Så blir du en hobbyspråkforskare del 2 – Om SAOB, Hellquist och etymologi
Språket30 Nov 2020

Så blir du en hobbyspråkforskare del 2 – Om SAOB, Hellquist och etymologi

Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 2.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För att kunna trycka på länkarna nedan behöver du titta på den här sidan via Sveriges Radios webbsida och inte via SR Play eller andra poddtjänster.

Vad har ordet för historia och etymologi?

Här hittar du svar!

SAOB hittar du via Svenska.se.

Bra att komma ihåg:

  • SAOB är den historiska ordboken och rätt om du vill får reda på mer om ett ords historia.
  • Ordboken är ännu inte färdigställd, hittills finns uppslagsord från a till och med väva.
  • Titta längst upp till höger, när du slagit upp ett ord via svenska.se, där står tryckåret. Artiklarna om ord som börjar på alfabetets första bokstäver är skrivna för 100 år sedan och det kan påverka informationen.
  • SAOB täcker språket från 1520-talet fram till i dag.

Här finns mer info om hur du kan söka i SAOB

Böcker

Här hittar du svar!

Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist. Finns som digital faksimilutgåva via projekt Runeberg. Finns även som sökbar källa via Språkbanken Texts sökverktyg Karp.

Bra att komma ihåg:

  • Hellquists etymologiska ordbok kom ut 1922 och har sedan dess tryckts i sju upplagor.

Söderwalls ordbok över svenska medeltidsspråket och Schlyters ordbok över det svenska lagspråket handlar om det fornsvenska språket. Finns att söka i via Karp.

Bra att komma ihåg:

  • Söderwalls ordbok är tänkt att täcka ord från 1200-talet fram till 1500-talet.
  • Bokstäverna j och å fanns inte i fornsvenskan, ord som börjar med j eller å hittas istället under i respektive a. Den isländska bokstaven Þ, thron, finns med för alla ord som börjar på th.

Dahlgrens glossarium över föråldrade eller ovanliga ord och talesätt. Finns att läsa via Litteraturbanken.

Bra att komma ihåg:

  • Dahlgrens glossarium gavs ut 1914 och innehåller ord som inte ingår i standardspråket.

Nordiska ordböcker som kan vara till hjälp

Ordbog over det danske Sprog, dansk historisk ordbok som redogör för ord från 1700-talet till 1950.

Nynorskordboka og Bokmålsordboka

Ordbok över Finlands svenska folkmål

Är det här ett dialektalt ord?

Här hittar du svar!

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz. Finns som faksimil via Projekt Runeberg här.

Bra att komma ihåg:

  • Gavs ut 1862-1867 men är ännu adekvat.
  • Täcker alla svenska dialekter.
  • Att veta hur ett äldre eller dialektalt ord ska stavas kan vara knepigt. Då får man använda sin fantasi och intuition och prova sig fram med olika alternativ.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via Isof, Institutet för språk och folkminnen.

Bra att komma ihåg:

  • Institutet för språk och folkminnen har i uppdrag att sprida kunskap om dialekter och kan även svara på en del frågor. Mer info finns här.

I programmet deltar:

Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Bo Wendt, huvudredaktör för Svenska akademiens ordbok, SAOB.

Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(926)

Djur som gett avtryck

Djur som gett avtryck

Att använda metaforer ligger djupt i den mänskliga naturen och hör inte bara litteraturen till. En räv behöver inte vara ett djur med lång röd svans utan kan vara en liten skottkärra och sågbocken har fått namn av bocken med två horn.Annika Karlholm berättar om dessa och många andra djur som bidragit till det rika folkliga bildspråket.Ett lyssnarbrev: Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans samtliga frågor:- mma och rra i Damernas Detektivbyrå- materialitet- kroppkakor- ofser, vad är det?- varifrån kommer ordet granne?- sillstrypare, en gång till. Ulf Dageby ger sitt minne av ordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Mars 201024min

En lucka i språket

En lucka i språket

När språket denna vecka diskuterar bestämningsord vi tvekar inför, kommer förstås en av programmets allra vanligaste frågor med: kan man säga ett rätt barn eller "ett rätt rådjur"? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar små beskrivande ord och hur de bör behandlas.Samtliga frågor i veckans program:- min kära älskade make men min kära älskade maka - varför förändras inte ordet älskade?- intelligentare eller mer intelligent: finns det en regel som styr komparation av adjektiv med fler än tre stavelser? - varför kan man inte säga ett rätt barn?- och går det att böja morbid och solid?- kan man komparara tom: tom, tommare, tommast?- den 15-årige pojken eller den 15-åriga pojken?- Ekots ekonomiske reporter- mitt egna hus - egen börjar påminna om adjektiv i mångas användning- par hittade döda - dubbeltydigt, ja, men är det rätt?- man är rädda - innehållet får styra formen- vakter attackerade i Hässelby - vem attackerade? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Mars 201024min

Främmande

Främmande

Att kalla släktingar och nära bekanta för främmande var vanligt överallt i Sverige. Det vittnar över hundra lyssnarkommentarer på Språket i Facebook om. Och fortfarande förekommer uttrycket i Norrland, säger lyssnare som medverkar i veckans program. Professor Lars-gunnar Andersson berättar avv uttrycket har gamla anor.(Länken här till höger går till Facebook-sidan som kan läsas av även icke-medlemmar. Språkforskaren Ann Blückert vid Uppsala universitet talar om sin forskning om det juridiska språket. Till mera information om Veckans alla lyssnarfrågor: - främmande eller gäster?- en pillertrillares berättelse- ordbehandlingsprogram som språkförstörare- fucka upp i rubrik i tidning- skit som förstärkande ord Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Feb 201024min

