Välkommen till en lektion i svenska
Språket22 Feb 2021

Välkommen till en lektion i svenska

Svensklärare ställer språkfrågor till Språket. Och vi tar reda på hur ämnet svenska har förändrats över tid och vad som är viktigast att lära sig på svensklektionerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Vad är mest korrekt svensklärare eller svenskalärare? Hur kommer det sig att båda varianterna förekommer?

Hur ska man förklara för elever att konståkning är ett substantiv?
Vilken metod är bäst för att ordklassbestämma ett ord?

Vad är det viktigaste att lära sig i ämnet svenska i grundskolan?
Hur har ämnet svenska förändrats över tid?

Uttrycket "vilket menas med” har börjat dyka upp i elevers texter, vad är det för formulering?

Hur ska ordet incident förstås och användas?


Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Ann Boglind, pensionerad svensklärare med 32 års erfarenhet, tidigare även lärarutbildare, författare till läroböcker för både skola och högskola och lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(927)

Dataspel, datasal och andra ord i gråzonen mellan data och dator

Dataspel, datasal och andra ord i gråzonen mellan data och dator

En lyssnare undrar varför vissa blandar ihop orden data och dator, men Ylva Byrman menar att det finns en gråzon i språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur ska man veta vilken komparation som är korrektast, eller mest korrekt? Vad är skillnaden i betydelse mellan orden data och dator? Vem kolliderar med vem när två fordon krockar? Vad betyder egentligen ordet någonsin? Vad kommer ordet dugga, som i skolsammanhang syftar till ett mindre omfattande prov, ifrån?

6 Nov 201724min

Peppra, ta i trä, och andra sätt att fördriva otur

Peppra, ta i trä, och andra sätt att fördriva otur

En lyssnare frågar varför vi säger peppar, peppar, ta i trä, och Ylva Byrman tar oss in i magins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger vi sch när ni vill att någon ska vara tyst? Varifrån kommer uttrycket peppar, peppar, ta i trä? Vad betyder egentligen ordet jinxa? Varifrån kommer uttycket brädan ligger i vater? Medis, Fältis, Dippan och Grönan är alla smeknamn för platser i Stockholm, men vad är det som avgör om platsen ska sluta på –is eller –an?

30 Okt 201724min

Imperativ, interjektioner och konjugationer - eller bara hundspråk?

Imperativ, interjektioner och konjugationer - eller bara hundspråk?

En lyssnare undrar varför vi säger "hopp" till våra hundar istället för "hoppa", och Henrik Rosenkvist ger oss en utförlig förklaring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet rammelbuljong? Vad betyder ordet frakligt? Vad står mästare för i ordet vaktmästare? Varför säger vi ofta hopp istället för hoppa när vi pratar med hundar? Vad betyder egentligen uttrycket med omnejd?

23 Okt 201724min

Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga

Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga

Femåriga Nils undrar vad täckt betyder i ordet otäckt, och språkvetare Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 1800-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder täckt i ordet otäckt? Vilken är den korrekta användningen av ordet käpphäst? Varför är vi känsligare för hur vokaler uttalas än konsonanter? Vad är egentligen geråd för något? Men eller fast? Hur vet man vilket ord som är korrekt i vilket sammanhang? Dessutom svarar Ingmar Söhrman, professor i romanska språk vid Göteborgs Universitet, på frågan Hur stor skillnad är det mellan språken spanska och katalanska?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

16 Okt 201724min

Om skillnader mellan naturliga och formella språk

Om skillnader mellan naturliga och formella språk

En lyssnare säger att han vill svara ja eller nej på frågan om han ska ta bilen eller bussen, men får rapp över fingrarna av språkvetare Ylva Byrman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor På vilket sätt skiljer sig orden problematik och problem åt? Ska du ta bussen eller bilen? Borde inte det logiska svaret på den frågan vara ja eller nej? Vad är den egentliga skillnaden mellan dialekt och slang? Varför kallar man människor som inte vågar bada för badkruka? Varifrån kommer ordet rudis? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

9 Okt 201724min

Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?

Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?

Enligt språkvetare Ylva Byrman är ordet statusuppdatering helt Facebook-specifikt, men uppdaterade man inte status på saker och ting även före sociala mediers tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor När började vi använda ordet uppdatering på sättet vi gör i sociala medier idag? Varifrån kommer ordet flygel, och varför används det både som benämning på ett musikinstrument och inom politiken? Vad har ordet eskalera för historia, och är det alltid något som ökar? Varifrån kommer uttrycket med hela svenska folket, och måste det alltid innebära något positivt? Dessutom hör vi lyssnarna Åsa, Gunilla, Ola och Torbjörn berätta om hur de uttalar sina namn utomlands, något som diskuterades i ett tidigare avsnitt av Språket: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/947756?programid=411 Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

2 Okt 201724min

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

I veckans Språket har flera lyssnare ställt frågor kring ändelser på exempelvis ortnamn och gatunamn, och språkvetare Henrik Rosenkvist reder ut deras historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Drömma, tömma, bedöma? Varför stavas inte bedöma med två m? Vad betyder ändelsen –ome i ortnamnen Askome, Derome och Bjerome? Vad betyder strätet, som ibland används som ändelse på både gator och sund? Varför hade runskriften två olika symboler för bokstaven r? Varför böjer man inte verb i thailändskan?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

25 Sep 201724min

Är namne ett eget ord eller en böjningsform?

Är namne ett eget ord eller en böjningsform?

En lyssnare har uppmärksammat det ibland problematiska med att ha en namne, och undrar hur detta ord egentligen uppkommit, och Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till fornsvenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att ordet beivra, som ju låter positivt, betyder något negativt? ”Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.” Så står det i 1917:års översättning av den svenska Bibeln. Men vad betyder skäppa? Är namne ett eget ord eller en böjningsform? Och vilken böjningsform är det i så fall? Hur kommer det sig att träden heter alm, ask och asp men stavas med ä när de förekommer i ortnamn som Älmhult, Äsklanda och Äsperyd ? Varför har vi i svenskan olika teckenkombinationer för samma eller liknande sje-ljud? Dessutom kommenterar språkvetare Henrik Rosenkvist en ny undersökning om ungas ordförståelse. Programledare Emmy Rasper.

18 Sep 201724min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
doden-hjarnan-kemisten
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
dumforklarat
sexet
rss-vetenskapsradion
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
det-morka-psyket
medicinvetarna
rss-vetenskapspodden
rss-spraket
barnpsykologerna
rss-personlighetspodden