Bitch, hynda och byracka – hundarna får bära hundhuvudet
Språket22 Nov 2021

Bitch, hynda och byracka – hundarna får bära hundhuvudet

Hundens status har förändrats, från vakthund i hundkojan till en älskad familjemedlem inne i värmen. Men i språket lever de nedsättande hunduttrycken och orden kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Varifrån kommer rasnamnen mops, pudel, corgi, dalmatiner och tax?

Är hundpall ett ord?

Kan tik användas både om vuxna hundar och valpar?

Varifrån kommer uttrycken hundår och att "bära hundhuvudet"? Och varför är hunduttrycken negativa?

Varifrån kommer de dialektala orden för hund som rakka, rakke, rattjin, sjäppa och ynda?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(929)

Jag ska hara iväg till affären!

Jag ska hara iväg till affären!

Förstår du vad som menas med "jag ska hara iväg till affären"? Det tror doktorand Joel Olofsson som forskar på rörelseverb skapade av olika djurord och vår förmåga att hitta på nya rörelseverb utifrån givna mönster. Veckans lyssnarfrågor handlar om dialekter och besvaras av dialektolog Annika Karlholm från Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Fråga Använder du djur som rörelseverb? I så fall vilket? Skriv i kommentarsfältet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Varför böjs verbet klippa så här "klippa, klöpp, kluppit" i Uppland och hur utbrett är det? "Jag lagg boken på bordet", hör läraren Sigrid dagligen i Örebrotrakten. Är det ett dialektalt uttryck och är det bara barn som använder det? "Farstukvist" eller "förstukvist"? Var i Sverige säger man vad? Var kommer det värmländska tjocka l-ljudet ifrån? "Ikväll ä'de vällt uta." Betyder ikväll är det stilla och lyhört ute, enligt lyssnaren Per Erik. Hur utbrett är ordet?

6 Maj 201424min

Ska vi ta en bensträckare?

Ska vi ta en bensträckare?

Behöver Sveriges landsting och regioner kommunicera mer jämlikt? Det tycker Region Värmland som tagit fram en handbok för en mer jämlik kommunikation. Säg paus istället för bensträckare är ett av råden.- Ord är inte bara ord. Vi lever i en värld med stor mångfald och det måste också speglas i ord och bild, säger Marianne Nilsson, genusutvecklare på Region Värmland. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, som är extra intresserad av grammatik och språkhistoria. Fråga Har du egna exempel på ojämlik kommunikation? Skriv i kommentarsfältet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Varför skiljer yngre personer inte på orden doft och lukt? Varifrån kommer ordet "medborgare"? Borgare förr i tiden var ju enbart en mindre del av Sveriges befolkning? Varför stavas "och" som det gör och varför stavas "också" inte med ch? Vad kommer ordet "skönsvärde" som term för det engelska "default" ifrån?

29 Apr 201424min

Att gräva i SAOL:s soptunnor

Att gräva i SAOL:s soptunnor

Vem har makt och inflytande över vilka ord som hamnar i ordlistorna? Vad skulle hända om alla skrev en egen personlig ordlista? Poeten Pontus Lindh har gjort just det, en egen ordlista, som ett komplement till senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Jag ser framför mig hur du går och plockar upp resterna från SAOL? - Ja! Jag går och gräver i deras soptunnor, säger Pontus Lindh. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans lyssnarfrågor bland annat om varifrån uttrycket krokodiltårar kommer ifrån. Fråga "Varje människa rymmer en högst personlig ordbok". Vilket ord skulle du ta med om du gjorde en egen ordlista? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor: Har det blivit vanligare att komparera med "mer" och "mest"? Varför använder vi det förstärkande förledet "svin"? Varifrån kommer uttrycket "krokodiltårar"?

22 Apr 201424min

Vi är 83:or. Vad är du?

Vi är 83:or. Vad är du?

Att prata om vilket årtal man är född är nuförtiden ett vanligt sätt att berätta hur gammal man är. Med språkvetenskaplig terminologi kan det förklaras som att vi tar ett tal och bildar ett substantiv med hjälp av en avledningsändelse. Men vad ska vi kalla barn som föds 2014? Fjortona? Det är en av lyssnarfrågorna som besvaras av Ylva Byrman, 83:a och doktorand i nordiska språk. Emmy Rasper, även hon 83:a, tar sig an en annan lyssnarfråga som handlar om ordet "triangulera" i en politisk kontext och tar reda på om den nya betydelsen kommer in i nästa upplaga av SAOL. Fråga: För åttiotalister är det ofta självklart att åttiotalist syftar på någon född på 80-talet och att en 82:a är en person född 1982. Men har det alltid varit så? Kunde du säga säga såhär när du växte upp? Till exempel att någon född 1951 är en 51:a? Svara i kommentarsfältet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Vad kan barn födda efter 2013 kallas? Trettona? "Odla" används för växter men vilket verb används för djur som likna den tyska "züchten"? (från en lyssnare från Österrike som håller på att lära sig svenska) Ordet "sportar" har fått utökad betydelse, kommer det bli vanligare?

15 Apr 201424min

Har du logsop på filen?

Har du logsop på filen?

Förra veckan berättade Carina att hennes morfars kallade müsli för logsop och flera andra lyssnare säger att de känner igen uttrycket och har hört liknande slangord för müsli. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans lyssnarfrågor bland annat om hur ordet entrecôte bör uttalas och vad skillnaden på samtid och nutid är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor När börjar och slutar "samtiden"? Hur vanligt är begreppet? Är det bara ett nytt "snobbord" i kulturkretsar? Varför uttalar så många svenskar entrecôte fel? Varför är det är så vanligt att allt fler skriver "dem" i tid och otid? Kommer "tabbe" från ett längre ord eller inte?

8 Apr 201424min

Kan du prata långsammare?

Kan du prata långsammare?

En del lyssnare tycker att pratet går snabbare i det nya Språket. Men stämmer det? Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid Uppsala universitet, har undersökt hur snabbt Emmy Rasper och Ylva Byrman pratar jämfört med den tidigare programledaren Anna Lena Ringarp och bisittaren Lars-Gunnar Andersson. Spännande resultat - och flera intressanta teorier bakom hur vi människor uppfattar språkets hastighet. Dessutom: Hur gammalt är ordet deadline och vad är egentligen skillnaden på frusen och fryst? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans lyssnarfrågor. Programledare är Emmy Rasper, som enligt professorns undersökning har samma talhastighet som John F Kennedy. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Hur gammalt är ordet "deadline" och finns det några bra synonymer? Är det någon som hört ordet "logsop" användas om müsli? Vad är skillnaden på frusen och fryst? Går det att säga "frusen yoghurt"? Vad heter den manliga motsvarigheten till sjöjungfru?

1 Apr 201424min

Accessoar - ett ord vars uttal skapar bråk

Accessoar - ett ord vars uttal skapar bråk

Är du en x-uttalare eller s-uttalare? De två olika uttalen av ordet accessoar delar upp befolkningen i två läger. Ylva Byrman doktorand i nordiska språk berättar om ordets uttalsbakgrund och funderar kring varför andra människors språkbruk kan irritera. Emmy Rasper tar sig vidare på sin jakt efter vem som har makt och inflytande över språket och hamnar hemma hos nyordsjägaren Rolf Bååth i Borås. Han har samlat in nyord till Språkrådet sedan 2006 och har sedan dess hittat över 10 000 ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Varför blir jag irriterad på när folk uttalar "accessoarer" med s istället för med x? Vad finns det för koppling mellan orden "integritet och "integration"? Hur vanligt det har blivit i text med de engelska förkortningarna IRL, BTW och BRB?

25 Mars 201424min

Är Zlatan en legend eller en legendar?

Är Zlatan en legend eller en legendar?

Om Zlatan Ibrahimovic får svara på frågan själv är han både en legend och legendar. Se videoklipp här. Men vilket av orden är korrekt att säga om en person? Det ena, det andra eller kanske båda? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, tar sig an en lyssnarfråga om orden legend och legendar och hamnar hos Selma Lagerlöf. Programmet handlar även om begreppet "delade turer". Förra veckan diskuterades problemet med glapp i arbetsdagen i Sveriges Radio. Men varför säger vi "tur" i det här fallet? Sen när betyder tur arbetspass? Emmy Rasper dyker ner i ordböckerna och letar efter svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Hur kommer det sig att ordet "bordläggning" används i både båt- och mötessammanhang, är det samma ord? Kan ni reda ut det här med legend och legendar? Jag upplever att allt fler i media väljer att böja med bokstaven e vad gäller titlar, oavsett kön, är det så?

18 Mars 201424min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapsradion
dumforklarat
rss-vetenskapsradion-2
sexet
rss-vetenskapspodden
4health-med-anna-sparre
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
det-morka-psyket
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
medicinvetarna
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-arkeologi-historia
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
barnpsykologerna
halsorevolutionen