Kaskadera, adressera och överse – om översättarsvenska och nya betydelser

Kaskadera, adressera och överse – om översättarsvenska och nya betydelser

När ord vi haft sedan länge dyker upp i nya sammanhang, kan man bli osäker: har jag hittat en helt ny betydelse, används ordet fel i tidningen jag just läser, är det något jag ska försöka lära mig eller är det tidningsjournalisten som borde lära om? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord vi ofta stöter på. Flera är modeord, flera har plockats upp av trendsättande verksamheter som personalavdelningskonsulter, andra hittar vi texter som är snabböversatta från engelskan.Några riktigt gamla ord finns också med: dragplåster, frack (inte högtidsdräkten) och "kälen runt hjärtat". Veckans samtliga frågor:- blixtlås- kälen eller tjäle i en gammal dikt?- dragplåster- frackt som i de hade det inte så frackt- hur uppstår modeord?- en pratprogramsspaning: 18 absolut , 12 precis, 16 liksom , 11 alltså - kaskadera- adressera, med flera betydelser- överse ett val- socialisera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Feb 201024min

Ord i viktiga sammanhang

Ord i viktiga sammanhang

Lyssnarfrågorna i veckans program är denna vecka hämtade från äldre litteratur och ny tidningstext, från konstiga skyltar på stan och från livets viktiga högtider. Samtliga frågor som behandlas av professor Lars-Gunnar Andersson:- skidlöpare, skidåkare och prickfritt skytte- liten checklista inför tv-tittande under olympiska spelen- mera om gamla verbformer och om Frans G. Bengtsson- obehöriga äga ej tillträde - ett språkligt fossil- en slarver, flera vadå?- en toastmaster, flera...?- en order, flera.....?- hundar och kattor" Dessutom handlar det om debatten om tonen h, som många vill byta namn på. Andreas Lindahl, musiker och redaktör på Mitt i musiken, nyhetsprogrammet i P1 och P2, sammanfattar. Läs mera i Ann-Marie Nilssons debattartikel "Låt h vara h i musiken" i Och läs gärna några av de roliga kommentarerna om att bli bedömd efter dialekt eller brytning i facebook - länk här bredvid! Jag citerar några här: Inga-Lina Lindqvist: Att vandra i denna jämmerdal med rysk brytning är en fröjd! Ewa Johansson:Gotländska går alltid hem - i alla fall bland svenskarna:) Waldemar Röjder:Som tur är alltid bedömd efter min dialekt - är ju värmlänning :-) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Feb 201024min

Tystnaden mellan orden

Tystnaden mellan orden

Hur långa pauser tål vi? När talare från olika språk och kulturer möts gäller det inte bara att någorlunda behärska språkregler och ordförråd utan också att tolka de kulturella koderna rätt. I veckans program hör ni samtalsforskaren Gunlög Sundberg vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Tillsammans med Claes Garlén har hon skrivit Handbok i svenska som andraspråk. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ljud, uttal och tystnad i språket. Veckas alla lyssnafrågor:- tystnaden mellan orden och hur olika vi ser på den- kossa och vovve - hur gamla är de och blir barnorden vanligare i vardagsspråket?- vilket språk går snabbast att läsa?- ett och talvt - om snabba ryck i talet- förnsch Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Feb 201024min

Föreställningar bakom orden

Föreställningar bakom orden

Är de trillade eller rullade? I veckans program handlar det om ordförståelse och köttbullarna får sällskap av annat sovel och av det gamla ordet buksorg när professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Hela listan på ord i veckans program:- buksorg- trilla eller rulla köttbullar- sovel- marmelad: ytterligare folketymologisk förklaring till ordet- "inte en fluga förnär- varför ostlig vind i väderprognoserna i stället för östlig- vad utmärker en namnkunnig?- vad betyder pirra? Niklas Torstensson vid Högskolan i Skövde har forskat om hur våra föreställningar om en person påverkas av brytning och berättar om det. Tips på trivsamma trivaliteter: läs de många lyssnarinläggen om familjeord på Språket på facebook! Länk här till höger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Jan 201024min

Spår som ibland förvillar - vart leder språkkänslan?

Spår som ibland förvillar - vart leder språkkänslan?

Veckans program handlar om grammatik och om att följa sin språkkänsla. Oftast leder den rätt, men professor Lars-Gunnar Andersson talar om några områden där vår språkkänsla förändrats under senare år och som det därför kan bli diskussion kring. Det handlar också om hur vi kan hamna fel när vi avsiktligt vill använda ålderdomligt språk. Samtliga lyssnarfrågor:- sin/hans- stänga dörren eller bara stänga?- verb som slutar på -s: nypas slåss, bitas med flera. Finns det en särkild verbklass för verb som handlar om icke önskvärt beteende i förskoleåldern, undrar en lyssnare- i tomtens snickarboa" - om att tappa känslan för gamla böjningsformer- pluralformer av verben i Frans G Bengtssons Röde ord- och vad har vi i dag för känsla för konjunktiv, som vore och finge?- vidta åtgärder och fatta beslut - om den rätta kombinationen Och så blir det förstås en diskussion om omröstningen av hur årtalet 2010 ska utläsas! Resultatet utföll så här: Tvåtusentio: 538 röster Tjugotio: 105 röster Tjugohundratio: 723 röster Personliga kommentarer till alla alternativen finns att läsa på Språkets facebooksida. Följ länken till höger! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Jan 201024min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
doden-hjarnan-kemisten
sexet
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
det-morka-psyket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
rss-personlighetspodden
rss-vetenskapsradion-2
barnpsykologerna
rss-spraket
rss-vetenskapspodden