Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar
Språket10 Apr 2023

Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar

Ända sedan 1500-talet har människor varit språkligt kreativa när det kommer till att namnge godis. Hör om godisnamnens historia och olika regionala ord för godis som gass, käk och karra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det finns väldigt gamla namn på godis som har med formen att göra. Redan på 1500-talet fanns sockerråttor, säger Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.

Under 1800-talet gav man godis namn som speglade den tidens nymodigheter och du kunde bli bjuden på ånglok, kometer eller luftballonger i form av godis. På 1960- och 70-talet var godisnamnen inspirerade av efterkrigstiden och det bjöds på bilar, flygande tefat, raketer och chokladcigaretter.
– Godisnamnen blir en spegel av samtiden, säger Ulrika Torell.

Språkfrågor om godis

Varför heter det godis och när började ordet användas?

Hur fick godissorter sina namn förr och idag och finns det trender i godisnamn?

Varifrån kommer orden gott, käk, gass och karra, som är andra ord för godis?

Har det dialektala träjakäl, som betyder lakritsstång, något att göra med det engelska ordet treacle?

Vad har ordet krokofant för bakgrund och fanns ordet innan en godissort fick namnet?

Varför säger människor i Östra Göinge att de ska gå och kladda när de ska gå och köpa godis?

Läs och lyssna mer om godis

Mer om socker från Nordiska Museet Från medicin och lyx till vardagsvara och dilemma

Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige , en bok av Ulrika Torell.

Artikel: 20 godisar som inte alls heter vad du trodde (från Café november 2014)

P1 dokumentär: Vipeholmsanstalten (från november 2022)

P3 dokumentär: Vipeholmsexperimenten (från 2010)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.
Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

"Fådda blommor" spelar Karin ett spratt

"Fådda blommor" spelar Karin ett spratt

Lyssnaren Karin samlar sina bästa recept för att skänka barnbarnen men tvekar nu inför rubriken hon satt, "Fådda av släkt och vänner" - kan man säga "fådda"? Har Kurt Olsson kanske med saken att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarifrån kommer "tårarna" i "påtår", "kaffetår" och "gutår"?Är det bara i Göteborg man kan beställa en "galopp"? Varifrån kommer uttrycket och hur gammalt är det?Varifrån kommer orden "nykter" och "nykterist"? Och används "nykter" i andra sammanhang än i betydelsen nykter från alkohol?Finns orden "fådd" och "fådda"?"Å jag blev glad som katten" sjunger man i en barnvisa, men handlar det verkligen om djuret "katt"?Dessutom har Henrik Rosenkvist fått in en stor mängd svar på sin efterlysning kring att lägga till "e" efter satser med negation i, till exempel: "Jag tycker inte om glass, e." Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

3 Maj 201624min

–Jag såg en kamel på stan idag. –Ofta!

–Jag såg en kamel på stan idag. –Ofta!

Lyssnaren Martins fjärdeklassare har börjat använda uttrycket "ofta", vad är det för fenomen egentligen? Är det nytt? Dialektalt? Och vad betyder det? Språkvetare Ylva Byrman reder ut saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Vad är det för skillnad på lingvistik och språkvetenskap?Skulle inte det svenska uttrycket "borda" kunna användas även när man kliver ombord på ett flygplan, istället för det engelska "boarding"?Varifrån kommer ändelsen "ish"?Vad betyder uttrycket "ofta"?Varför säger man "smurf" om man säger samma ord samtidigt som någon annan?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

26 Apr 201624min

Hålla tummarna och tummen ur

Hålla tummarna och tummen ur

Få tummen ur röven - varför säger man så? Ja, varför skulle den vara där till att börja med? Och vad har brittiska flygvapnet under andra världskriget med saken att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varför säger man "få tummen ur"? Och vad betyder "att hålla tummarna"?Vad signalerar man om man använder uttrycket "helt okej"?Hur ska orden "prova" och "pröva" användas?Dessutom får vi ytterligare varianter på ordet "ostbåge" samt fler exempel på sammanblandningar av uttryck. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

19 Apr 201624min

Vad är skillnaden på en dialekt och ett språk?

Vad är skillnaden på en dialekt och ett språk?

