Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar
Språket10 Apr 2023

Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar

Ända sedan 1500-talet har människor varit språkligt kreativa när det kommer till att namnge godis. Hör om godisnamnens historia och olika regionala ord för godis som gass, käk och karra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det finns väldigt gamla namn på godis som har med formen att göra. Redan på 1500-talet fanns sockerråttor, säger Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.

Under 1800-talet gav man godis namn som speglade den tidens nymodigheter och du kunde bli bjuden på ånglok, kometer eller luftballonger i form av godis. På 1960- och 70-talet var godisnamnen inspirerade av efterkrigstiden och det bjöds på bilar, flygande tefat, raketer och chokladcigaretter.
– Godisnamnen blir en spegel av samtiden, säger Ulrika Torell.

Språkfrågor om godis

Varför heter det godis och när började ordet användas?

Hur fick godissorter sina namn förr och idag och finns det trender i godisnamn?

Varifrån kommer orden gott, käk, gass och karra, som är andra ord för godis?

Har det dialektala träjakäl, som betyder lakritsstång, något att göra med det engelska ordet treacle?

Vad har ordet krokofant för bakgrund och fanns ordet innan en godissort fick namnet?

Varför säger människor i Östra Göinge att de ska gå och kladda när de ska gå och köpa godis?

Läs och lyssna mer om godis

Mer om socker från Nordiska Museet Från medicin och lyx till vardagsvara och dilemma

Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige , en bok av Ulrika Torell.

Artikel: 20 godisar som inte alls heter vad du trodde (från Café november 2014)

P1 dokumentär: Vipeholmsanstalten (från november 2022)

P3 dokumentär: Vipeholmsexperimenten (från 2010)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.
Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(924)

Språkbiten 2013-07-09 kl. 05.35

Språkbiten 2013-07-09 kl. 05.35

---PÅA: Nu följer Språkbiten, ett kort program från Språket-redaktionen med lyssnarfrågor om språk (och svar från professor Lars-Gunnar Andersson. Programledare är Anna Lena Ringarp) ---AVA: I Språkbiten hörde vi språkprofessor Lars-Gunnar Andersson. Redaktör Anna Lena Ringarp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

9 Juli 20138min

Språkbiten 2013-07-02 kl. 05.35

Språkbiten 2013-07-02 kl. 05.35

Vi frågade vad ska vi göra. Språkbiten 2 juli. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Juli 20139min

Språkets sommarrepriser

Språkets sommarrepriser

Under åtta veckor, från 26 juni till och med den 18 augusti, sänder vi repriser ur det gångna årets produktion onsdagar 19.03 och söndagar 7.03. Söndagens repris är en något nerkortad version.Via länkarna nedan kan du lyssna på programmen. 25/6 och 30/6: 3 och 7 juli: 10 och 14 juli: 17 och 21 juli: 24 och 28 juli: 31 juli och 4 augusti: 7 och 11 augusti: 14 och 18 augusti: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

26 Juni 201324min

Språkbiten 2013-06-25 kl. 05.35

Språkbiten 2013-06-25 kl. 05.35

POD: Språkbiten om båda eller bägge Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Juni 20139min

Dialekter i gränsbygd –  om hur det låter i Träslövsläge i Halland

Dialekter i gränsbygd – om hur det låter i Träslövsläge i Halland

Veckans Språket besöker Janne och Ella Karlsson i deras hem i Träslövsläge i Halland. De berättar om livet i fiskeläget förr och nu och reflekterar över att de inte fick tala sin dialekt i skolan på 30-talet utan tvingades att swenska. Språkvetaren Simon Karlsson pekar vad som kännetecknar gränsdialekterna i Halland - det är påverkan av danska, men också åtskilliga drag från riktig gammal svenska är bevarade. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla frågor:-"mena på", en fortsättning-satser som syftar fel-"mitt Örnsköldsvik"-var och vart och fel som blir rätt

18 Juni 201324min

Påverkan och egenheter-hur de skandinaviska ländernas språk påverkats av handel och kontakter

Påverkan och egenheter-hur de skandinaviska ländernas språk påverkats av handel och kontakter

Peter Trudgill, professor i sociolingvistik, talar om språkförändring i ett historiskt perspektiv och förklarar hur det kommer sig att vi i svenskan har en-ord och ett-ord, medan övriga skandinaviska språk valt andra vägar. I veckans Språket handlar det om ord och frågan kommer upp: kan man bilda och använda ord hur som helst? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla språkfrågor:-”peta” i st f avskeda-andrabollen, returen-infantilisering av språket-problematisera, proaktiv-fiskeläger eller fiskeläge-kunskap eller kunskaper

11 Juni 201323min

Språket på nationaldagen

Språket på nationaldagen

På nationaldagsmorgonen får lyssnare från hela landet svar på sina språkfrågor i ett extrainsatt Språket. Professor Lars-Gunnar Andersson är som vanligt på plats i studion för att svara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågor som tas upp i programmet:- Varför blir "nog" på skånska "nock"?- varför talar vi om långa människor men höga torn?- "ta dän" och "ta väck" - om språklig variation i ord och uttal- "äta på stagge" - ett västmanländskt uttryck som saknar förklaring- "slutades ut" - ett uttryck bara för Norrbotten?- "att komma inär något" - lyssnare från Dalsland försvarar ett oumbärligt ord som inte används överallt- "uppe på botten" - där sov man förr, i Hälsingland- "Äss du kommer blir jag glad". "Äss (eller "ess") i stället för "om" fanns i södra Sverige och har undersökts av språkvetare.- ordet "duktig" som kan rymma omdömen man inte alltid stämmer in i- hur kom uttrycket "flång ny" att landa i Göteborg?- "katig" - förr i hela landet; numera, kanske, mest i Småland- "inte ens detta" - om "ens" och dess ursprung- kinkiga ungar som kallas "kittburk" i Gästrikland

6 Juni 201340min

Har prillan påverkat det svenska ljudsystemet? Språkfrågor  med fokus på uttal

Har prillan påverkat det svenska ljudsystemet? Språkfrågor med fokus på uttal

En lyssnare som är snusare har märkt att han har svårigheter med vissa uttal och ställer frågan: har svenskarnas snusande lett till uttalsförändringar som är bestående? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och uttal och artikulation men kommer också in på stavning.Samtliga språkfrågor nedan. Vi vill korrigera en uppgift från tidigare program: ordet utgå som ställde till tolkningsproblem för en lyssnare häromveckan finns faktiskt med på Svarta listan. Ord och uttryck som kan ersättas i författningsspråk (utgiven av Statsrådsberedningen). Däremot behandlas inte den användning som programmets lyssnare drabbades av i en skrivelse från Skattemyndigheten där det stod avgift om xx kronor utgår. Lyssnare berättade hur han tänkte på formuleringen programmet utgår (som ju betyder att programmet strukits) och tolkade skrivelsen som att han slapp avgiften. Felaktigt, skulle det visa sig, men Skattemyndigheten medgav luddighet i formuleringen och efterskänkte avgiften! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtliga språkfrågor i veckans program:- Om vår förmåga att skilja verklig tal från teater- har vårt snusande påverkat vårt uttal och språkljuden i svenskan?- ”med” som bli ”me” eller ”mä”- tidsplan eller tidplan- och vad är en ”chefläkare”- om språkfel på webben- ord som ser konstiga ut i stavningen: ”kommunnivå”- ”heller” som blir ”hellre”

4 Juni 201323min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
paranormalt-med-caroline-giertz
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
svd-nyhetsartiklar
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapspodden
dumforklarat
rss-vetenskapsradion-2
sexet
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
det-morka-psyket
bildningspodden
halsorevolutionen
rss-spraket
vetenskapsradion