Nyårsspecial: Orden vi minns och helst glömmer 2019
Språket30 Dec 2019

Nyårsspecial: Orden vi minns och helst glömmer 2019

En eminent panel diskuterar den kritiserade språkvården och språklagen som fyllde 10 år året som gick. Dessutom: allt om nyordslistan 2019 och hur det gick för nyorden sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans innehåll

Varför domineras Språkrådets och Språktidningens gemensamma nyordslista av ord om klimat och digitala fenomen?

Vilka ord på nyårslistan säger mest om 2019?

Vilka ord är lättast att glömma från året som gick?

Vilka nyord vill lyssnarna lyfta fram?

Hur gick det för orden sedan?

Svensk språkvård kritiseras ibland för att vara för flat. Ligger det något i kritiken?

Vad har Sveriges första språklag fått för betydelse efter att ha funnits i 10 år?

Panelen: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen. Ola Wikander, författare och forskare i bland annat klassisk hebreiska vid Lunds och Uppsala universitet. Programledare Emma Engström.

Nyordslistan 2019

A
animoji
antivaxxare
artdöden
ASMR
aspludd

B
benim
beteendedesign

C
cybersoldat

D
deepfake
deplattformering
digital tvilling
dra åt helvete-kapital

E
eldost

F
fimpomat

G
Gretaeffekten
grönt körfält

H
hjärtslagslag
hundvissla
hybridkrig

I
ikigai
immersiv

K
klimatdiktatur
klimatnödläge
klimatstrejk
källtillit

L
lågaffektivt bemötande

M
menskonst

N
nattborgmästare

P
popcornhjärna

S
sharenting
smygflyga
syssna

T
tågskryta

V
växtbaserat kött

Ö
övervakningsekonomi

Avsnitt(500)

Tar du illa upp när någon niar dig i affären?

Tar du illa upp när någon niar dig i affären?

Om man vill vara smart säger man du. Att säga ni är ett korkat val då man riskerar att göra sin kund obekväm, säger Ylva Byrman i veckans Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför heter vindruvor russin som torkade när alla andra frukter får behålla sina namn?Varför används "niande" nuförtiden?Hur ska ordet troll, i betydelsen en person på internet som provocerar eller förstör diskussioner, användas och vad har det för ursprung?Vad heter datormus i plural?Språkexpert Ylva ByrmanProgramledare Emmy Rasper

15 Sep 201524min

Det drar ihop sig...

Det drar ihop sig...

I veckans avsnitt pratar vi bland annat uttrycken det drar ihop sig, intresseklubben antecknar och dra det kortaste strået. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorDra det kortaste strået betyder att ha otur men kan man säga att dra det längsta strået betyder tur?"Intresseklubben antecknar" - varifrån kommer det uttrycket?Att det "drar ihop sig" betyder att något närmar sig i tid, men var kommer uttrycket från?Vissa klädesplagg förekommer i plural, men andra i singular, trots att alla kläderna hanteras som ett plagg. Finns det någon rimlig förklaring till skillnaden?I en by i Ångermanland användes ett ordet dånt för negationer till exempel dånt gå =gå inte. Finns det någon koppling till engelskans don't go =gå inte?Språkexpert Henrik RosenkvistProgramledare Emmy Rasper

8 Sep 201524min

Abbe, Bibbi, Cilla, Diddi, Ella, Frasse, Gurra, Hibba, Isse, Janne, Kicki, Lasse, Manne, Nisse, Olle, Pelle...

Abbe, Bibbi, Cilla, Diddi, Ella, Frasse, Gurra, Hibba, Isse, Janne, Kicki, Lasse, Manne, Nisse, Olle, Pelle...

Lyssnare Josefin undrar varför smeknamn på svenska ofta är tvåstaviga medan till exempel engelska smeknamn verkar vara enstaviga som Pam, Rob och Dan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Artikeln skriven av Tomas Riad, som Henrik Rosenkvist refererar till i programmet hittar du här. Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "att hålla låda"?De flesta smeknamn på svenska är tvåstaviga, varför är det så?Hallon, hjortron, lingon, nypon, plommon, fikon, sviskon, päron och smultron - alla dessa bär och frukter slutar på -on. Vad är detta -on för en ändelse egentligen?Varför kan ordet mylta betyda både hjortron och hjortronsylt?På gränsen norr om Vimmerby säger man "halla" istället för hallon. Finns det här någon annanstans?Programledare Slemmy Rasper Språkexpert Hinken Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

1 Sep 201524min

Vi kan äta sill potatis men inte köttbulle och makaron

Vi kan äta sill potatis men inte köttbulle och makaron

I veckans program förklarar Ylva Byrman hur substantiv kan bete sig olika och varför vi kan säga att vi äter sill och potatis men inte att vi äter köttbulle med makaron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorÄr uttrycket "bekänna färg" negativt laddat?Varför säger vi sill och potatis och inte sillar och potatisar?Varför har kylskåp och kyl olika genus?Varför har folk börjat använda uttrycket "fina du"?Språkexpert Ylva ByrmanProgramledare Emmy Rasper

25 Aug 201524min

Vad gör sniglar när de tar sig fram? Kryper? Sniglar? Glider?

Vad gör sniglar när de tar sig fram? Kryper? Sniglar? Glider?

Språket är tillbaka efter åtta veckors sommarlov. I veckans program ger vi bland annat svar på två frågor om verb. Vilket verb bör användas för att beskriva sniglars rörelse och vad har hänt med verbet lämna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor"Blatter lämnar" är en mening som har hörts i sommar. Hur kommer det sig att verbet lämna verkar kunna användas utan subjekt? Och är det ett nytt fenomen?Varför heter det morrhår?Vad ska man säga om alla sniglar på cykelbanan? Att de är ute och kör? Ute och åker? Glider?Varifrån kommer ordet betuttad?Varför används färre femininformer i svenskan idag? Tex att man säger kvinnlig skådespelare istället för skådespelerska?Språkexpert Ylva ByrmanProgramledare Emmy Rasper

18 Aug 201524min

Jag säger liksom oftast ejenkligen

Jag säger liksom oftast ejenkligen

Varje vecka skickas över 100 mejl till Språket och i veckans program tar vi upp tre vanliga frågor och funderingar som lyssnarna hör av sig om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1. Användning av ordet liksom.2. Att uttala egentligen som ejenkligen3. Emmy Raspers uttal av a:et mejladressen till Språket, alltså a:et i spraket.Med för att svara är Gudrun Svensson, lektor i svenska vid Linnéuniversitetet som skrivit en avhandling om diskurspartiklar och Olle Engstrand professor emeritus i fonetik vid Stockholms universitet.Programledare Emmy Rasper

16 Juni 201524min

Smileys och skiljetecken

Smileys och skiljetecken

Än så länge finns det få språkråd som rör användningen av smileys. Men lyssnaren Emelie har en fundering om var skiljetecken ska placeras i samband med smileys, före eller efter. Vad tycker du? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad kan man använda för verb för att använda tandtråd? Tandtråda?När började ordet skjutning användas istället för skottlossning och varför?Hur ska skiljetecken användas i samband med smileys?Språkexpert Ylva ByrmanProgramledare Emmy Rasper

9 Juni 201524min

Var är du ens? Vem är jag ens?

Var är du ens? Vem är jag ens?

Lyssnare har märkt att ordet ens har börjat användas på ett nytt sätt. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, berättar om memet "I can't even" och hur det kan ha influerat svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Läs mer: Amerikanska tidningen Slate skriver om I can't even.Dessutom: Så pratar en busschaufför, en ljudtekniker och en tv-journalist på jobbet.Veckans språkfrågorSladdbarn, vad är det för ord?Svansen slang heter det i Alicé Tegners barnsång Katten och svansen men vad är slang för ord?Vad har hänt med ordet ens?Språkexpert Ylva Byrman.Programledare Emmy Rasper.

2 Juni 201524min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
sexet
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion-2
paranormalt-med-caroline-giertz
det-morka-psyket
rss-vetenskapspodden
a-kursen
bildningspodden
vetenskapsradion
ufo-sverige
matfrihet
rss-spraket