Snus påverkar ditt språk
Språket13 Mars 2023

Snus påverkar ditt språk

Snusa, röka och vejpa är verb och olika sätt att idag få i sig nikotin. I flera tusen år har människan använt tobak och det har satt spår i språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ordet nikotin kommer från det franska ordet "nicotine" och från namnet på den franska ambassadören i Portugal Jean Nicot, som nån gång under 1500-talet tog tobaken till Frank­rike.

Men nu har det svenska snuset kommit till Frankrike, unga människor har börjat snusa och fransmännen pratar om trenden "le snus".

– De som själva använder snus säger "le snus" men gemene man säger nog fortfarande "tabac à priser" alltså tuggtobak, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.

Men den franska medierapporteringen om det svenska snuset kan göra att ordet får fäste i språket.

– Det är mycket möjligt att det svenska inlånet fäster sig i franskan och vinner mark på bekostnad av "tabac à priser", säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om snus och cigaretter

Fransmän har börjat prata om “le snus”, men hur bra funkar det svenska ordet snus i franska språket?

Snus är fuktigt så varför säger man snustorr?

Vad gör ordet snus i ordet snusförnuftig?

Vad betyder snus i orden snusnäsduk, snusbordslitteratur, snusmumrik, snuspedant och snusmoral?

Varifrån kommer uttrycket “en pris snus” och har det blivit mindre vanligt?

Har fimpa något med det franska “fume pas” att göra?

Vad betyder luffarbloss och hur har det använts?

Vad finns det för olika slangord för den sista biten på en cigarett?

Varifrån kommer uttrycket att “bomma en cigg”?

Varifrån kommer vejpa som betyder att röka e-cigaretter ?

Läs och lyssna mer om tobak, snus och vejpande

Caroline Kernen, Sveriges Radios korrespondent med fokus på unga rapporterar som det franska "le snus" (19 januari 2023)

Artikel: Nya populära tobaksprodukten bland unga i Frankrike: Snus (från Göteborgs-Posten 6 januari 2023)

Tv-inslag från franska BFMTV om snus (från 5 januari 2023)

Inslag från Sveriges Radio Göteborg om vejpande: Rektorerna larmar: Mellanstadiebarn använder e-cigaretter (från 2 februari 2023)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Hallå? Vem där? Hur svarar du i telefon?

Hallå? Vem där? Hur svarar du i telefon?

De fasta telefonerna blir färre och mobiltelefonerna fler. Lyssnaren Ellinor undrar hur teknikförändringen har påverkat språket? Har vi till exempel slutat svara med våra namn? Ylva Byrman doktorand i nordiska språk har letat reda på ett svar och berättar även om skillnader i telefonbeteende mellan olika länder. Programledare Emmy Rasper Efterlysning:Ge oss exempel på hur man brukar svara i telefon i olika länder! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla lyssnarfrågor Vad kommer uttrycket " lägga rabarber på något" ifrån? Har vi slutat svara med namn i telefon? Namnkunnig - hur har detta adjektiv fått betydelsen berömd? Varför finns inte "pö" i SAOL? Här är en länk till SAOL hist som Ylva pratar om. Vänort översätts till vänstad av Uutiset, varför?

19 Aug 201424min

Kan Attefall göra en Friggebo?

Kan Attefall göra en Friggebo?

Sverige har fått ett nytt ord, efter att riksdagen i juni röstade igenom att ett nytt hus ska få byggas utan bygglov. Huset kallas attefallshus efter bostadsminister Stefan Attefall (KD) och är en typ av friggebod. Ordet friggebod skapades efter 1979 och den dåvarande bostadsministern Birgit Friggebo (FP). Men har ordet attefallshus förutsättningar att bli ett lika etablerat ord som friggebod? Sven-Göran Malmgren huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista är med i Språket och förutspår ordets framtid. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper Tror du att attefallshus kommer bli ett lika etablerat ord som friggebod? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Är veckligen" ett etablerat, eller "riktigt", ord enligt ordböckerna? Varför används ordet "omgörning" frekvent inom just reklam- och kommunikationsbranschen? Kan ordet "styvt" användas för att beskriva något som "knappt" eller "drygt", och i så fall vilket?

17 Juni 201424min

Hur har feminismen påverkat svenska språket?

Hur har feminismen påverkat svenska språket?

Hen, slidkrans och att använda en istället för man är ord och fenomen som som används idag och som kommer från den feministiska rörelsen. Men redan för hundra år sedan spelade språket en roll i kampen för jämställdhet. På 1910-talet stred kvinnor för sin rösträtt och att behärska det offentliga språket var då helt avgörande. - Om de inte hade gjort det hade vi inte haft kvinnlig rösträtt idag, säger Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskola som tillsammans med Lena Lind Palicki, språkvårdare på Språkrådet, undersöker hur den feministiska rörelsen i Sverige har påverkat vårt språk och hur språk har varit vägen till makt och inflytande. Dessutom: Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarat på lyssnarfrågor bland annat om ordet meme/mem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Hur ska ordet mem/meme uttalas, stavas och böjas? Hur ska ordet "panschis" stavas? Är dricka och dryck som substantiv likvärdig och varför har vi i så fall två ord för samma sak? Jag har fått kritik för den här meningen i ingressen till senaste avsnittet av Språket: "Hen, slidkrans och cisperson är ord som används idag och som kommer från den feministiska rörelsen". Kritiken gäller att cisperson och hen inte kommer från feminismen utan från transaktivismen och att det är viktigt att inte osynliggöra det. Min mening är såklart inte att mörka eller att inte föra fram korrekt information. Efter att ha tänkt ett tag och pratat med forskarna jag intervjuade i inslaget så har jag kommit fram till att jag är helt med på att ”cisperson” är ett ord som transaktivismen skapat. Men att det går att se transaktivismen som sammankopplat med feminismen då en del av rörelsens rötter kommer från feminismen via queerteorin. Men det är kanske ett för långt resonemang och i ingressen blir det felaktigt att skriva så kort och rakt att cisperson kommer från feminismen. Sen angående "hen" så är det ett ord som använts och lanserats av både transaktivister, feminister, och en del språkvetare. Så hen låter jag stå kvar. /Emmy

10 Juni 201424min

Varför heter det radarpar?

Varför heter det radarpar?

Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk Varifrån kommer ordet "radarpar"? Vad är det för skillnad på orden träl och slav? Varför heter det "vara på upphällningen"? Småbarnspappan Jakob som efterlyste ett ord för tiden då han har vaknat efter att ha råkat somna vid nattning av barnen och innan han själv ska gå och lägga sig igen - är med och berättar vilket av alla förslag som kommit in som han gillar bäst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Juni 201424min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
det-morka-psyket
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapsradion-2
ufo-sverige
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
bildningspodden
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
medicinvetarna
hacka-livet
vetenskapsradion
sexet
paranormalt-med-caroline-giertz
ufo-sverige-2
a-kursen
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli