Så blir du en hobbyspråkforskare del 2 – Om SAOB, Hellquist och etymologi
Språket30 Nov 2020

Så blir du en hobbyspråkforskare del 2 – Om SAOB, Hellquist och etymologi

Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 2.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För att kunna trycka på länkarna nedan behöver du titta på den här sidan via Sveriges Radios webbsida och inte via SR Play eller andra poddtjänster.

Vad har ordet för historia och etymologi?

Här hittar du svar!

SAOB hittar du via Svenska.se.

Bra att komma ihåg:

  • SAOB är den historiska ordboken och rätt om du vill får reda på mer om ett ords historia.
  • Ordboken är ännu inte färdigställd, hittills finns uppslagsord från a till och med väva.
  • Titta längst upp till höger, när du slagit upp ett ord via svenska.se, där står tryckåret. Artiklarna om ord som börjar på alfabetets första bokstäver är skrivna för 100 år sedan och det kan påverka informationen.
  • SAOB täcker språket från 1520-talet fram till i dag.

Här finns mer info om hur du kan söka i SAOB

Böcker

Här hittar du svar!

Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist. Finns som digital faksimilutgåva via projekt Runeberg. Finns även som sökbar källa via Språkbanken Texts sökverktyg Karp.

Bra att komma ihåg:

  • Hellquists etymologiska ordbok kom ut 1922 och har sedan dess tryckts i sju upplagor.

Söderwalls ordbok över svenska medeltidsspråket och Schlyters ordbok över det svenska lagspråket handlar om det fornsvenska språket. Finns att söka i via Karp.

Bra att komma ihåg:

  • Söderwalls ordbok är tänkt att täcka ord från 1200-talet fram till 1500-talet.
  • Bokstäverna j och å fanns inte i fornsvenskan, ord som börjar med j eller å hittas istället under i respektive a. Den isländska bokstaven Þ, thron, finns med för alla ord som börjar på th.

Dahlgrens glossarium över föråldrade eller ovanliga ord och talesätt. Finns att läsa via Litteraturbanken.

Bra att komma ihåg:

  • Dahlgrens glossarium gavs ut 1914 och innehåller ord som inte ingår i standardspråket.

Nordiska ordböcker som kan vara till hjälp

Ordbog over det danske Sprog, dansk historisk ordbok som redogör för ord från 1700-talet till 1950.

Nynorskordboka og Bokmålsordboka

Ordbok över Finlands svenska folkmål

Är det här ett dialektalt ord?

Här hittar du svar!

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz. Finns som faksimil via Projekt Runeberg här.

Bra att komma ihåg:

  • Gavs ut 1862-1867 men är ännu adekvat.
  • Täcker alla svenska dialekter.
  • Att veta hur ett äldre eller dialektalt ord ska stavas kan vara knepigt. Då får man använda sin fantasi och intuition och prova sig fram med olika alternativ.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via Isof, Institutet för språk och folkminnen.

Bra att komma ihåg:

  • Institutet för språk och folkminnen har i uppdrag att sprida kunskap om dialekter och kan även svara på en del frågor. Mer info finns här.

I programmet deltar:

Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Bo Wendt, huvudredaktör för Svenska akademiens ordbok, SAOB.

Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Hur ska citattecken användas på ”rätt” sätt?

Hur ska citattecken användas på ”rätt” sätt?

Tack för igår, det var jätteroligt! Ta flyget, res bekvämt. "Välkommen" till mötet! Hur får citattecken användas? Fungerar de även när ett visst ord ska betonas eller blir det bara väldigt fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Lyssnaren Linus har funderat på ordet tråkmåns, vem var denne Måns och hur tråkig var han?Hur kommer det sig att svenskar uttalar ordet för den europeiska valutan så olikt övriga EU-medborgare?Hur används citattecken/citationstecken på ett korrekt sätt?Finns det någon betydelseskillnad mellan orden söka och leta? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

25 Okt 201624min

Say cheese, omelett och pizza - så får du den perfekta fotominen!

Say cheese, omelett och pizza - så får du den perfekta fotominen!

Vilket ord ska man säga för att få till det perfekta leendet? Ylva Byrman presenterar fotominens topp tre-lista och förklarar varför matrelaterade ord verkar vara populära i sammanhanget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor: Vilket ursprung har prefixet para, som i Paralympics och parapsykologi? Att få sparken låter inte särskilt trevligt, finns det inget bättre uttryck? Hur kommer det sig att många av orden som får oss att dra på smilbanden när vi ska fotograferas är matrelaterade; såsom omelett, apelsin och cheese? Är det en slump? Har ordet bull i betydelsen dåligt sina rötter i Skåne, eller är det helt och hållet ett engelskt uttryck? Dessutom har vi genomfört en liten lyssnarenkät om ortsnamn som uttalas ”fel”. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

18 Okt 201624min

"Hen sa inte halv sju på hela kvällen!" betyder att någon varit tystlåten. Men varifrån kommer uttrycket?

"Hen sa inte halv sju på hela kvällen!" betyder att någon varit tystlåten. Men varifrån kommer uttrycket?

"Tyst som en mus", att "inte säga flaska" och att "inte säga halv sju" är sätt att säga att någon har varit tyst. Vi brukar kunna ge svar på ords etymologi men "halv sju"-uttrycket är ett mysterium. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssnaren Adams föräldrar är från Jämtland och kan säga att någon "inte sa halv sju på hela kvällen" i betydelsen att någon varit tystlåten. Nu undrar vi om du som lyssnar vet varifrån uttrycket kommer? Det kan ha varit från ett radioprogram, tv-program, en seriestrip, en sång, från litteratur eller något helt annat. Vet du? Mejla spraket@sverigesradio.seVeckans lyssnarfrågorVarför kompareras adjektivet dålig med dåligare och dåligast på norska men med sämre och sämst på svenska?Ordet fjöl betyder skärbräda på norska, men lyssnaren Åsa tycker att ordet på svenska har betydelsen "hålet i brädan på ett utedass" och undrar över ordets ursprung.Att vara artig betyder att någon är trevlig och väluppfostrad men i västra Blekinge används artig som synonym till konstig. Hur har det kunnat bli så?Varifrån kommer uttrycket "hen sa inte halv sju på hela kvällen"? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

11 Okt 201624min

Experter på franska eller posörer? Hur bra var det svenska hovet på att tala franska på 1700-talet?

Experter på franska eller posörer? Hur bra var det svenska hovet på att tala franska på 1700-talet?

På 1600- och 1700-talet var det högsta mode att prata franska i Sverige, i alla fall bland adelsmän och hos hovet. Men hur goda var franskakunskaperna och pratade man verkligen franska hela tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför säger man att man har främmande även när man har högst bekanta personer på besök?En amerikansk lyssnare undrar hur han ska veta när ett ord ska ha bestämd form respektive obestämd form. Han ger exempel från filmen "G som i gemenskap" där han hört repliken ”Följ med till station!” och undrar varför det inte ska vara ”stationen”.Finns det ett samband mellan namnet på musiksträngen chanterelle och svampen kantarell?Hur mycket och på vilket sätt talades franska vid hovet på 1700-talet?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

4 Okt 201624min

Var ligger Tjotahejti och Långtbortistan?

Var ligger Tjotahejti och Långtbortistan?

Tjotahejti, där pepparn växer och ute i spenaten, är uttryck för att beskriva en plats långt bort. Ylva Byrman har letat liknande uttryck på andra språk och hittat rövar, diarré och Bum Fuck, Egypt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför uttalar vissa ordet acceptera med ett s-ljud och varifrån kommer det uttalet?Är "Tjotahejti" och "Åvävvla" samma plats eller vad är ursprunget till dessa ord? Vad kommer vi kalla året om 100 år, alltså 2116. Kommer vi säga "tjugoetthundrasexton" eller "tvåtusenetthundrasexton" eller något annat?Vilka regler finns för särskrivning i svenskan?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

27 Sep 201624min

Jag ska ha! Jag vill ha! Kan jag be att få? - Hur pratar vi när vi beställer?

Jag ska ha! Jag vill ha! Kan jag be att få? - Hur pratar vi när vi beställer?

Det finns många sätt att uttrycka en beställning i svenskan. Har uttrycket "jag ska ha" blivit vanligare, undrar lyssnaren Joachim. Ylva Byrman reder ut beställningsuttryck och artighetsnivåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad är skillnaden mellan orden "men" och "fast"?Har det blivit vanligare att säga "jag ska ha" när man beställer något? Och är det otrevligt att säga så?Vad är skillnaden i betydelsen mellan orden "fysisk" och "fysikalisk"?Och en uppdatering kring hur lyssnarna använder ordet "chatta".Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

20 Sep 201624min

Skulle vi kunna prata med Gustav Vasa?

Skulle vi kunna prata med Gustav Vasa?

Om vi damp ner i Gustav Vasas 1500-tal, skulle vi då förstå vad vår omgivning sa eller stå där som levande frågetecken? Det undrar lyssnaren Johnny. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer uttrycket ”att slå vad”?Vilken är historien bakom uttrycket ”att ligga pall”?Hur långt tillbaka i tiden skulle vi förstå vad folk omkring oss sa, och hur långt framåt i tiden skulle omgivningen fortfarande vara begriplig?Varför finns det tre varianter (svin, gris, fläsk) för att prata om djuret ”svin”?Vilket ursprung har ordet ”kul”? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

13 Sep 201624min

Rita, ret, ritit - varför finns oregelbundna verb?

Rita, ret, ritit - varför finns oregelbundna verb?

Hjälpa, halp, hulpit. Rita, ret, ritit. Så böjde vi dessa verb en gång i tiden. Lyssnaren Daniel undrar varför det finns oregelbundna verb och docent Henrik Rosenkvist lotsar oss genom verbdjungeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer orden ”å” och ”ö”? Är det verkligen riktiga ord?Kommer skriftspråket att försvinna?Varför finns det oregelbundna verb? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

6 Sep 201624min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
ufo-sverige
medicinvetarna
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
sexet
vetenskapsradion
rss-spraket
hacka-livet
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
paranormalt-med-caroline-giertz