet.

Daniel Wojahn, lektor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om språkaktivism.

Vio Szabo, kommunikatör.

Nasim Aghili, dramatiker, tidigare chefredaktör för kulturtidskriften Ful.

Karl Dalén, journalist Dagens Nyheter.

Åsa Widell Tillberg, tidigare redaktionschef Dagens Nyheter.

Mats Johansson, tidigare språkvårdsansvarig och redaktionschef nyhetsbyrån TT.

"Språket dokumentär: Striden om hen" är gjord av Emmy Rasper i december 2018.

Avsnitt(500)

Usch, vad soligt! Nu ska jag bränna mig.

Usch, vad soligt! Nu ska jag bränna mig.

Kommer att och ska kan ibland ersätta varandra, men inte alltid. Ylva Byrman förklarar varför och tar oss med till verbfrasers aktion och subjekts planering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ändelsen –iter, när man pratar om ortsbor som till exempel malmöiter? Vad betyder verbet zlatanera och hur vanligt är det att en person ger upphov till ett ord? Varför är orden för årstiden vår så olika i germanska språk? Finns det en regel för när något ”ska” respektive ”kommer att” hända?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

14 Maj 201824min

Hur uttalas psykolog egentligen?

Hur uttalas psykolog egentligen?

Ord som börjar med ps- kan uttalas med ett tydligt p-ljud, eller helt utan. Lyssnaren Jennifer tycker att p-uttalet har blivit vanligare och undrar nu vad som är rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför heter det att man avhärdar växter, när de skall vänjas vid att stå utomhus? Är du större än jag eller större än mig? Ska bokstaven p uttalas i ord som psykolog och pseudohändelse? Finns det ett mer modernt alternativ till ordet skolkamrat?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

7 Maj 201824min

Tjocka på ditt ordförråd

Tjocka på ditt ordförråd

Går det att förbättra sitt ordförråd på något annat sätt än att läsa mycket? Henrik Rosenkvist försöker tipsa om möjliga genvägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kafferep? Kan man utöka sitt ordförråd utan att läsa så mycket? Vilket ursprung har det göingska uttrycket hinsian? Varför lägger man ofta till tex någonstans efter en fråga som “Var bor du?”, som ju fungerar för sig själv? Vad skiljer förkortningar från akronymer?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

30 Apr 201824min

Nya familjer kräver nya ord

Nya familjer kräver nya ord

Vad ska två personer som separerat och har barn ihop kalla varandra? Lyssnaren Emma använder ordet "barnfar", men inte är helt nöjd. Henrik Rosenkvist ger en exposé över relationsord i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad ska två personer som separerat och har barn ihop kalla varandra? Vem syftar hennes på i "Stina hälsade på hennes mamma"? Hur uppkommer helt nya ord? Varifrån kommer ordet lösöre? Hur har uttalet av a i stockholmska förändrats genom åren?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

23 Apr 201824min

Repris: Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? DEL 2

Repris: Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? DEL 2

Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ett samtal med en person som inte är insatt i spelvärlden, om spel, tar oftast väldigt mycket längre tid än ett samtal med en som är insatt gör, säger Lillie Klefelt, gamer och eventmanager vid Female Legends. Inom gamingvärlden växer ett eget språk fram, med förkortningar och försvenskad engelska. Ett fenomen som språkvetare brukar kalla för praktikgemenskap. – Man samlas kring något speciellt och det gör att man utvecklar ett språk som passar att använda med varandra, tillsammans, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men vilken inverkan har gamingspråket på vårt språkbruk, och kommer gamingspråket även att ta sig in i allmänsvenskan? Panelen diskuterar och siar in i framtiden. Vi bad också er lyssnare att ställa frågor kring språk och teknik, som den här veckan besvaras av Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet. Veckans språkfrågor Hur påverkas vårt skriftspråk av användandet av emojis? Vilken inverkan har automatisk stavningskontroll på människors kunskaper i rättstavning? Har särskrivningar blivit vanligare i takt med att automatisk rättstavning  E-postadresser och adresser skrivs oftast utan prickar och ringar, hur påverkar det användningen av språktecken som å, ä och ö? I panelenJoel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges RadioTheres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitetJan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. ReporterErik Espeland SpråkvetareOla Karlsson ProgramledareEmmy Rasper

16 Apr 201824min

De och dem kan vara överflödiga

De och dem kan vara överflödiga

Det är en av de mest infekterade språkfrågorna just nu. Räcker det inte med bara dom? För den som inte tycker det, kommer Ylva Byrman med minnesknep för att hålla reda på dessa problematiska pronomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När började ordet skitnödig användas i betydelsen ängslig eller stel? Varifrån kommer ordet pytteskinn för hur huden uppför sig när man fryser? Varför har vi de och dem i skriftspråket och inte bara dom? Varför kan man inte säga tåga om att åka tåg, när det heter flyga, cykla, etc? Finns det någon regel för hur nya engelska lånord skall stavas på svenska?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

9 Apr 201824min

Hur snabbt pratar vi när?

Hur snabbt pratar vi när?

Språkvetare Ylva Byrman reder ut hur vår talhastighet förändras genom livet, apropå äldre filmer och dagens ungdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är man bygglovshandläggare, eller bygglovhandläggare? Är namnet på leksaken lego och ordet legosoldat besläktade? Pratar ungdomar snabbare än äldre? Varför har det andra ordet i namn som tex Indiska oceanen liten bokstav i svenskan?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

2 Apr 201824min

Vem språkforskade för 4000 år sedan?

Vem språkforskade för 4000 år sedan?

Så länge det har funnits skriftspråk har det också funnits abstrakta tankar om språk, menar professor Henrik Rosenkvist. Men vad forskade man om på den tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Är det korrekt att använda ord som evakuera reflexivt, som i ”de var tvungna att evakuera sig”? Varifrån kommer ordet pussgurka? Varför uttalas till exempel stadsplanering med kort a, men bostadsrätt med långt a? Hur länge har man forskat om språk?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

26 Mars 201824min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
ufo-sverige
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
sexet
vetenskapsradion
hacka-livet
medicinvetarna
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
a-kursen