Fem svårigheter för nya svensktalare
Språket27 Jan 2020

Fem svårigheter för nya svensktalare

Hur svårt är det att lära sig svenska? För vilka språkgrupper är det klurigast? I det här avsnittet listar Henrik Rosenkvist de fem största hindren att ta sig över för den som är ny i språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Vilka språktalare har svårt respektive lätt att lära sig svenska?

Hur troligt är det att sj-ljudet (7-ljudet) och tj-ljudet (20-ljudet) kan stavas enklare i framtiden? Kan vi låna tydligare tecken från andra språk, som till exempel turkiskan?

När det uppstår nya substantiv i svenskan, som tweet och aina, hur vet man om de är ett-ord eller en-ord, det vill säga vilket genus de har?

Kommer den svenska ordföljden att förändras på grund av att många som är nya i språket bryter mot den?

Hur svårt är svenska språket att lära sig generellt?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

De fem svåraste sakerna att lära som ny i svenskan, enligt Henrik Rosenkvist:

  1. Att uttala sj-ljudet (7-ljudet).
  2. Att lära sig ordföljden och där skilja mellan huvudsats: V2-regeln (verbet på andra plats, den så kallade subjekt-verb-objekt-ordningen) respektive bisats: BIFF-regeln (I bisats kommer inte före det första verbet).
  3. Att uttala u och y.
  4. Accent, det vill säga att lära sig uttala ordpar som stegen och stegen, tomten och tomten, anden och anden.
  5. Om substantiv är en-ord eller ett-ord, det vill säga genus.

Avsnitt(500)

Ukrainska och ryska – språken mitt i kriget

Ukrainska och ryska – språken mitt i kriget

Ukrainska är det officiella språket i Ukraina men nästan en tredjedel av befolkningen har ryska som sitt förstaspråk, bland annat president Volodymyr Zelenskyj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gäster: Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet, som även undervisar i ukrainska och ryska. Kerstin Kronvall, frilansjournalist för bland annat YLE som länge bevakat Ryssland och Ukraina. Sofia Hoas, ordförande i Föreningen Svenskbyborna som jobbar för att bevara det här svenska arvet i Ukraina. Programledare Emmy Rasper.

1 Mars 202230min

Rymdspråket – från gamla gudar till Wasp-189b

Rymdspråket – från gamla gudar till Wasp-189b

Vem som bestämde att planeter skulle få namn från gudar som Jupiter och Mars vet vi inte. Idag är rymdspråket strikt reglerat men mytologinamnen fortsatt populära för nya stjärnor, månar och planeter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorI svenskan har vi romerska gudar som planeter, men hur många andra språk har det? Och finns det äldre svenska eller fornnordiska namn på planeterna?Begreppet tunglet eller tungl är fornnordiska för måne eller himlakropp, var kommer ordet ifrån?Hur namnges planeter och nya upptäckter i rymden idag?Använder astronauter begrepp som upp och ner eller styrbord och babord i rymden?Varifrån kommer uttrycket stjärnstopp?Det finns astronauter och kosmonauter, men finns det fler nauter?Varifrån kommer namnet på vår galax Vintergatan och varifrån kommer andra språks benämningar som till exempel Milky Way?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Maria Sundin, astrofysiker och docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

21 Feb 202230min

Prepositionssystemet är i rörelse

Prepositionssystemet är i rörelse

Har prepositionerna blivit aktivister som vill byta plats och uppgifter med varandra? Frågan ställs i veckans Språket som handlar om de små men viktiga prepositionerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorFinns den ökad osäkerhet kring vilken preposition som ska användas när?Har användningen av prepositionen "kring" blivit vanligare och i så fall varför?Bör man skriva “tröjor till kvinnor” eller “tröjor för kvinnor”?Vad är skillnaden på att dö i, av eller med covid-19?Kan man skriva “jag känner förtroende och stöd hos dig” eller måste alla prepositioner finnas med som i “jag känner förtroende för och stöd hos dig”?Vad är skillnaden på att “vara i stan” och att “vara på stan”?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

14 Feb 202230min

Repris: Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G

Repris: Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Avsnitt från 15 februari 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta avsnitt är en repris av det här avsnittet från 2021.

7 Feb 202230min

Får man inte säga Vitryssland, Bombay och Peking längre?!

Får man inte säga Vitryssland, Bombay och Peking längre?!

Det händer att länder och städer byter namn och vissa namnändringar är mer kontroversiella än andra. Språket guidar dig genom Mumbai, Beijing, Belarus, Eswatini och Nordmakedonien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVem bestämmer vad ett land ska heta?Vad finns det för officiella regler kring länders namn?Hur gick det till när Sveriges Radio och andra medier slutade använda Vitryssland för att istället säga Belarus?Varför kan länder eller städers namnbyten väcka känslor?Hur kommer det sig att Peking nu kallas Beijing?Varför heter staden Bombay också Mumbai?Hur har Calcutta blivit Kolkata?Hur gick det till när landet Burma bytte namn till Myanmar?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Olausson, språkvårdare på Sveriges Radio, Sveriges Television och UR. Programledare Emmy Rasper.

31 Jan 202230min

Så blev militären bäst på akronymer

Så blev militären bäst på akronymer

Inom försvarsmakten är ords exakta betydelse viktig och dubbeltydighet uppskattas ej. Följ med Språket på en militär visitering av akronymer, kommandon och språk utan emotioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarifrån kommer ordet mönstring?Lumpen i betydelse värnplikt, var kommer det ifrån?Malaj användes inom det militära för handräckningsvärnpliktig, men varför sa man just malaj?Vad är utmärkande för det militära språket?Varför används många akronymer inom försvaret?Vad ska ett rum där vapen förvaras kallas, är det militära ordet kassun rätt?Har ordet polimasa någon militär koppling?Har det militära språket påverkat allmänspråket?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst David Bergman, major och doktor i psykologi från Försvarshögskolan. Programledare Emmy Rasper.

24 Jan 202230min

Därför behöver du fortfarande kunna stava

Därför behöver du fortfarande kunna stava

Spelar det nogån rlol om en txet är rtätsavtad elelr itne? Ja, säger Språkets expert Henrik Rosenkvist som på fritiden letar korrekturfel i morgontidningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad är korrekturläsning?Vad betyder tryckfelsnisse och tidningsanka?Vad har hänt med yrket korrekturläsare?Ordet "utav" förekommer allt oftare i texter men ska det inte vara “av”?Vilka är de vanligaste korrekturfelen i texter?Hur kommer det sig att människor kan stava rätt i vissa sammanhang men inte i andra?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

17 Jan 202230min

Orden som avslöjar din ålder

Orden som avslöjar din ålder

Vet du vad kautschuk betyder men inte vad ordet simp står för, då är du nog en av Språkets äldre lyssnare. Språket bjuder in till språkliga möten över generationsgränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad kan man lära av ett språkligt utbyte mellan generationer?Är det verkligen så att ord blir utslitna och ersätts av andra? Är uttrycket "att hänga" i betydelsen "att umgås" ett nytt sätt att använda ordet hänga?Varför har en del börjat säga “en fena på något”, heter det inte “fena på något” utan “en”?Varifrån kommer fenomenet att säga “nunu” eller “härhär” istället för bara nu och här? Och är det något som bara yngre personer gör?Varför anser många att anglicismer är dåligt och är det en generationsfråga?Varför kallar vissa sin partner eller käresta för baby och när började det användas i svenskan?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

10 Jan 202230min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
ufo-sverige
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
sexet
medicinvetarna
hacka-livet
vetenskapsradion
rss-spraket
a-kursen
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli