Så blir du en hobbyspråkforskare del 2 – Om SAOB, Hellquist och etymologi

Gamla mönster, brytningar och översättningar. Det blir flera spår att följa i veckans program för den som vill fundera över språket. Musikproducenten Håkan Lidbo i Stockholm har kört några kända texter genom flera maskinöversättningsprogram. Resultatet väcker tankar om det oersättligt mänskliga i språket. Läkaren och fonetikern Olle Kjellin som håller språkkurs för utländska läkare berättar hur man snabbt gör en brytning mera begriplig. Lyssnaren Cecilia Billing i Osby tappade omedelbart förtroendet för webbplatsen som använde ordet våran i sin text. Hur mycket vardagligt tal kan man använda i neutrala texter? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar denna och andra lyssnarfrågor. Repris från 1/9 2010. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Juni 201124min

Språkbiten 27/6 2011 Vaghetsmarkörer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Juni 20118min

Något kan vara en black om foten, men vad är en black? Och varifrån kommer långbänken som politikern ibland drar ärenden i? Det finns ord som letat sig in i vardagsspråket så till grad att vi ofta glömt vad ordet ursprungligen betydde. Christina Mattsson vid Nordiska museet i Stockholm berättar om en utställning som visar upp flera föremål som ingår i vanliga idiomatiska uttryck. Språkkonsult Linnea Hanell har granskat finlandssvenska texter för att se om de skiljer sig från svenska och berätta rom resultaten. Mikael Reuter, tidigare föreståndare för den svenska avdelningen av Focis, Forskningescentralen för de inhemska språken, i Helsingfors, kommenterar undersökningen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Juni 201124min

Vi människor försöker alltid höra något meningsfullt i alla ljud, och det är så de vanliga ramsorna som härmar fåglars sång kommit till. Bofinken, gransångaren, gulsparven, orren -det är många fåglar som fått egna ramsor, säger språkvetaren Åsa Abelin vid Göteborgs universitet. Lövsångarens fallande melodi har till exempel illustrerats med orden "Vi -som -hade -det -så -bra -och-så-blev-det-så-här". Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språkvård. - hur håller språkvården ordning på språket?- ålderism - har det ordet en chans?- är det självklart att tala svenska i Sverige?- barn som stavar illa - och lärare som gör samma sak Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Juni 201124min

Ett språk för utomjordingar, klingonska, berättar Joe Trotta vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet om. Upphovsmannen till språket i Star trekfilmerna, Mark Okrand, tog en mängd udda drag från redan existerande mänskliga språk och sammanförde dem i ett enda konstgjort språk. För att talarna skulle låta krigiska använde han många gutturala uttal. Mera på Klingon Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal. Veckans språkfrågor:- Vitryssland eller Belarus- Connecticut - vilket engelskt uttal ska gälla?- plats på scen- massiv och intensiv - var ligger betoningen?- night/eight, Nacht/acht, notte/otto - på många språk, även svenska, liknar orden natt och åtta varandra- uttal, i största allmänhet- hjärna, djärv och ljung - har det i tidigare uttal funnits mer än ett j-ljud? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Juni 201124min

I ett extrainsatt program på nationaldagens morgon måndagen den 6 juni blir det lyssnarfrågor från hela landet. I studion som vanligt professor Lars-Gunnar Andersson. Programmet kan avlyssnas via länken här på sidan eller som podradioprogram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Juni 20111h 11min

När JRR Tolkien skapade de många språk som talas i Sagan om ringen-trilogin, utgick han från själva ljuden och skönheten i dem. - Det finns en historia att han som ung råkade skriva ordet hobbit; han visste inte vad det skulle betyda, men tyckte det var ett roligt ord. Det berättar språkvetaren Joe Trotta vid Göteborgs universitet som denna vecka presenterar språkfamiljen quenya. JRR Tolkien var filolog och intresserade sig särskilt för kulturhistorien och mytologin bakom språken, i detta fall hans egna påhittade språk. -Språken i quenya-familjen liknar existerande språk i sin komplexitet, men det var nog aldrig meningen att man skulle kunna tala och skriva på dem, säger Joe Trotta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik i nutidsspråket:- hur gör siffror? Frågor om grundtal och ordningstal- jag är född med min morfar var född - varför olika verb? - skillnaden mellan jag har sett och jag såg- det kommer kommas- farande och gåendes- finns dens - kan man skriva hästen sprang på ängen, dens man fladdrade? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Maj 201124min

I veckans Språket berättar språkforskaren Karin Helgesson vid Göteborgs universitet om vilka egenskaper arbetsgivare har efterfrågat hos nya medarbetare under en 50-årsperiod. - Den egenskap som värderas högst i våra dagar är drivkraft och självständighet, medan man på 50-talet efterlyste energi, säger Karin Helgesson. Länk till avhandlingen En lite längre intervju, bland annat om språkliga särdrag i platsannonsen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om hur innehållet i ord förändras och noterar den snabbt växande populariteten hos verbet drifta, ett ord som snart borde komma med i ordböckerna. - prata och tala- kan en bok utspelas på en plats?- en sedan länge utdöd berömdhet- inte mycket att orda om-galet bra - hur kom galet att användas på detta sätt?- luta sig i betydelsen vila, sova- om beståndsdelarna i ordet gammalmodig- hur kan man använda ordet evakuera?- att drifta - ett nytt verb?- att störa sig på Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Maj 201124min