Vem säger tjena, god dag och hallå?
Vem du är och vem du träffar spelar roll för vilken hälsningsfras du använder. Språket handlar om orden vi säger när vi ses eller hörs. Dessutom: Vad har hänt med klassikern "God dag"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur har "God dag" gått från att vara en artig hälsningsfras till att uppfattas som skämtsamt? Vad är det som avgör vilken hälsningsfras vi använder i olika situationer? Har svenskan extra många hälsningsfraser? Hänger det japanska “moshi moshi” ihop med “morsning korsning”? Behövs en ny hälsningsfras för äldre? Det tycker en lyssnare som helst inte vill svara på hur han mår. Varifrån kommer hälsningsordet tjenare? Dessutom: I avsnittet om hus och hem efterlyste vi fler ord för det som kan kallas kattvind (ett utrymme som finns i hus med snedtak). Vi fick in en massa förslag, som vi berättar om i det här avsnittet. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
27 Sep 202130min
Därför heter frisörsalongerna som de gör
Språklig kreativitet råder i hårsammanhang. Ordet tofs har nyligen bytt betydelse. Och lyssnarna bidrar med jättemånga namn för frisyren som kan kallas överkamning eller Robin Hood-frisyr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckan språkfrågor Varifrån kommer ordet frisyr? Hur många olika ord kan det finnas för en så kallad överkamning eller Robin Hood-frisyr? Hur har ordet tofs fått en ny betydelse, från frisyren till själva hårbandet? Var kommer ordet kalufs ifrån? Varför heter frisyren - som är som en valk i nacken - svinrygg? Varför har en del frisörsalonger skämtsamma namn? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
20 Sep 202130min
Det har blivit vanligare!
Språkets lyssnare tar upp ord och uttryck som de tror har blivit vanligare på senare tid och Ylva Byrman säger saker som Det har blivit vanligare, om man jämför med medeltiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har ordet stycken blivit vanligare, i formuleringar som "fem stycken glassar"? Har det blivit vanligare att säga "lyssna till" istället för "lyssna på"? Har addera blivit vanligare? I recept kan det stå "addera socker" istället för "ha i socker" eller "lägg i". Var det vanligare med hårda k-ljud förr i tiden? Har ordet absolut blivit vanligare? Har det blivit vanligare att säga "jag tillhör en av dem"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
13 Sep 202130min
Förkortningar – förenklar eller försvårar?
De är tänkta att förenkla men kan ibland snarare förvirra och försvåra. Vilka skrivregler gäller för förkortningar? Och kan man verkligen göra ett verb av en förkortning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Bör förkortningar alltid skrivas ut? Kan man förkorta ”på grund av” med p.gr.a eller är det bara p.g.a som gäller? Ska man alltid ha punkter i förkortningar? Ska initialförkortningar skrivas med gemener eller versaler, vd eller VD, it eller IT? Vad har hänt med förkortningen o.s.a. som nu kan användas som verb i meningar som till exempel “jag har osat till festen”? Är det korrekt att använda h som förkortning för timma i svenska texter? Har ordet te något att göra med en portugisisk förkortning från 1600-talet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
6 Sep 202130min
Korv, kött och fläsk – så pratar vi om maten
Språket gör ett matprogram helt utan recept. Istället bjuds det på nya definitioner av kött, många ord för korv och svar på varför äpplet gett namn till andra frukter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att orden för korv skiljer sig så mycket åt i olika språk? Varför har just äpple givit namn åt andra grönsaker och frukter? Vad händer med betydelsen av kött och hur ska ordet definieras? Hur hänger orden fläsk, flesh (på engelska) och fleisch (på tyska) ihop och varför betyder de inte exakt samma sak? Varifrån kommer namnet aladåb för maträtten i gelé? Varifrån kommer uttrycket att "ge igen för gammal ost"? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
30 Aug 202130min
Vad är fel med meningen “Vardagsrummet huserar en öppen spis”?
Hus, byggnader och mäklarannonser står i fokus i säsongspremiären av Språket. Varför gillar mäklare prepositionen "om"? Och vad menas egentligen med frågan "Var håller han hus?"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur ska verbet husera användas och vad är skillnaden på att husera, husa, hysa och härbärgera? Varför kan man fråga “Var håller han hus?” när man undrar vad någon befinner sig? Vad är skillnaden på ett hus och en byggnad? Inom arkitekturen pratas det om byggnation och rumslighet, men är det korrekta ord att använda? I mäklarannonser kan det stå “en lägenhet om 78 kvadratmeter, med en månadsavgift om 3500 kronor”, varför används prepositionen om istället för på? Varifrån kommer ordet kattvind och finns det fler ord för samma utrymme? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
23 Aug 202130min
Här är svaren på de klassiska språkriktighetsfrågorna
I säsongens sista avsnitt tar vi fram rödpennan, rättar klassiska språkfel och analyserar återkommande språkriktighetsfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Heter det “de är större än oss” eller “de är större än vi”? "Hon ska sälja hennes väska." Har fler börjat blanda ihop possessiva och reflexiva pronomen? Och kan det leda till missförstånd? Vad har hänt med var och vart? Varför säger en del “jag hjälper han" istället för "jag hjälper honom"? Vilka regler gäller för användningen av innan och före? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
21 Juni 202129min
Det inkluderande språket
Får man säga Lappland och indian? Vem bestämmer vilka ord som är rätt och fel? Veckans Språket handlar om ett inkluderande språk som också kan bli kontroversiellt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är ett inkluderande språk? Varför kan det vara kontroversiellt med inkluderande språk? Vem bestämmer vad som är ett inkluderande språk? Ordet same är det som rekommenderas men samtidigt finns namnen Lappland och Lapporten kvar, hur ska man hantera det? Finns det ett annat ord att använda istället för indian? På engelska heter det till exempel first nations och native americans. Är det mer inkluderande att använda en som pronomen istället för man? Är det bättre att säga “en person med”, som till exempel "en person med en synskada", än att säga "en synskadad person"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet som bland annat forskar och skriver om inkluderande språk. Programledare Emmy Rasper.
14 Juni 202130min
