Barn lär sig utländska språk allt tidigare
Språket3 Apr 2023

Barn lär sig utländska språk allt tidigare

I de flesta europeiska länder börjar barn lära sig ett främmande språk redan i lågstadiet. Hör vilket land som är bäst i klassen på flerspråkighet och hur svensk språkundervisningen kan bli bättre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU vill att du ska kunna minst tre språk

Inom EU finns ett mål om att alla EU-medborgare bör behärska minst två språk förutom det egna modersmålet. En ny rapport från EU som kartlagt språkundervisningen i Europa visar att färre än 60 procent av eleverna som går i högstadiet eller motsvarande läser ett andra främmande språk. Däremot är det många unga i Europa som läser ett första främmande språk redan i lågstadiet, nästa alltid engelska, och undervisningen börjar i yngre åldrar nu jämfört med 2013. Hör nyheten från Ekot om språkundervisningen i Europa.

Så kan undervisningen i ämnet moderna språk bli bättre

– Det är viktigt att vi får in det muntliga i klassrummet, säger Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, som gjort en studie som visar att elever som läser spanska i skolan skriver bättre än de pratar.

Eleverna fick själva fick rapportera vad de gjort mest och minst under lektionerna och uppgav då att det de gjort minst var att lyssna och prata det språk de skulle lära sig. Att det skrivna språket dominerar i undervisningen i ämnet moderna språk visar även en granskning från Skolinspektionen från december 2022.

– Det talande språket är en egen genre som skiljer sig från skrivet språk och vi måste förbereda eleverna för att kunna lösa verkliga situationer. Man kan inte gå runt med en skriven dialog i fickan och läsa upp den, säger Berit Aronsson.

Läs och lyssna mer om språkundervisning

"Breddade språkkunskaper viktiga för Europas framtid" artikel om EU-rapporten från Universitets- och högskolerådet. (april 2023)

Rapporten från EU som har kartlagt hur språkundervisningen är runt om i Europa heter Key data on teaching languages at school in Europe (från mars 2023)

Rapporten från Skolinspektionen om utbildningen i moderna språk heter Skolans arbete för kvalitet i undervisningen i moderna språk (från december 2022)

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäster: Jens Möller, journalist Sveriges Radio. Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.
Programledare: Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Hur lät språket i kontaktannonser förr i tiden?

Hur lät språket i kontaktannonser förr i tiden?

Mysiga hemmakvällar och skogspromenader är ord och uttryck som du kanske förknippar med kontaktannonser. Men hur lät språket i kontaktannonserna förr i tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur man beskriver sig själv på en dejtingsajt eller i sin Tinder-profil kan vara avgörande för kärlekslivet.Men de egenskaper vi tycker är attraktiva idag hade förmodligen inte fångat en drömpartner i slutet av 1800-talet.Josefin Englund är doktorand på historiska institutionen på Uppsala universitet, och hon har kollat på 5000 kontaktannonser för att försöka ta reda på vilka ideal som har rått på den svenska kärleksmarknaden och vilket språk som har används.Reporter Beatrice Dalghi.Veckans språkfrågorVarför kan ordet "bron" betyda trappan upp till huset i Ångermanland?Varifrån kommer orden svärmor, svärfar, svåger och svägerska?Varifrån kommer ordet "knuttelåda"?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

12 Jan 201624min

Hur lät språket i radio förr i tiden?

Hur lät språket i radio förr i tiden?

Varför lät språket i radio annorlunda förr? Sveriges Radios första språkvårdare Åke Jonsson förklarar på vilket sätt radiospråket har förändrats de senaste 90 åren. Reporter Beatrice Dalghi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla veckans språkfrågorVad betyder ordet "botten" i ord som Västerbotten, Norrbotten, Bottenviken och Bottenhavet?Varför säger man att man kan hamna på efterkälken?Varför är "vänsterord" negativa, och "högerord" positiva i flera olika språk?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

5 Jan 201624min

Klittra, terror och flyktingström –  aktuella ord i de nordiska språken

Klittra, terror och flyktingström – aktuella ord i de nordiska språken

Vilka ord har varit aktuella i Sverige, Norge och Danmark? I årets sista Språket har Emmy Rasper bjudit in sina nordiska kollegor för att prata om vilka ord som präglat 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Helle Solvang - Sproglaboratoriet, Ann Jones - Språkteigen och Emmy Rasper - Språket i P1.Det blir även en glimt av året som gått i Språket.Språkets utgår tisdag den 29 december 13.35 pga Vinter i P1, och sänds istället onsdag den 30 december 19.03 i P1.

29 Dec 201524min

Varför ”lackar” det mot jul?

Varför ”lackar” det mot jul?

Var kommer det lackar mot jul ifrån? Vi säger ju inte att det lackar mot påsk eller midsommar. Det undrar en lyssnare i Språkets julspecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför heter det att det "lackar" mot jul?"Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen "maten rara"?Varför säger vi "skål!" och har det något mer ordet skalle att göra?Var kommer ordet glögg ifrån?Vem är Knut och vad har han med julen att göra, eller varför vill han inte ha med julen att göra?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

22 Dec 201524min

Hälsa hit och hälsa dit. Varför hälsar vi till varandra?

Hälsa hit och hälsa dit. Varför hälsar vi till varandra?

Lyssnaren Alexandra är trött på att vi håller på och hälsar till varandra till höger och vänster och undrar var själva ordet hälsa och traditionen att hälsa kommer ifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varför hälsar vi till varandra och vad kommer det ifrån?Har svensk språket något som motsvarar engelskans ”pushing up the daisies”?Jollrar bebisar olika med olika personer beroende på hur de pratar?Är det nytt man ibland använder ”och” i stället för ”att”?Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

15 Dec 201524min

Hur ska man uttala ordet arkitekt?

Hur ska man uttala ordet arkitekt?

Arkitekt går att uttala både med ett k-ljud och ett ch-ljud. Lyssnaren Karin undrar varför, Ylva Byrman ger svar och berättar även vilket uttal som är vanligast hos arkitekterna själva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Hur ska man uttala ordet arkitekt?Ekologisk, organisk och biologisk, var kommer orden ifrån?Varför har vi både v och w i svenskan och varför skriver lyssnaren Ville sitt smeknamn med V fast han heter William med W?Varför säger man ”för sjutton gubbar” ?Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

8 Dec 201524min

När började vi heta namn?

När började vi heta namn?

Lyssnaren Albin undrar när människor började heta namn och om personnamn finns i alla språk. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 3200 f Kr och berättar om de första personnamn som vi känner till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varför säger man att något ”lyser med sin frånvaro”?Var placeras ordet "till" när det används i en mening som adverb? Vad är skillnaden på orden skjorta och blus? Var kommer orden ifrån som har utmynnat i ett nästan likadant plagg?Albin undrar när människor först började använda namn på varandra, och är det så att alla språk har personnamn?Och vilken är skillnaden på orden ner och ned?Programledare Emmy Rasper. Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

1 Dec 201524min

Jag blir som förbannad

Jag blir som förbannad

Hur används ordet som i norrländska dialekter? Det får vi svar på i veckans avsnitt som handlar mest om dialekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varför är fobbeck/fubbick ett skällsord i Skåne?Var kommer Malungsmålets "säl" ifrån?Om en maträtt smakar änt, hur smakar den då?Hur används ordet ”som” i norrländska dialekter?Wallraffa, Klintbergare, Friggebod och Attefallshus. Vilka fler namn har omvandlats till ord?Med Henrik Rosenkvist, docent i Nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

24 Nov 201524min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
ufo-sverige
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
sexet
vetenskapsradion
doden-hjarnan-kemisten
hacka-livet
ufo-sverige-2
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli