Ha tummen mitt i munnen – och andra ihopblandade uttryck
Språket19 Apr 2021

Ha tummen mitt i munnen – och andra ihopblandade uttryck

Bita i det sura gräset, vara ute på halt vatten och inte den skarpaste skeden i hönshuset. Språket tuggar tag i uttryck som har blandats ihop, blivit fel och ibland blivit ännu bättre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Varför blandas uttryck ihop?

Vilka är det som blandar ihop uttryck?

Finns det några uttryck som är mer i riskzonen för hopblandning?

Vad är katakres?

Varför tror en del att etablerade uttryck är fel?

Finns det felaktiga uttryck som har blivit de rätta?

Uttryck som tas upp i programmet

Bita i det sura gräset

Sticka ut halsen

Inte satt i sten

Kusten är grön

Nu är vi ute på halt vatten

Det är många små bäckar som vi behöver skruva i

Brandmannen blev alldeles uppeldad av tanken

Tidens tand läker alla sår

Vända kappan under galgen

Det tåget har seglat

Få sig ett gott spratt

Dra alla över en kant

Ta skeden dit man kommer

Vara blindgalen

Så länge det finns vin finns det hopp

Kasta in handsken

Jag bränner dom broarna när jag kommer till dom

Smaken är som baken – olika

Inte skarpaste skeden i hönshuset

Det är inget att hoppa i julgranen för

Ropa inte hej förrän du bränt hela bron

Göra två flugor på smällen

Andan i halsgropen

Ana ugglor i mossen

Alla våfflors dag

Man måste ha tungan i rätt mun

Mellan pungen och pekfingret

Mer kött mellan benen

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Vad är det som gör att vi kan identifiera olika språk?

Vad är det som gör att vi kan identifiera olika språk?

Med hjälp av den virala succén The great language game har forskare lyckats kartlägga vilka faktorer som gör att vi kan särskilja eller tror oss kunna särskilja olika språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Du vet hur tyska låter och kan antagligen skilja det från språket franska. Men vad är det för faktorer som gör att vi människor kan särskilja olika språk från varandra? – Det vi använder för att kategorisera ett ljud till ett språk är många olika saker, men till stor del handlar det om typiska uttal, melodi och ord, säger Hedvig Skirgård, doktorand i lingvistik vid The Australian National University i ett inslag av reporter Elias Arvidsson. Du hittar hela undersökningen här. Veckans språkfrågor Vad innebär egentligen ordet respekt, och är det något man ska göra sig förtjänt av eller är det ett utgångsläge som sedan kan förändras till det bättre eller det sämre? Hur gör man när man kryper till korset? Vem kryper, och I vilket syfte? Vad betyder ordet beckna, och har det något med becknaväskor att göra, som används för snabb narkotikaförsäljning på stan? Polisen kommer att öka bevakningen. Polisen kommer öka bevakningen. Varför har användandet av ordet att minskat, och finns det några rekommendationer om hur det bör användas? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

17 Apr 201724min

Varför kan vi säga till skogs men inte till kyrks?

Varför kan vi säga till skogs men inte till kyrks?

Till sjöss men inte till kyrks. Till skogs men inte till jobbs. Hur ska man veta vad som är språkligt korrekt och inte? Enligt Henrik Rosenkvist har det med fornnordisk grammatik att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Nu ska jag till sjöss. Vad heter det när man böjer sjö på det här sättet, och varför kan man inte säga exempelvis nu ska jag till jobbs? Varför anpassar skåningar ibland sin dialekt i radio och tv? Varifrån kommer orden utantill och innantill? Vad betyder ävet i uttrycket inte oävet, och varför kan man varken använda ävet eller oävet som fristående ord. Hur länge har vi använt hälsningsfrasen hej, och finns det någon tid i historien då vi använt hejdå som hälsningsfras? Dessutom en uppdatering om ordet rul, som vi pratade om i Språket den 6 mars och som vi har fått många lyssnarkommentarer om. Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

10 Apr 201724min

Musar, möss och universella ord

Musar, möss och universella ord

Mus är ett av världens äldsta ord och det används på liknande sätt i många olika språk. Men i flera tusen år har det också varit en benämning på det kvinnliga könsorganet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vilka är de äldsta orden och finns det några gemensamma ord för alla världens språk?Varifrån härstammar uttrycket jag är sje på’t som betyder ungefär jag är less? Hur uppkom ordet fruktan? Har det något med frukt att göra? Vad är det för skillnad på starkhet och styrka? Spirituell. Spiritistisk. Spiritualistisk. Vad betyder orden och varför blandas de ibland ihop? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

3 Apr 201724min

Vad gör tankstrecken i löpsedlarna?

Vad gör tankstrecken i löpsedlarna?

Kvällstidningar använder sig ofta av tankstreck i sina löpsedlar för att skapa dramatik. Men är det språkligt korrekt att göra så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Den nerslagne ligger på marken, medan den nedslagne hänger med huvudet. När ska man använda ner respektive ned, och varför? Ibland används uttrycket vi måste ta hand om våra gamla, och det har fått en lyssnare att reagera. Tillhör de äldre någon och i så fall vem? Blådåre, stendum och skogstokig. Varför använder vi oss av just de här förleden för att beskriva någon som är obegåvad eller konstig? Finns det en ökad användning av tankstreck i medier, och varför använder vi det? Varifrån kommer uttrycket jiddra? Är en sak alltid ett fysiskt ting eller kan det vara exempelvis en företeelse? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

27 Mars 201724min

Vita huset har uttalat sig

Vita huset har uttalat sig

Bryssel och Vita huset kan ibland uttala sig i media. Men egentligen är det ju en person från regeringen som då uttalat sig. Begreppet heter metonymi och mer om fenomenet blir det i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor ”Jag ska gå inom affären och handla”. Kan man säga så? Vad innebär det i så fall? Vad är egentligen en tralla? När började svensk media använda uttrycket no go-zon? Varför översätts nepotism till svågerpolitik när det sällan handlar om just svågrar? Vad kallas det när en plats blir ett begrepp för något annat?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

20 Mars 201724min

Plötsligt så fanns ordet plötsligt. Men hur kom det till?

Plötsligt så fanns ordet plötsligt. Men hur kom det till?

Ordet för något oväntat som inträffar väldigt hastigt härstammar ursprungligen från ett plask, men hur gick det från plask till plötsligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet grundplåt och har det ens med plåtar att göra?Vad är egentligen plötsligt för ord och vad finns det för synonymer?Vad betyder ordet hugfästa och hur kan man använda det?Varifrån kommer uttrycket på pin kiv och har det något samband med uttrycket att lida pin?Hur använder man sig av vokativ i Sverige i dag?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

13 Mars 201724min

Vad är det här? Är det en rul?

Vad är det här? Är det en rul?

Ett slarvigt ihoprullat täcke vid sängkanten. Eller en bunt med kläder. Finns det ett ord för det? Ja, enligt lyssnaren Sarah finns ordet rul. Men var kommer det ifrån och är det ens ett ord? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor I lastbilsbranschen används en del engelska lånord, hur kom de in i svenska språket? Eheru, emedan, emellertid. Vad fyller e:et för funktion och var kommer det ifrån? Vad betyder ordet rul och vad finns det för dialektala variationer? En lyssnare har läst en annons från 1888, och undrar över ord som mångtärdad och slyna. Ofarlig. Ineffektiv. När ska man använda o- respektive in- som prefix för negation, finns det någon regel? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

6 Mars 201724min

Semla + tallrik + varm mjölk = hetvägg. Men varför heter det så?

Semla + tallrik + varm mjölk = hetvägg. Men varför heter det så?

Mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker. Vi pratar såklart om semlor! Snart är fettisdagen här, och i Språket pratar vi om att äta dem med sked i varm mjölk. Men varför kallas det för hetvägg? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför kallar man en semla i varm mjölk för hetvägg? Hur gammalt är uttrycket bae? Och betyder det babe eller är det en akronym för before anyone else? Vad exakt innebär ordet snubbig och vad har ordet för ursprung? Är ordet popsnöre menat som en komplimang eller en förolämpning, och vad kommer ordet ifrån? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

27 Feb 201724min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
doden-hjarnan-kemisten
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
ufo-sverige
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion-2
sexet
bildningspodden
vetenskapsradion
hacka-livet
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli