
Hur ska semikolon användas och varför heter det jordgubbe?
Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet är med i veckans Språket och svarar på lyssnarfrågor: Vilka olika sje-ljud finns och varför stavas ljudet på olika sätt? Är ordet föda besläktat med det engelska ordet foetus? "De här ölen var goda" eller "Det här ölet vad gott" - vad är rätt? Vad finns det för regler för semikolon? Rösta på vilket ord som är bäst för tiden då man vaknat efter att ha somnat då man nattat barn och sen ska gå och lägga sig igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
27 Maj 201424min

Hur står sig svenskan i Europaparlamentet?
Europaparlamentet är kanske den enda arbetsplats i världen som har 24 officiella arbetsspråk. Bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. Alla dokument och texter ska översättas till alla språk. Alla anföranden i parlamenetet simultantolkas och på möten och förhandlingar ska ledamöter alltid kunna ha tillgång till tolk. Syftet är att ingen EU-medborgare ska känna sig hindrad från att ställa upp som kandidat till parlamentet för att hen inte förstår eller talar något annat språk än sitt eget. Det betyder att våra svenska parlamentariker i teorin ska kunna utföra sitt jobb i parlamentet på svenska. Men funkar det verkligen så? Emmy Rasper har träffat parlamentarikerna Cecilia Wikström (FP) och Isabella Lövin (MP) som berättar om varför de inte pratar svenska under förhandlingar och hur det kan vara helt avgörande att kunna tala till exempel italienska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnafrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk. Varför betonar lyssnarna Alice och Anders uttrycket "vad går det på?" på olika sätt? Vad ska lyssnaren Cecilia kalla mannen hon har en relation med? De är inte gifta och känner sig för gamla för att kalla varandra pojk- och flickvän.
20 Maj 201424min

Jag ger dig en tock när jag är utanför!
Lyssnaren Johan har hört ett nytt uttryck - att ge någon en tock - det används enligt honom av hipsterpappor på Södermalm i Stockholm och betyder att ringa en signal i syfte att bekräfta något redan avtalat. Men varifrån kommer ordet? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, har åkt jorden runt och letat efter "tock". En annan småbarnspappa, lyssnaren Jakob, efterlyser ett ord för tiden mellan att man vaknat efter att ha nattat barn och att man ska gå och lägga sig på riktigt. Fråga Finns ett svenskt ord för denna företeelse, eller finns det något dialektalt slanguttryck som passar in? Skriv i kommentarsfältet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Varifrån kommer ordet "tock"? Finns det regler för när text ska marginaljusteras eller vänsterjusteras? Att vara "framåtlutad" används alltmer för att beskriva någon som utstrålar självsäkerhet. Var kommer uttrycket från? Finns det något ord för tiden mellan att man vaknar efter att ha nattat barn och att man ska gå och lägga sig på riktigt?
13 Maj 201424min

Jag ska hara iväg till affären!
Förstår du vad som menas med "jag ska hara iväg till affären"? Det tror doktorand Joel Olofsson som forskar på rörelseverb skapade av olika djurord och vår förmåga att hitta på nya rörelseverb utifrån givna mönster. Veckans lyssnarfrågor handlar om dialekter och besvaras av dialektolog Annika Karlholm från Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Fråga Använder du djur som rörelseverb? I så fall vilket? Skriv i kommentarsfältet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Varför böjs verbet klippa så här "klippa, klöpp, kluppit" i Uppland och hur utbrett är det? "Jag lagg boken på bordet", hör läraren Sigrid dagligen i Örebrotrakten. Är det ett dialektalt uttryck och är det bara barn som använder det? "Farstukvist" eller "förstukvist"? Var i Sverige säger man vad? Var kommer det värmländska tjocka l-ljudet ifrån? "Ikväll ä'de vällt uta." Betyder ikväll är det stilla och lyhört ute, enligt lyssnaren Per Erik. Hur utbrett är ordet?
6 Maj 201424min

Ska vi ta en bensträckare?
Behöver Sveriges landsting och regioner kommunicera mer jämlikt? Det tycker Region Värmland som tagit fram en handbok för en mer jämlik kommunikation. Säg paus istället för bensträckare är ett av råden.- Ord är inte bara ord. Vi lever i en värld med stor mångfald och det måste också speglas i ord och bild, säger Marianne Nilsson, genusutvecklare på Region Värmland. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, som är extra intresserad av grammatik och språkhistoria. Fråga Har du egna exempel på ojämlik kommunikation? Skriv i kommentarsfältet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Varför skiljer yngre personer inte på orden doft och lukt? Varifrån kommer ordet "medborgare"? Borgare förr i tiden var ju enbart en mindre del av Sveriges befolkning? Varför stavas "och" som det gör och varför stavas "också" inte med ch? Vad kommer ordet "skönsvärde" som term för det engelska "default" ifrån?
29 Apr 201424min

Att gräva i SAOL:s soptunnor
Vem har makt och inflytande över vilka ord som hamnar i ordlistorna? Vad skulle hända om alla skrev en egen personlig ordlista? Poeten Pontus Lindh har gjort just det, en egen ordlista, som ett komplement till senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Jag ser framför mig hur du går och plockar upp resterna från SAOL? - Ja! Jag går och gräver i deras soptunnor, säger Pontus Lindh. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans lyssnarfrågor bland annat om varifrån uttrycket krokodiltårar kommer ifrån. Fråga "Varje människa rymmer en högst personlig ordbok". Vilket ord skulle du ta med om du gjorde en egen ordlista? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor: Har det blivit vanligare att komparera med "mer" och "mest"? Varför använder vi det förstärkande förledet "svin"? Varifrån kommer uttrycket "krokodiltårar"?
22 Apr 201424min

Vi är 83:or. Vad är du?
Att prata om vilket årtal man är född är nuförtiden ett vanligt sätt att berätta hur gammal man är. Med språkvetenskaplig terminologi kan det förklaras som att vi tar ett tal och bildar ett substantiv med hjälp av en avledningsändelse. Men vad ska vi kalla barn som föds 2014? Fjortona? Det är en av lyssnarfrågorna som besvaras av Ylva Byrman, 83:a och doktorand i nordiska språk. Emmy Rasper, även hon 83:a, tar sig an en annan lyssnarfråga som handlar om ordet "triangulera" i en politisk kontext och tar reda på om den nya betydelsen kommer in i nästa upplaga av SAOL. Fråga: För åttiotalister är det ofta självklart att åttiotalist syftar på någon född på 80-talet och att en 82:a är en person född 1982. Men har det alltid varit så? Kunde du säga säga såhär när du växte upp? Till exempel att någon född 1951 är en 51:a? Svara i kommentarsfältet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Vad kan barn födda efter 2013 kallas? Trettona? "Odla" används för växter men vilket verb används för djur som likna den tyska "züchten"? (från en lyssnare från Österrike som håller på att lära sig svenska) Ordet "sportar" har fått utökad betydelse, kommer det bli vanligare?
15 Apr 201424min

Har du logsop på filen?
Förra veckan berättade Carina att hennes morfars kallade müsli för logsop och flera andra lyssnare säger att de känner igen uttrycket och har hört liknande slangord för müsli. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans lyssnarfrågor bland annat om hur ordet entrecôte bör uttalas och vad skillnaden på samtid och nutid är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor När börjar och slutar "samtiden"? Hur vanligt är begreppet? Är det bara ett nytt "snobbord" i kulturkretsar? Varför uttalar så många svenskar entrecôte fel? Varför är det är så vanligt att allt fler skriver "dem" i tid och otid? Kommer "tabbe" från ett längre ord eller inte?
8 Apr 201424min





