Lyssnaren Thomas tycker att danska, norska och svenska skulle kunna betraktas som tre olika dialekter av ett språk. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, reder ut varför det inte är så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad betyder det ordet distinkt, vad kommer det ifrån och vad finns det för synonymer till ordet?Varför heter det instrument och inte verktyg om till exempel en pincett?Varför betraktas de tre språken svenska, danska och norska som just tre olika språk och inte tre olika dialekter ur ett gemensamt nordiskt språk?Hur kommer det sig att det bara är älvdalsmålet som hamnat i forskarfokus, och inte övriga ovansiljanmål?I moramålet säger man "i" eller "ig" istället för "jag", alltså precis som i engelskan. I äldre svenska texter brukar ju "i" annars betyda "ni". Hur hänger det här ihop?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

12 Apr 201624min

Jag är rädd för mitt eget skinn! Deltagarna i Paradise Hotel är kreativa språkbrukare som skapar nya idiom och uttryck

Jag är rädd för mitt eget skinn! Deltagarna i Paradise Hotel är kreativa språkbrukare som skapar nya idiom och uttryck

Att blanda ihop uttryck och idiom är vanligt när man försöker lära sig ett språk eller när man eftersträvar ett språkbruk som man inte än behärskar. Kreativt och ambitiöst, tycker Språkets expert. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det finns en ålder när man försöker tillägna sig fasta och stående uttryck i språket, men om man inte riktigt behärskar det kan man råka göra sammanblandningar, säger Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk.Att "vara rädd om sitt eget skinn" är ett svenskt idiom som betyder ungefär att vara försiktigt och att inte ta någon risk. Att säga "Jag är rädd för mitt eget skinn" är en språklig kontamination eller en sammanblandning av uttryck som har förekommit i tv-programmet Paradise Hotel.– Det visar att man anstränger sig, så egentligen är det ett exempel på ambitiösa språkbrukare som försöker tillägna sig ett språkbruk som de eftersträvar, säger Henrik Rosenkvist.Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "att stryka på foten"?"Komma till bukt med", "få bukt på" eller "få bukt med", vad är rätt?Finns någon koppling mellan det svenska ordet ”refug” och det engelska ”refugee”?Var kommer ordet ”pulka” kommer ifrån?Orden ”arbete” och ”jobb” vad har de för olika betydelser och nyanser?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

5 Apr 201624min

Förr var det ingen som brydde sig om särskrivningar - annat är det idag

Förr var det ingen som brydde sig om särskrivningar - annat är det idag

Idag är särskrivning en käpphäst för språkpoliser. Men hur var det förr i tiden? Det undrar lyssnaren Henrik som har läst äldre böcker och hittat flera särskrivningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorÄr mjölk ursprungligen bara en beteckning på det som kommer från däggdjurs juver, eller är det snarare en beteckning för allt som är lite tjockare och mer krämigt än vatten?Ostkrokar eller ostbågar - varför säger människor olika?Ordet chef kan uttalas på två sätt, vad kan det bero på och är är det dialektalt?Särskrev människor förr i tiden?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

29 Mars 201624min

Språket utgick den 21 mars på grund av händelserna i Bryssel. Men är tillbaka nästa vecka.

Språket utgick den 21 mars på grund av händelserna i Bryssel. Men är tillbaka nästa vecka.

Språket är tillbaka nästa vecka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Mars 201628s

Hur skiljer sig orden lesbisk och bög grammatiskt och historiskt?

Hur skiljer sig orden lesbisk och bög grammatiskt och historiskt?

Ordet "bög" är ett substantiv och ordet "lesbisk" är ett adjektiv. Vi reder ut hur orden används idag och historisk och om det är ett problem att de är av olika karaktär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorPå skånska kan man säga " jag ska bjuda på Theo" i betydelsen att man ska bjuda Theo på något. Hur har den språkliga varianten uppkommit?På vilka sätt skiljer sig orden lesbisk och bög åt, grammatiskt och historiskt, och varför är orden så olika i sin karaktär?Varför används ordet antiziganism som ett vedertaget ord när ordet zigenare uppfattas nedsättande och man istället rekommenderar ordet rom?Ordet "relativt" verkar ha ett ganska brett användningsområde. Betyder det "ganska" eller hur kan ordet användas?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

15 Mars 201624min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
ufo-sverige
det-morka-psyket
doden-hjarnan-kemisten
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
vetenskapsradion
sexet
hacka-livet
ufo-sverige-2
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli